Hoppa till huvudinnehåll

Folkomröstning i Korsholm hade negativa effekter på det politiska klimatet enligt rapport: "Tänk efter ifall en kommunal folkomröstning är rätt metod"

Nio personer står med gula plakat med sloganer mot en kommunsammanslagning.
Resultaten i rapporten ”Följderna av en folkomröstning – lärdomar från Korsholm” bekräftar att frågor om kommungränser tenderar att röra upp känslor. Nio personer står med gula plakat med sloganer mot en kommunsammanslagning. Bild: YLE/Jonas Mastosalo Korsholm,demonstrationer,fusion,kommunsammanslagningar

Folkomröstningen om en fusion skapade misstroende mellan de båda sidorna i Korsholm, enligt en ny rapport från Åbo Akademi. Det kan vara bättre att ordna en professionellt genomförd opinionsundersökning om man vill ta reda på den allmänna opinionen, säger samhällsvetaren och forskaren Thomas Karv.

En ny rapport från Åbo Akademi redovisar för effekterna av folkomröstningen om en kommunsammanslagning i Korsholm 2019.

Resultaten i rapporten ”Följderna av en folkomröstning – lärdomar från Korsholm” bekräftar att frågor om kommungränser tenderar att röra upp känslor.

– Våra resultat visar att folkomröstningsprocessen i Korsholm har bidragit med tydliga negativa effekter i en del frågor på lokal nivå, men att den även tycks ha bidragit med en del positiva effekter, säger Thomas Karv.

Det är tydligt att kommuninvånarna vill bli tillfrågade i viktiga frågor, men samtidigt bidrar den efterföljande debatten till ett försämrat politiskt klimat lokalt, säger Karv.

Två män i 30-års åldern står framför tegelbyggnad och tittar in i kameran.
Doktoranden Kim Backström och forskaren Thomas Karv säger att folkomröstningsprocssen i Korsholm haft negativa, men också en del positiva effekter. Två män i 30-års åldern står framför tegelbyggnad och tittar in i kameran. Bild: Yle/Markus Bergfors Åbo Akademi,kim backström

Uppstod ett tydligt misstroende mellan de båda sidorna

Undersökningen visar att kommunsammanslagningsfrågor är komplexa på så vis att de innefattar allt från effekter kring ekonomi och politisk representation, till djupt grundade identitetsfrågor.

Vidare framkommer vissa effekter av en kommunsammanslagning först efter en längre tid, vilket i sin tur skapar en ännu större osäkerhet.

I fallet Korsholm resulterade detta i att det uppstod ett tydligt misstroende mellan de båda sidorna i kommunsammanslagningsfrågan står det i rapporten.

Finskspråkiga och högutbildade mest missnöjda efter folkomröstningen

Karv har tillsammans med Kim Backström, doktorand i statskunskap vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, utfört och analyserat en medborgarenkät som skickades ut i Korsholms kommun efter folkomröstningen som gällde en kommunsammanslagning med Vasa våren 2019.

Enkäten sändes till samtliga, knappt 15 000, kommuninvånare över hösten 2020 och svarsprocenten blev 21,5 procent.

Kommunfullmäktige i Korsholm.
Valdeltagandet i folkomröstningen landade på knappt 80 procent med slutresultatet att drygt 60 procent röstade nej till en kommunsammanslagning med Vasa. Kommunfullmäktige i Korsholm. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Fullmäktige,korsholm

I enkäten fanns frågor kring folkomröstningar på generell nivå, huruvida det var rätt beslut att ordna en folkomröstning i Korsholm samt frågor som var utformade för att kunna mäta hur folkomröstningsprocessen har påverkat det generella samhällsklimatet i kommunen.

– Valdeltagandet i folkomröstningen landade på knappt 80 procent med slutresultatet att drygt 60 procent, samtidigt en klar majoritet av de svenskspråkiga invånarna, röstade nej till en kommunsammanslagning med Vasa.

Backström säger att om man ser närmare på bakgrundsfaktorerna kan man konstatera att det i synnerhet är grupperna finskspråkiga och högutbildade som verkar ha blivit speciellt missnöjda efter folkomröstningsprocessen.

Samtidigt visar resultaten att korsholmarna uppskattar att de har haft möjligheten att tydligt få framföra sin åsikt, säger Backström.

Konstruktiv dialog fattades

Resultaten i undersökningen visar också tecken på att det inte verkar ha uppstått någon konstruktiv dialog mellan kommuninvånare och beslutsfattare. Det kan å sin sida ha gjort att frågan polariserades mer än nödvändigt.

Vi vill ändå uppmana kommunala beslutsfattare att noga tänka efter ifall en kommunal folkomröstning är rätt metod om det enda syftet är att få en uppfattning kring medborgaropinionen

Kombinationen av en polariserande process, folkomröstning, och en polariserande fråga (kommunsammanslagningen), kan ha helt klart negativa samhällseffekter, åtminstone på kort sikt visar rapporten.

– Utgående från resultaten är det för tidigt att prata om mer bestående effekter, men vi vill ändå uppmana kommunala beslutsfattare att noga tänka efter ifall en kommunal folkomröstning är rätt metod om det enda syftet är att få en uppfattning kring medborgaropinionen i en specifik fråga, säger Karv.

En professionellt genomförd opinionsundersökning kunde bättre tjäna detta syfte.

– Om syftet däremot är att ge kommuninvånarna makten att avgöra utgången i en fråga är en folkomröstning att föredra. Oberoende av tillvägagångssätt är det viktigt att vara tydlig med vad det egentliga syftet är med att höra folkviljan, säger Karv och Backström.

Läs också