Hoppa till huvudinnehåll

Kolumn: Toxisk positivitet och kvinnlig ilska – en av dessa bör du undvika

Kommentatorns bild mot bakgrund av en unga man som nått toppen av ett berg.
Toxisk positivitet innebär att man försöker vara positiv i alla lägen, även då man känner negativa känslor. Varför ska man undvika det? Kommentatorns bild mot bakgrund av en unga man som nått toppen av ett berg. Bild: Jorge Salvador/ Unsplash photos, Tage Rönnberg/Eva Lingon Kommentar,kia svaetichin

”Se det från den ljusa sidan, det kunde ha varit värre, du har i alla fall hälsan i behåll”. Visst är det bra att tänka positivt, men för mycket av det goda blir ofta giftigt. Toxisk positivitet kallas det när man inte vill kännas vid något negativt alls.

Toxisk positivitet innebär att man försöker vara positiv i alla lägen, även då man känner negativa känslor. Man uppmärksammar endast positiva känslor och reagerar på andras dåliga mående med peppiga utrop. Man fokuserar endast på det goda för att på så vis helt och hållet förtränga problem.

I senaste avsnittet av Sällskapet diskuteras toxisk positivitet.

När positivitet tar ut svängarna så till det extrema att det gör oss illa har forskare börjat kalla det för toxisk positivitet.

litet barn kollar på en vägg
Toxisk positivitet innebär att istället för att bemöta sina eller andras negativa känslor invaliderar positivisten dem, det vill säga vägrar bekräfta vad hen själv eller andra känner. litet barn kollar på en vägg Bild: Katrina Wright/ Unsplash photos positiv attityd

100 miljoner #goodvibes

Det finns över 100 miljoner #goodvibes-inlägg bara på Instagram. När någon postar om en negativ upplevelse på sociala medier (hur ofta händer det egentligen?) möts de ofta av ren och skär optimism.

Men sanningen är den att du inte kan få någon att känna sig lycklig genom att be dem att ändra inställning. Att säga ”hej gaska upp dig, försök vara lite muntrare!” får ingens krossade hjärta eller sorg att försvinna.

Det sägs ofta att ens egen inställning kan vara avgörande för hur man klarar av motgångar, som svåra jobbsituationer eller att hantera sjukdomar. Experterna håller med. I svåra omständigheter hjälper det om man kan välja att ha en positiv inställning.

Men psykoterapeuten David Waskuri säger i en intervju i hälsotidningen MåBra att en toxisk positivist förnekar, minimerar och trycker bort alla negativa känslor, både sina egna och andras. Istället för att bemöta sina eller andras negativa känslor ogiltigförklarar positivisten dem.

Ilska talar om för oss när våra gränser inte respekteras, så om vi undviker att bli arga förlorar vi känslan för vad som är viktigt för oss och var våra värderingar ligger.

Finns inga bra eller dåliga känslor

Dr Lynda Shaw, förändringsspecialist, psykolog och forskare i kognitiv neurovetenskap säger att vi lever i ett samhälle där vi använder ett språk som delar upp känslor i positiva och negativa.

Men sanningen är enligt henne att det inte finns några bra eller dåliga känslor. Alla känslotillstånd är värdefulla för vår mänskliga erfarenhet. Ångest, ilska och rädsla är grundläggande tillstånd som håller oss säkra och välmående.

skylt på gatan
Det finns över 100 miljoner #goodvibes-inlägg bara på Instagram. skylt på gatan Bild: Mark Adriane/ Unsplash photos positiv attityd

Ilska talar om för oss när våra gränser inte respekteras, så om vi undviker att bli arga förlorar vi känslan för vad som är viktigt för oss och var våra värderingar ligger.

En toxiskt positiv person försöker vara glad och positiv inför sig själv och andra, även då hen egentligen mår dåligt. Hen vill även att andra ständigt ska visa upp samma positiva fasad.
Men relationerna skadas inte bara av den konstant soliga fasaden, utan också av hur den toxiskt positiva bemöter andra som mår dåligt.

Att skämta bort eller ignorera andras negativa känslor, eller uppmana någon som är ledsen att vara glad, kommer inte att uppfattas som särskilt empatiskt.

