Hoppa till huvudinnehåll

Sjöbevakningen kommenterar utredningen om patrullbåtsolyckan – myndigheten vill förbättra nuvarande riktlinjer

Patrullbåt bärgas
Patrullbåten PV 83 sjönk utanför Lovisa förra sommaren. Här är båten efter bärgning. Patrullbåt bärgas Bild: Lehtikuva Lovisa,Sjöbevakningen (Finland),sjöbevakningssektioner,sjöolyckor,bevakningsfartyg,patrullbåtsolycka i lovisa

Olycksutredningscentralens rapport om patrullbåtsolyckan som krävde ett människoliv i fjol är klar. Enligt rapporten gick flera saker på tok den ödesdigra dagen.

Det var på midsommaren i fjol som en patrullbåt från sjöbevakningsfartyget VL Turva sjönk efter en grundstötning utanför Lovisa.

Besättningen bestod av tre personer. En av dem omkom i olyckan efter att ha fastnat i styrhytten då båten sjönk.

Senare visade det sig att grundstötningen skedde utanför farleden.

Enligt Olycksutredningscentralens rapport gick också flera andra saker på tok den här dagen.

Karta som visar Lovisa, Valkom, Lindholmen och Kejvsalö
Båten sjönk mellan Kejvsalö och Lindholmen utanför Valkom. Karta som visar Lovisa, Valkom, Lindholmen och Kejvsalö Bild: Yle Lovisa,Valkom

I olycksutredningen konstaterades bland annat brister i styrhytten och i navigationen.

Själva räddningsuppdraget efter olyckan gick inte heller smärtfritt. Behovet av att få en dykare till platsen identifierades inte i tid, och informationsgången mellan myndigheterna fungerade inte.

Sjöbevakningen ska studera rapporten

Kommendör Mikko Simola är biträdande kommendör för Finska vikens sjöbevakningssektion. Han säger att man ska läsa och använda rapporten för att utveckla verksamheten vidare.

- Det är förstås med stort intresse vi tar del av den slutliga rapporten, och det är såklart viktigt att utreda olyckan för att förhindra liknande olyckor i framtiden.

Du kan läsa mer om olycksutredningen i en tidigare artikel eller bekanta dig med den själv.

Olycksutredningscentralen har kommit med fyra rekommendationer för hur liknande olyckor ska kunna undvikas i framtiden.

Olycksutredningscentralen rekommenderar att:

  • Gränsbevakningsväsendet utvecklar utbildningen för användare av snabba båtar genom att framhäva vilken inverkan sjöfartsutrustningen och -systemen samt båtarnas typspecifika begränsningar har på säkerheten i arbetet i styrhytten.
  • Transport- och kommunikationsverket ökar medvetenheten om farligheten hos läckagesituationer i sin kommunikation riktad till båtförare.
  • Gränsbevakningsväsendet utarbetar verksamhetsanvisningar för räddning av människor inifrån båtar samt ser till att räddningsenheterna har den utrustning som behövs för sådan räddning.
  • Gränsbevakningsväsendet säkerställer att sjöräddningscentralerna har tydliga och uppdaterade verksamhetsmodeller samt anvisningar för ledning av prehospitala akutsjukvårdsuppdrag och den kommunikation som ingår i sådana uppdrag.

Tänker ni följa de här rekommendationerna?

- Såklart bekantar vi oss med rekommendationerna. Vi har börjat analysera dem från rapporten som publicerades i dag och ser om det finns möjligheter till att förbättra de nuvarande riktlinjerna, säger Simola.

Som ett exempel nämner Simola att räddningsuppdraget leddes från sjöräddningscentralen i Helsingfors.

Som stöd i bråda och stressiga stunder har man i flera år haft färdiga åtgärdskort där man samlat allt som ska göras i olika situationer.

- Jag kan tänka mig att vi går igenom åtgärdskorten och bedömer om det finns behov av att utveckla dem vidare.

Enligt Simola har sjöbevakningen ännu inte gjort några förändringar, utan man har satsat på att hålla i gång verksamheten och bistå Olycksutredningscentralen med behövlig information.

Gränsbevakningsväsendet har haft ett handlingsdirektiv för säkerhet till sjöss på plats i flera år. Enligt Simola har det inte förekommit liknande allvarliga olyckor tidigare.

- Det är värt att komma ihåg att Gränsbevakningsväsendets enheter arbetar ute på sjön dag och natt året runt, under alla väderförhållanden.

Enda båten av sin typ

Olycksutredningscentralen konstaterar att patrullbåten PV 83 användes för långvariga bevakningsuppdrag, för vilka den från början inte var planerad eller utrustad för.

Den omfattande utrustningen som behövs för bevakningsuppdrag gjorde styrhytten trång. Sikten utåt från styrhytten var begränsad och det var svårt att använda papperskartor utan ett kartbord.

Styrhyttens ergonomi ledde till att man under navigationen i praktiken förlitade sig på att använda ett elektroniskt sjökort, där noggrannheten på informationen varierar beroende på vilken skala som används.

Varför använde man en båt av just den här typen för sådana här bevakningsuppdrag som den ursprungligen inte var avsedd för?

- Uppdraget som var på gång då olyckan skedde var ett mycket typiskt uppdrag för en patrullbåt från sjöbevakningsfartyget Turva. Det var frågan om att övervaka trafiken till sjöss i några timmar, säger Simola.

Han påpekar att patrullbåten PV 83 hade tak medan liknande uppdrag utförs även med öppna båtar.

- Utan att desto mer ta ställning till det som hänt, så är sjökort av papper det enda officiella sjökortet som bör användas för navigering enligt Gränsbevakningsväsendets riktlinjer. Det här vet våra professionella sjöbevakare, säger Simola.

Patrullbåten var den enda av sin typ, byggd för att passa sjöbevakningsfartyget Turvas mått.

En båt bärgas
Här bärgas patrullbåten. En båt bärgas Bild: Otkes Lovisa,båtar,Gränsbevakningsväsendet,olyckor

Det är Olycksutredningscentralen som utreder alla allvarliga olyckor i landet.

Gränsbevakningsväsendet har inte gjort en egen utredning, eftersom handlingsdirektivet för säkerhet till sjöss kräver att så här allvarliga olyckor alltid undersöks av utomstående aktörer.

Gränsbevakningsväsendet har därför bett polisen undersöka olyckan.

- Polisen informerar säkert bara undersökningen är klar, säger Simola.

Läs också