Hoppa till huvudinnehåll

Resultatet av dubbel klasslärarutbildning: Lärarbristen i huvudstadsregionen lättar – men för obehöriga lärare blir läget svårare

 En grundskolelärare skriver på en svart tavla
Andelen behöriga klasslärare i Österbotten och Egentliga Finland är 95 procent, i huvudstadsregionen 84 procent och i Nyland 78, enligt Undervisningsministeriets rapport. En grundskolelärare skriver på en svart tavla Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle skolor,skolelever,grundskolan,grundskolans lågstadium,Grundskolan i Finland,lärare,läsning,aritmetik,klassrum,elever,skrivande,inlärning,undervisning,förskoleundervisning,gymnastiksalar i skolor,klasslärare

Huvudstadsregionens skolor har fler behöriga sökande än tidigare – och en orsak är klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet. De obehöriga lärarna befinner sig i ett ännu osäkrare läge än tidigare, men en situation med en hundraprocentigt behörig lärarkår är osannolik.

Nyland och huvudstadsregionen har länge släpat efter andra regioner i Svenskfinland när det gäller behöriga klasslärare. I huvudstadsregionen, där befolkningen kontinuerligt ökar, har städerna haft svårt att hitta behörig personal. Men nu ser situationen ut att ljusna.

– Det ser bättre ut. Vi har lite fler sökande till våra tjänster, så trenden är helt rätt, även om vi ännu inte har tillräckligt, säger Niclas Grönholm, direktör vid fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors.

Också i Esbo och Vanda ser man en positiv utveckling. I Esbo har det genomsnittliga antalet behöriga sökande per klasslärartjänst fördubblats från förra året, från 3,5 till drygt 7.

Brist på behöriga vikarier och specialklasslärare

Av fjorton klasslärartjänster som ledigförklarades i år i Helsingfors har alla fyllts med behöriga klasslärare.

Även om andelen behöriga klasslärare ökat redan i några år är behörighetsgraden ändå fortfarande låg, 65 procent.

– När det gäller vissa tjänster har vi väldigt svårt att rekrytera, såsom till exempel speciallärare där vi bara får en tredjedel fyllda med behöriga, säger Grönholm.

I Svenskfinland är behörighetsgraden bland klasslärare nästan 88 procent, enligt en kommunenkätundersökning som Undervisningsministeriet låtit göra hösten 2020. Men de regionala skillnaderna är stora: i Nyland är andelen drygt 78 procent, medan den i Österbotten och Egentliga Finland är över 95 procent.

Ny klasslärarutbildning bär frukt

Också Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund, säger att man märker av att det nu finns två svenskspråkiga klasslärarutbildningar i Finland.

– För oss är det ett stort steg att båda lärarutbildningarna börjar synas där ute på fältet, säger Damlin.

En orsak till den positiva utvecklingen är att man nu börjar se effekterna av den klasslärarutbildning som startade år 2016 vid Helsingfors universitet.

17 stycken klasslärare har redan fått sin examen, men det är nu i vår som den första kohorten, kring 20 personer, kommer att utexamineras.

Just nu pågår en studie vid Helsingfors universitet för att se hur studenterna placerat sig i arbetslivet.

– Flera av de utexaminerade jobbar redan i skolor, säger Erika Löfström, professor i pedagogik och ansvarig för den svenskspråkiga klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

Inger Damlin är ordförande för Finlands svenska lärarförbund.
Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund, säger att också andra faktorer än utbildning, såsom en konkurrenskraftig lön och utbildningsvänliga arbetsgivare är viktiga för att få upp behörighetsgraden. Inger Damlin är ordförande för Finlands svenska lärarförbund. Bild: FSL/Frida Lönnroos ordförande,lärare,finlands svenska lärarförbund

Klasslärarutbildningarna populära

Antalet sökande till de två svenskspråkiga klasslärarutbildningarna har ökat under de senaste åren. I fjol hade Åbo Akademis utbildningslinje för klasslärare 248 sökande till 70 platser av vilka 75 studerande antogs. Helsingfors universitet hade 40 nybörjarplatser och 195 sökande av vilka 44 antogs.

Utbildningen har nu ungefär 200 studenter i omlopp.

– Behörighetsklyftan i landets södra delar kommer att korrigeras och situationen blir bättre hela tiden. Men det tar flera år innan man kan nå en sådan situation där behörigheten är 95–100 procent, såsom den är inom den finskspråkiga utbildningen, säger Löfström.

Lärarna i Helsingfors har för litet erfarenhet av invandrarelever, säger Niclas Grönholm, direktör vid Fostrans- och bildningssektorn i Helsingfors.
Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten vid Helsingfors stad, säger att utbildningen vid Helsingfors universitet är en faktor till att klasslärarbristen ser ut att lätta, men att staden också jobbat hårt för att utveckla verksamheten. Lärarna i Helsingfors har för litet erfarenhet av invandrarelever, säger Niclas Grönholm, direktör vid Fostrans- och bildningssektorn i Helsingfors. Bild: Mika Tertsunen/ Yle Niclas Grönholm,Helsingfors,Grundskolor och gymnasier,fostrans- och bildningssektorn

Obehöriga lärare behövs också i fortsättningen

Är en hundraprocentigt behörig lärarkår möjlig? Och vad skulle det betyda för alla de obehöriga lärare som hållit många skolor flytande?

Niclas Grönholm på Helsingfors stad tror att obehöriga lärare kommer att behövas även i fortsättningen.

- Vi måste hitta flexibla sätt att erbjuda möjligheter att studera vidare och bli kvar i branschen på ett eller annat sätt. Det finns alltid behov av visstidsjobb, speciellt när vi är en så stor arbetsgivare tror jag det finns möjligheter för dem också i fortsättningen.

Den ökade konkurrensen om lärartjänsterna betyder att de obehöriga lärarnas sits är ännu osäkrare än tidigare. De obehörigas jobb är hotat varje gång en ledig tjänst utlyses, då en behörig sökande anställs framför en obehörig.

– Vårt skolsystem bygger på behörighetsförordningen, och det vilar nog ganska tungt som en överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare. Men obehöriga lärare kommer alltid att behövas i våra skolor, vi kommer aldrig att få en behörighet på 100 procent.

Damlin påminner också om att det i dag finns fler möjligheter för obehöriga att få en examen, och lärarutbildningarna är mer flexibla än tidigare.

– Jag skulle snarare vilja uppmana dem att fundera: vet du att du har ett jobb du är duktig på och gör bra – sök dig till utbildning och se till att du blir behörig, för det är garanterade jobb då man har behörigheten under kontroll och det som gör en till god lärare.