Jag minns känslan då jag en gång berättade om hur dåligt jag mådde och blev bemött av munterhet och peppighet istället för medkänsla. Jag minns att det nästan började koka i mig, inombords steg det upp ett ursinnesvrål. Det jag inte kunde släppa var känslan att jag blev åsidosatt, inte hörd eller tagen på allvar. Att ingen empati visades för mig.

Kvinnlig ilska

Medan jag läste på om toxisk positivitet slog det mig att det inte handlar enbart om psykisk hälsa – det vill säga om man är ledsen, sorgsen eller har ångest – utan det handlar också om rätten att vara arg. Och speciellt om kvinnlig ilska, för här finns helt klart en könsaspekt.

”Dämpa dig lite, tagga ner nu du, skrik inte så, bli inte så ilsken och bli inte så arg.” Det är som ett återkommande mantra för mig. Jag har fått höra det hemma, i skolan och på jobbet.

Mitt misstag har väl varit att jag alltid trott att det stämmer. Det vill säga att jag är en ilsken typ. En person med mycket att säga till om. Som borde vara tyst.

person går förbi mural
Att säga ”hej gaska upp dig, försök vara lite muntrare!” får ingens krossade hjärta eller sorg att gå om. person går förbi mural Bild: Dakota Corbin/ Unsplash photos positiv attityd

Den amerikanska författaren Leslie Jamison skriver i en essä i New York Times, The Sunday Read: On Female Rage att föreställningen om att kvinnlig ilska är onaturlig eller destruktiv lärs ut redan då man är liten. Små barn berättar att de uppfattar att ilska är mer accepterat hos pojkar än flickor.

Enligt en granskning av studier av kön och ilska skriven år 2000 av Ann M. Kring, professor i psykologi vid University of California, Berkeley, blev män och kvinnor arga ungefär lika ofta, men kvinnorna uppgav att de kände mer skam och förlägenhet efter sina utbrott.

Folk är mer benägna att använda ord som ”bitchy” och ”fientlig” för att beskriva arga kvinnor, medan arga män snarare beskrivs som ”starka” och ”bestämda”.

Män är fysiska, kvinnor gråter

Det framgick också i rapporten att män är mer benägna att låta sin ilska gå ut över fysiska föremål eller gå till verbala angrepp mot andra. Kvinnor i sin tur är mer benägna att gråta när de blir arga.

Jag kan inte låta bli att se det som att kvinnokroppen har lärt sig att tvinga tillbaka ilskan och förändrar dess utseende till sorgens fula tryne.

Faktum är att det är så samhället hellre ser kvinnan, som en sorgsen varelse, inte en arg varelse.

Det är lättare att hantera en sorgsen kvinna, man hittar sympati för henne lättare än för en ilsken bitch. En arg kvinna gör folk oroliga.

En ledsen och sorgsen kvinna ser ofta vacker ut i sitt lidande: fördärvad, förvandlad, elegant. Arga kvinnor är så jobbiga. Deras smärta hotar att orsaka mer indirekta skador, så kallad collateral damage.

Kvinnlig ilska måste tämjas och kontrolleras, vi arga kvinnor måste avstå från vårdslöshet och förbli civiliserade. Eftersom det är socialt oacceptabelt för kvinnor att känna ilska blir de mer benägna att ge efter för toxisk positivitet. Då blir toxisk positivitet som en tvångströja för kvinnor och enligt mig, är det egentligen en kvinnofälla.

Motgift till positivisterna

Men det finns andra sätt att tampas med sina känslor i vardagen. Tragisk optimism innebär att det finns hopp och mening i livet samtidigt som man erkänner att det finns förlust, smärta och lidande. Det är ett tankesätt med en mer realistisk inramning.

blomknoppar på gård
Eftersom det verkar vara socialt oacceptabelt för kvinnor att känna ilska i vårt samhälle blir de mer benägna att ge efter för toxisk positivitet. blomknoppar på gård Bild: Kia Svaetichin positiv attityd

Den österrikiska neurologen och psykiatrikern Viktor Frankl definierade tragisk optimism redan år 1985 och hävdar att det finns utrymme för att uppleva både det goda och det dåliga, och att vi kan växa av båda.

En hörnsten i filosofin är förmågan att hitta mening och syfte bland utmaningar och bakslag. "Lidandet är en del av livet, och frågan är hur man ska hantera det?"