Hoppa till huvudinnehåll

Undersökning: Finland har betalat minst coronastöd för kultursektorn i nordisk jämförelse

Instrument på estrad.
I samtliga nordiska länder har kultursektorn varit bland de hårdast drabbade visar en färsk rapport av Kulturanalys Norden. Instrument på estrad. Bild: Unsplash photos/Dolo Iglesias musik,instrument

Finland sticker ut i nordisk jämförelse när det gäller stöd åt kulturfältet, visar en ny undersökning som gjorts på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Trots att man valt olika strategier för att bemöta coronapandemin har kultursektorn i alla länder drabbats på ett liknande sätt.

Kultursektorn hör i samtliga nordiska länder till den bransch som har drabbats hårdast av coronapandemin. För stora delar av branschen har intäkterna halverats och många byter bransch.

Att de nordiska länderna har liknande politiska system gör att man också har hanterat situationen på ett liknande sätt, säger den norska forskaren Ola Berge som har skrivit rapporten från Kulturanalys Norden, som gjorts på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

– Intressant är att kulturlivet i de olika nordiska länderna har upplevt samma problem. Myndigheterna har på många sätt reagerat kraftfullt och koordinerat ganska lika i alla länder. Resultatet är att kulturlivet trots allt har klarat sig ganska bra genom den här krisen, säger Ola Berge.

Trots att smittoläget har sett rätt olika ut i de olika nordiska länderna så har man inte kunnat påvisa några större skillnader i hur kulturbranschen har drabbats i de olika länderna.

Det här förklaras enligt Berge av att publiken i viss grad inte velat gå på större publikevenemang trots att man i till exempel Sverige delvis har haft mindre restriktiva åtgärder än i de övriga nordiska länderna.

– Den osäkerheten har brett ut sig inom kultursektorn lite oavsett av vilket smittoläget i länderna är.

Samtidigt var gränsen för just publika evenemang i Sverige ändå 50 från mars till november, och efter det bara 8.

En leende man.
Ola Berge är seniorforskare och författare till rapporten, Telemarksforsking. En leende man. Bild: Ola Berge Nordiska ministerrådet

Finland sticker ut

Finland har betalat ut minst krisstöd till kultursektorn – mätt både i euro per capita, per sysselsatt inom kultursektorn och i procent av bnp.

Danmark och Norge har betalat ut mest, medan Sverige ligger på omkring hälften av den danska och norska nivån.

Stöden i Finland och på Island har i större grad riktats genom generella stöd, i Finland till exempel genom Business Finland. Och enligt Berge har de inte varit lika träffsäkra som de stöd som riktats specifikt till kulturen.

LandStödsumma, i 1000 € per invånare€ per anställd i kultursektorn% av BNP
Norge285 7615325980,08
Sverige246 0682410060,05
Danmark441 9277628660,14
Finland*106 471197670,04
Island**5 640155750,03

* Speciella coronastöd utdelade av privata stiftelser och andra offentliga aktörer, till exempel Business Finland, är inte medräknade i översikten
** Island har haft en stor satsning på små och medelstora företag, och ingår inte i den här översikten. Företag i kultursektorn har fått mycket stöd i den utdelningen.

Statens roll central

I Finland har många inom kulturbranschen kritiserat beslutsfattarna för att ha nedprioriterat kulturen i sina stödåtgärder under pandemin. Men statens åtgärder har spelat en central roll i alla nordiska länder, säger Berge.

– Man kan tryggt säga att de finska myndigheterna har stött kulturlivet under år 2020 men kanske inte med lika stora summor som till exempel Danmark har gjort, säger Berge.

Åtgärderna och krisstödpaketen har enligt Berge ändå varit relativt träffsäkra i alla nordiska länder. Effekten tycks ha varit störst på musik- och scenkonstsektorn i Norden.

De nordiska flaggorna.
Coronapandemin kommer att ha långsiktiga konsekvenser för kulturlivet i Norden. De nordiska flaggorna. Bild: Mostphotos Norden,Island,Norge,Danmark,Sverige,Åland

Frilansarna mest drabbade

Det som är gemensamt är att den del av kulturproduktionen som baserar sig på publiksammankomster och frilansarna hör till dem som drabbats hårdast. Enligt rapporten har de som är verksamma inom kommersiell kultur drabbats hårdare än de inom offentliga verksamheter.

Många inom kultursektorn har också bytt eller har funderat på att byta bransch. Berge säger ändå att många kulturarbetare har en god krisberedskap eftersom de är vana att leva under osäkra omständigheter. Enligt honom pekar forskningen på att de troligen återvänder då publiken återvänder.

– Och vi tror med stöd av andra undersökningar att publiken kommer att komma tillbaka men det tar tid, säger Berge.

Yleisöä Ursus Factoryn keikalla Tavastialla
Publiken kommer att återvända till evenemangen men det kan ta tid, säger forskaren Ola Berge. Yleisöä Ursus Factoryn keikalla Tavastialla Bild: Nelli Kenttä / YleX Ursus Factory,Tavastiaklubben,Rockkonsert,festivaler,publik,evenemang för allmänheten,musik,populärmusik

Långsiktiga förändringar

Hur kommer kulturbranschen i de nordiska länderna då att förändras på sikt? En följd är att vi kommer att se en viss nationalisering av kulturen i och med att det kommer att ta tid innan till exempel internationella samarbeten och turnéer återställs.

De fysiska evenemangen kommer att kunna återuppta verksamheten men vi kommer också att se en ökad digitalisering.

– Vi ser till exempel att strömningstjänster har tjänat på coronapandemin. Till exempel Netflix och Spotify har stärkt sina positioner, så det är helt klart att det kommer att bli ändringar framöver, det tror vi.

En annan slutsats är att myndigheterna behöver satsa på större beredskap när det gäller att hantera nya kriser inom kultursektorn.

Ola Berge tror att man också kommer att satsa mer på frilansare och den delen av konstfältet som inte är institutionaliserat.

– Jag tror att det kommer att pressas fram ett krav på det. Och institutionerna kommer i någon grad att vakta på sin lite privilegierade ställning, men jag tror också att institutionerna är överens om att alla tjänar på att man motverkar de skillnader som uppstått under coronapandemin.

Många har nog saknat kulturupplevelser och den allmänna opinionen och trycket kan ge större uppmärksamhet för kulturbranschens behov― Ola Berge, forskare

Berge tror också att kulturfältet även i fortsättningen kommer att vara svagt när det gäller till exempel lobbning jämfört med andra näringsområden, som har starka institutioner och en bredare lönsamhet.

– Men samtidigt har pandemin visat att kulturen är viktigare än många tänkt. Många har nog saknat kulturupplevelser och den allmänna opinionen och trycket kan ge större uppmärksamhet för kulturbranschens behov.

Rapporten kan läsas här. Datan är samlad under 2020 och
länderna har delat ut flera stödpaket sedan dess. Nästa vecka kommer de nordiska ministrarna att ta del av rapporten.

Läs också