Hoppa till huvudinnehåll

”Den oberoende journalistiken i Ryssland har högst ett år kvar att leva”

En leende man står framför en hylla med arkiveringslådor.
Denis Kamaljagin är chefredaktör på tidningen Pskovskaja gubernija i Pskov. Han är stämplad som utländsk agent. En leende man står framför en hylla med arkiveringslådor. Bild: Anders Mård/Yle Ryssland,journalister,media

I Ryssland har myndigheterna inlett en bred offensiv mot oberoende medier. Allt fler kritiska röster tvingas till tystnad. I staden Pskov kämpar fortfarande en liten redaktion tappert för att hålla liv i pressfriheten.

Staden Pskov i västra Ryssland har 200 000 invånare, men bara en lokaltidning som trycks på papper. Alla andra medier finns på nätet eller i etern.

I staden finns dessutom bara en redaktion som inte kontrolleras av den lokala politiska makteliten. En elit som i sin tur styrs av president Putins maktparti.

Tidningen heter Pskovskaja gubernija och har tre anställda journalister. Tidningen är nära allierad med det socialliberala oppositionspartiet Jabloko.

– Mediemarknaden i den här staden har inte fungerat normalt sedan 2015, säger chefredaktören Denis Kamaljagin där han sitter i redaktionens enkla utrymmen i centrala Pskov.

– Orsaken är att guvernören har förbjudit alla lokala företag att annonsera hos oss, fortsätter han. Vi har dessutom svårt att få officiella kommentarer. I praktiken ignorerar de oss.

En man sitter i ett litet rum bakom ett skrivbord.
På Pskovskaja gubernijas redaktion jobbar tre personer. En man sitter i ett litet rum bakom ett skrivbord. Bild: Anders Mård/Yle Ryssland,journalistik,Pskov,medier

Utfryst i staden

Anledningen till bojkotten är att tidningen kritiskt synar regionens politik och ekonomi medan alla andra redaktioner i staden snällt publicerar den information som förvaltningsapparaten själv producerar.

Pskovskaja gubernija grundades år 2000 och kom ut en gång i veckan som papperstidning. Det sista numret trycktes i fjol och numera finns den enbart på nätet och främst på sociala medier.

Tidningen lyckas överleva tack vare läsarnas donationer.

– Tidigare deltog vi i internationella projekt för undersökande journalistik, säger Kamaljagin. Men i dagens politiska läge är det samarbetet obefintligt.

Utländska agenter

Den senaste veckan har varit en tung period för den oberoende journalistiken i Ryssland.

Myndigheterna har skickat en kraftig signal till den oberoende journalistiken i Ryssland om att spelreglerna har ändrats och insatserna höjts.

Polisen gjorde husrannsakan hos flera kända journalister i Moskva. Ett fall som hänger ihop med myndigheternas kampanj att krossa oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs landsomfattande organisation.

Dessutom stämplades den oerhört populära nyhetssajten Meduza som ”utländsk agent”. En dom som i praktiken betyder att redaktionen hotas av konkurs medan sajten kan blockeras när som helst.

Denis Kamaljagin i Pskov känner till den här problematiken allt för väl. Han stämplades nämligen personligen som ”utländsk agent” redan i vintras.

Vy över Kreml i staden Pskov.
Pskovs Kreml. Vy över Kreml i staden Pskov. Bild: Anders Mård/Yle Ryssland,journalistik,Pskov,medier

Säkerhetstjänsten härskar

– Jag är övertygad om att min status som utländsk agent beror på att vi har skrivit om korruptionen inom säkerhetstjänsten FSB, säger Kamaljagin. En frilansjournalist här i stan, Ljudmila Savitskaja, skrev en kritisk kolumn om FSB, men för amerikanska Radio Free Europe, och även hon stämplades som utländsk agent.

– Budskapet är mycket klart, fortsätter han. Vi journalister ska hålla oss långt borta från FSB.

I dagens läge har Kamaljagin en pessimistisk syn på den oberoende journalistikens framtid i Putins Ryssland.

– Den kritiska journalistiken i Ryssland är inte död, men den tvingas ner i katakomberna, säger han. Endast de som verkligen älskar det här jobbet kämpar vidare. Särskilt unga aktivister som skapar nya projekt på nätet.

Själv tänker han inte överge journalistiken, utan planerar löpa linan ut av den enkla orsaken att han misstänker att slutet är nära.

– Jag tror att den oberoende journalistiken i Ryssland har högst ett år kvar att leva, säger Kamaljagin. Mindre medieprojekt kommer att leva vidare, men inte större.

– Själv har jag ingen aning om var jag kommer att befinna mig inom ett år, fortsätter han. Och visst, det plågar mig. Kanske flyttar jag till Moskva eller så tvingas jag emigrera.

Läs också