Hoppa till huvudinnehåll

Forskningsfinansieringen åker på käftsmäll till följd av regeringens nedskärningar – Akava: "Det är illa att regeringen skär i forskning och framtidstro"

Annika Saarikko
Enligt Centerns partiordförande, forsknings- och kulturminister Annika Saarikko finns det varken bra eller lätta lösningar när det kommer till nedskärningar. Annika Saarikko Bild: Lehtikuva Annika Saarikko

Undervisnings- och kulturministeriets budget minskar med 35 miljoner euro och forskningsfinansieringen ser ut att få ta den största smällen. Det här ger helt fel signal åt företag, universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut, säger akademikerfacket Akava.

Regeringen beslöt under ramförhandlingarna att nedskärningar på 370 miljoner ska göras år 2023. Nedskärningarna ska implementeras så att de inte försämrar utbildning eller sociala förmåner. Det är linjen som regeringspartierna slagit fast.

Däremot sa Centerns partiordförande, forsknings- och kulturminister Annika Saarikko under ett seminarium att nedskärningarna bland annat kommer att drabba forskningsfinansieringen.

Saarikko talade på ett seminarium för högskolor, vetenskapliga inrättningar och andra offentliga forskningsorganisationer och presenterade bland annat en minskning på 35 miljoner euro i budgeten för Undervisnings- och kulturministeriet.

Majoriteten av nedskärningarna drabbar forskningen

Finlands universitetsrektorers råd UNIFI skriver i ett pressmeddelande att nedskärningsbeloppet inte offentliggjorts, men man uppskattar att majoriteten av ministeriets nedskärning på 35 miljoner euro som överenskommits i ramförhandlingarna sannolikt kommer att drabba forskningen.

Dessutom kommer nedgången i Veikkaus intäkter sannolikt att ytterligare minska finansieringen för vetenskapen, tillägger UNIFI.

Saarikko bekräftar saken på Twitter och skriver att besparingarna måste riktas också mot vetenskapen, som naturligtvis också kommer att drabbas av nedgången i Veikkaus inkomst.

– Vi ser för närvarande, på ministeriet, över hur man kan rikta in besparingarna på ett sätt som bäst skyddar grundforskning, skriver Saarikko.

Beslutet går stick i stäv med regeringsprogrammet

Beskedet om nedskärningar i forskningsfinansieringen har väckt starkt motstånd.

Både UNIFI och akademikerfacket Akava anser att beslutet strider mot det nuvarande regeringsprogrammet och den nationella färdplanen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

Akademikerfacket Akavas ordförande Sture Fjäder menar att nedskärningarna framför allt går emot regeringens mål att höja sysselsättningen i Finland.

– Kunskap och forskning ger hög sysselsättningsgrad och det här beslutet ger helt fel signal åt företag, universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut, säger Fjäder.

Sture Fjäder
Akavas ordförande Sture Fjäder anser att regeringen sänder fel signaler till innovatörerna i Finland. Sture Fjäder Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Sture Fjäder,Akava

Vi äter för mycket av Finlands ekonomiska kaka

Enligt Fjäder är det för tillfället en för liten satsning på att få en ekonomisk kaka och större satsning på att äta kakan.

– På tio år har vi fördubblat statsskulden och med en demografi där den arbetsföra befolkningen minskar borde alla insatser som staten satsar pengar på bidra till sysselsättning. Vi kommer inte i framtiden kunna äta en så här stor kaka, om den inte blir större. Det här borde regeringen ha sett på och inte gjort nedskärningar på det här sättet.

Fram till år 2030 ska fyra procent av bruttonationalprodukten gå till forskningsinsatser och för att nå det måste man lägga in 200 miljoner i statsbudgeten varje år, förklarar Fjäder.

Akava har föreslagit tuffare sysselsättningspolitik. Bara en procents ökning av sysselsättningsgraden betyder ungefär 900 miljoner euro netto för staten.

Får man sysselsättningen höjd med två procent, så räcker det för att på tio år nå fyra procent av BNP till forskning.

– Det här är helt möjligt, så det är illa ur framtidsperspektiv att regeringen skär i forskning och framtidstro. En dålig signal till innovationsfinland, eftersom Finland lever på innovationer.

UNIFI upprörda över beslutet

Finlands universitetsrektorers råd UNIFI:s ordförande Keijo Hämäläinen säger att de är bestörta över regeringens beslut.

De har under ett år av pandemi gjort upp planer för Finlands framtid.

Den nationella färdplanen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet ska se till att konkurrenskraften och välfärden i Finland byggs på kompetens, forskning och innovationer.

– Regeringsprogrammet hade en bra inställning till forskning, utbildning och att höja universitetens kompetensnivå. Vi hade önskat att man under ramförhandlingarna kommit fram till en konkret plan på hur man ska fördela resurserna och sett forskningen som en investering i framtiden.

– Sen kom beslutet att man inte alls kommer att investera i framtiden. Istället gör man nedskärningar, specifikt i vetenskapen. Det är upprörande att det inte gått hem för regeringen att det man gör nu är nedskärningar i hela grunden, säger Hämäläinen.

Keijo Hämäläinen poserar utomhus.
Finlands universitetsrektorers råd UNIFI:s ordförande Keijo Hämäläinen är bestört över regeringens beslut. Keijo Hämäläinen poserar utomhus. Bild: Petteri Kivimäki Keijo Hämäläinen

FOSU: Nedskärningar i forskningen är nedskärningar i utbildningen

Förhandlingsorganisationen för den offentliga sektorns utbildade FOSU, mer känt som Juko på finska, instämmer med de övriga föreningarna och fackförbunden.

De menar att regeringens beslut också går emot löftet att nedskärningarna inte ska påverka utbildningen.

“Utan adekvat forskning finns ingen universitetsutbildning”, skriver FOSU:s verksamhetsledare Maria Löfgren i ett pressmeddelande.

FOSU uppger i pressmeddelandet att personalen på universiteten är verkligt besvikna över regeringens beslut.