Hoppa till huvudinnehåll

"Vi måste stoppa övergödslingen av åkrar i Sydvästra Finland" – nytt projekt vill hjälpa gårdar att återvinna fosforrik gödsel

Bassäng med tusentals kubikmeter gödsel från grisproduktion.
De stora tankarna på Heikkilä gård i Rusko rymmer flera tusen kubikmeter gödsel. Bassäng med tusentals kubikmeter gödsel från grisproduktion. Bild: Carl Fahllund / Yle gödsel,Heikkilä gård

På Timo Heikkiläs gård i Rusko utanför Åbo processas just nu upp till 10 000 kubikmeter grisgödsel i stora tankar. Planen är att den fosforrika gödseln ska forslas vidare till växtproducenter på andra orter.

Heikkilä, som driver en grisfarm, deltar i ett nytt projekt för gödselåtervinning, som backas av John Nurminens Stiftelse. Processad gödsel från Heikkiläs gård överförs till de åkrar i växtgårdarna som deltar i projektet, där det finns behov av fosforgödsling.

Man med arbetskläder står framför stor traktor på åker.
Timo Heikkilä driver en smågrisfarm i Rusko med 3 500 suggor. Grisarna säljs sedan vidare till andra gårdar för att gödas inför slakt. Man med arbetskläder står framför stor traktor på åker. Bild: Carl Fahllund / Yle gödsel,Timo Heikkilä

Verksamheten bygger på avtal mellan John Nurminens Stiftelse och de deltagande gårdarna.

Egentliga Finland toppar statistiken för fosforavrinning per hektar

Fosfor är ett av de viktigaste näringsämnena för grödor. För lite fosforgödsling leder till minskad skörd, samtidigt som för mycket fosfor är den vanligaste huvudorsaken till övergödning av våra vatten.

Enligt Marjukka Porvari, som är direktör för initiativet Ett Rent Östersjön vid John Nurminens Stiftelse, är en av målsättningarna att sänka fosforhalten i åkermarken i Egentliga Finland.

- Fosforavrinningen per hektar i Egentliga Finland är den högsta i hela Östersjöområdet. Grundorsaken till det här är att det finns så stor djurproduktion här i regionen. Det finns ett överskott av fosfor i förhållande till behovet inom växtproduktionen.

Kvinna med blont hår står vid gödseltank på bondgård.
Enligt Marjukka Porvari har det inte varit svårt att hitta växtgårdar som gärna deltar i projektet. Däremot har det varit svårare att hitta djurproducenter som velat göra sig av med sin gödsel. Kvinna med blont hår står vid gödseltank på bondgård. Bild: Carl Fahllund / Yle gödsel,marjukka porvari

Återvinningen av fosforrik gödsel är också gynnsam för Östersjön, då den minskar på den skadliga avrinningen av fosfor i våra vattendrag.

Rikligt med alger och grumligt vatten är några symtom på den övergödning som uppstår när näringsämnen rinner ut i vattendragen, säger Porvari.

- Avrinningen påskyndar eutrofieringen och algblomningen. Det här är ett stort problem för oss här i skärgården, och den gör att Östersjöns skick hela tiden försämras.

Sinilevää Kangasalan Kirkkojärvessä.
Fosforn påverkar också förekomsten av giftiga blomningar av cyanobakterier eller blågröna alger. Sinilevää Kangasalan Kirkkojärvessä. Bild: Antti Eintola / Yle Kangasala,Kirkkojärvi (Kangasala),cyanobakterier (blågrönalger)

Gröna lösningar kan bli för dyra

Att processa fosfor, och frakta den till gårdar och åkermarker där det finns ett stort behov är inte billigt. Därför satsar de flesta producenter istället på konstgjord fosfor.

På Heikkiläs gård i Rusko har man satsat på att separera den fosforrika torra gödseln från den flytande i stora tankar som rymmer tusentals kubikmeter gödsel. Den torra gödseln kan sedan lättare fraktas vidare till väntande växtproducenter.

- Det krävs en hel del investeringar innan man kan börja se resultaten, så som vi kan se här ute vid grisfarmen i Rusko. För många jordbrukare är det fortfarande mer lönsamt att övergödsla. Samhället behöver stödja de producenter som vill ta sig an de här metoderna, säger Porvari.

Klimatförändringen påskyndar avrinningen

Tidigare gödslades det friskt med fosforrik konstgödsel på åkrarna i Finland, och den här fosforn finns fortfarande kvar i åkermarken, berättar Seppo Knuuttila från Finlands miljöcentral.

- Från 60-talet till och med 90-talet använde man stora mängder fosfor per hektar åker. På grund av det här finns det fortfarande stora mängder fosfor kvar i åkermarken, och det kan ta flera tiotals år innan den försvinner, säger Knuuttila.

Man med blå dunjacka står framför tank med gödsel på bondgård.
Seppo Knuuttila är forskare vid Finlands miljöcentral. Man med blå dunjacka står framför tank med gödsel på bondgård. Bild: Carl Fahllund / Yle gödsel,seppo knuuttila

Klimatförändringen har också påskyndat avrinningen. Ju varmare och regnigare vintrar, desto snabbare når fosforn vattendragen och vidare ut i Östersjön.

Det är inte som förr i tiden då vårfloden varade några veckor. Numera pågår avrinningen av näringsämnen i vattendragen nästan hela vintern.― Seppo Knuuttila, Finlands miljöcentral

Vill förändra tankesättet kring gödselåtervinning

Hur ser då målsättningarna ut för återvinningsprojektet?

På kort sikt handlar det om att minska på avrinningen av fosfor genom att transportera gödsel från Egentliga Finland till andra åkrar, men enligt Marjukka Porvari hoppas man på sikt kunna förändra systemet för gödselåtervinning i hela Finland.

- Vi måste stoppa övergödslingen av åkrar i Sydvästra Finland snabbt, annars lämnar vi över problemen med avrinning till våra barn och barnbarn.

Projektet för gödselåtervinning avslutas i slutet av 2022.

Läs också