Hoppa till huvudinnehåll

Börja odla utan att gräva – lämna spaden i förrådet och stör inte jorden

Bert Lance sades ha populariserat uttrycket ”Varför laga det som inte är trasigt” i slutet av 1970-talet. Han citerades i en amerikansk affärstidning, men jag tycker det är lika välfunnet i fråga om det vi ägnar oss åt när det gäller det liv vi har under våra fötter, nämligen jorden.

Traditionell grönsaksodling har nästan alltid gått ut på att man tar en spade och gräver en fåra, fyller den med förmultnat organiskt material, sen fyller man den ursprungliga fåran med samma mängd jord från området strax intill och på så sätt luckrar man upp jorden.

Detta upprepas tills all jord har bearbetats. Därefter krattar och sår man.

Men tänk om jag talade om för dig att det här inte bara är tidsödande utan att grävandet i själva verket gör mer skada än nytta för ekosystemet som inte alls behöver bearbetas utan bara behöver ett tillskott av organiskt material varje år?

Mylla
Mylla Bild: Yle/Strömsö Strömsö,trädgårdsodling

Under flera årtusenden har naturen finslipat sin teknik och jorden är en levande organism som fungerar utmärkt väl om man inte rör och stör den.

Se till exempel på skogen. Har du sett någon eller något gräva i skogen? Jag tror inte det.

En kort introduktion till den grävfria metoden vid grönsaksodling

Låt oss återgå till exemplet med lövskogen. På hösten fäller träden sina löv som bildar en matta av organiskt material på marken.

Makrofauna (så som daggmaskar, sniglar och snäckor, myror, mullvadar, möss osv.), bakterier och svampar bryter ner de multnande löven till användbara näringsämnen som växterna kan utnyttja som mat när de växer. Det är ett självförsörjande system som kryllar av liv och diversitet.

När man använder den grävfria metoden upprepar man proceduren varje år och täcker jorden med ett lager välbrunnen kompost (ett år eller äldre) antingen på hösten eller på våren.

Små plantor
Små plantor Bild: Yle/Strömsö Strömsö,trädgårdsodling

Man kan så direkt i detta, men jag föredrar att förodla nästan alla mina grönsaker under vårvintern eller tidigt på våren. Då har jag pluggplantor som redan är små, etablerade plantor som ger mig ett försprång och som jag kan plantera så snart frostnätterna är över och jorden är tillräckligt varm så man kan plantera i den.

Adrian Evans
Adrian Evans Bild: Yle/Juha Leskelä Strömsö

Det första året man odlar grävfritt får man använda spade eftersom man ska försöka bli av med så mycket flerårigt ogräs som möjligt (och deras rötter).

Därefter lägger man ett lager (ovaxad) kartong ovanpå jorden. Kartongen fungerar som ett fysiskt hinder för flerårigt ogräs och hindrar också solen från att skapa fotosyntes och tillväxt hos ogräset.

Adrian Evans
Adrian Evans Bild: Yle/Juha Leskelä Strömsö

Täck kartongen med ett 20 cm tjockt lager av kompost/gödsel som ytterligare förhindrar solljus från att tränga ner och detta lager förser matjorden med alla näringsämnen som behövs vid grönsaksodlingen. Det är ren magi när mykorrhizasvamparna intar scenen!

Nu börjar vi förstå mer av den komplexa roll som det fantastiska organiska materialet spelar och hur det verkar i symbios med växterna både när det gäller den egna tillväxten och när det gäller att förse plantorna med mer vatten och näring som gör att de blir starkare och friskare.

En trädgård
En trädgård Bild: Yle/Strömsö Strömsö,trädgårdsodling

Tänk dig ett stort underjordiskt, helt sammanhängande system av svamptrådar (tekniskt sett mycel och svamphyfer) som är lika långt och brett som hela trädgården och ännu större. De sitter fast vid växternas fina rothår och förser växterna med vatten och näringsämnen och i gengäld förser växterna svamparna med socker som bidrar till deras tillväxt.

Växterna bildar sockerarter tack vare sin förmåga till fotosyntes, vilket svamparna under jorden inte kan göra eftersom de inte får solljus.

En trädgård
En trädgård Bild: Yle/Strömsö Strömsö,trädgårdsodling

När jorden får vara i fred växer de här nätverken mer och mer och på så sätt får växterna mer näring. Och omvänt: om man gräver om jorden varje år skadas nätverken och det tar tid att bygga upp dem igen.

Det är fantastiskt att tänka att kålen växer i sommarsolen i total symbios med mykorrhizan och förser den med socker medan svamptrådarna transporterar vatten och näring till kålen från andra sidan av växthuset, många meter därifrån!

Kålblad
Kålblad Bild: Yle/Strömsö Strömsö

Kommunikation pågår – var god stör ej

Det här är den underjordiska motsvarigheten till internet och när du läser vidare kommer du att förstå att de här nätverken och växterna också kommunicerar med varandra.

Så här ungefär: “Hej, kålen. En invasion av sniglar på Adrians funkior marscherar mot dig!” ”Åh, tack för att du säger till. Kan jag få lite mera näring så jag blir en jättestark kål som lättare kan stå emot en attack?” ”Självklart, kålen. Just nu varnar jag också bönorna för vivlar och levererar kalium till morötterna så de får bättre rötter.”

Förstår du nu varför vi ska låta jorden vara i fred och bara gödsla den med ett 5 cm tjockt lager av kompost varje år under de kommande åren?

Jag lovar att din rygg kommer att tacka dig, att jordfaunan kommer att älska dig och att du kommer att få en rekordskörd år efter år. Det är ett väldigt enkelt och effektivt sätt att tillföra näring till jorden, men grönsaksodlingen kräver alltid noggrann planering.

En man plockar blommor
En man plockar blommor Bild: Yle/Alexandra Wärn Strömsö,trädgårdsodling

När man matar jorden matar man plantorna

Efter alla de fyrtio år jag har odlat grönsaker kan jag försäkra dig om att friskare växter är resultatet av en frisk jord. Resultatet är i sin tur att vi också hålls friskare.

När vi talar om att mata växterna handlar det ju om att mata jorden och för mig är det hemgjord kompost som gäller, komposterade löv och annat nedbrutet organiskt material som jag kan få tag i. Och sen gäller det att lämna spaden i förrådet och låta bli att gräva!

Jorden under våra fötter är enligt min mening a och o.

En vattenslang
En vattenslang Bild: Yle/Alexandra Wärn Strömsö,trädgårdsodling