Hoppa till huvudinnehåll

Nationell enkät om yrkeshögskolestuderande: Över hälften lider av sämre studiemotivation och psykisk ohälsa på grund av distansundervisningen

Arcada i Helsingfors i november 2015
Distansundervisningen är tung för många som går på yrkeshögskola. Arcada i Helsingfors i november 2015 Bild: Yle/Helena von Alfthan Yrkeshögskolan Arcada,Arcada,Arcada

Undersökningen visar att yrkeshögskolestudenterna mående har blivit allt sämre sedan förra våren. Särskilt ensamheten upplevs som svår.

Det visar en nationell enkät som genomförts i vår av Finlands studerandekårers förbund, SAMOK, och yrkeshögskolornas studerandekårer. Enkäten besvarades av 7341 studerande vid 19 yrkeshögskolor.

Cirka 60 % av de tillfrågade yrkeshögskolestuderande upplever att deras studiemotivation, ork och psykiska hälsa försämrats under pandemin.

Det är en ökning från förra våren då distansundervisningen infördes. Då rapporterade cirka hälften av de tillfrågade en försämring av skolmotivation, ork och psykiska hälsa.

Det är särskilt ensamheten som har en negativ inverkan på de studerandes psykiska välmående. 61 % av de yrkeshögskolestuderande känner sig ensammare än förut. Det här gäller speciellt dem som har flyttat till ny ort där de saknar socialt nätverk.

“Distansundervisning kan inte ersätta studier på plats”

Christoffer Axén studerar till byggnadsingenjör i Ekenäs. Han är inne på sitt fjärde studieår på yrkeshögskolan Novia. Om allting går som planerat tar han examen till sommaren.

Under det gångna året har föreläsningar och praktiska moment huvudsakligen skett via videoförbindelse. Enligt Axén har distansundervisningen överlag fungerat bra i och med att hans utbildning till stor del är teoretisk och annars också brukar ske på dator.

– Men jag skulle inte påstå att det är något som direkt kan ersätta studier på plats. För det är nog skönt att gå till en skola och få en tydlig gräns mellan hem och skola.

Christoffer Axén
Christoffer Axén studerar till byggnadsingenjör. Han saknar de sociala aspekterna av närundervisning. Christoffer Axén Bild: Privat porträtt,Christoffer Axén

Axén upplever inte att distansundervisningen haft en påverkan på hans inlärning, men däremot saknar han de sociala aspekterna av den normala skolvardagen.

– Man träffar färre människor och man försöker undvika att göra det på fritiden också. Jag kan tänka mig att för dem som går första året kan det vara riktigt jobbigt. Jag har ju ändå banden till mina kompisar från klassen, men de som börjar kan ha det svårare att komma in i gruppen och lära känna varandra.

Dessutom saknas det kamratstöd som finns så nära till hands på plats i skolan.

– Till exempel om man har något litet problem, så kan det vara bra att fråga personen som sitter bredvid en om hur man ska göra och få ett snabbt svar. Nu blir det ett större steg att ta om man behöver kontakta någon. Mest kontaktar man läraren direkt då man är på nätet. Ibland skulle man behöva det kamratliga stödet och få en annan synvinkel för att förstå någonting bättre.

Inställd praktik kan fördröja examen

Praktiken är en viktig del av en yrkeshögskoleutbildning. Men 15 % av yrkeshögskolestuderande uppger att deras praktik ställts in eller förflyttats på grund av pandemin. Över hälften av dem befarar att deras studier fördröjs.

Särskilt studerande inom vård och hälsa är utsatta i och med att sjukhus inte kan ta in praktikanter som vanligt.

Matilda Hellström studerar till röntgenskötare i Vasa på yrkeshögskolan Novia. Hon planerar att ta examen till julen i år.

Men det hänger på om hon kan genomföra praktiken.

– Praktiken har ställts in två gånger. De har inte tagit emot oss. Och nu senast i april skulle vi ha ett negativt svar på coronatestet för att få gå på praktik.

Hellström har ännu en obligatorisk praktikperiod kvar som hon ska gå i höst.

– Det är ju lite jobbigt. Det är svårt att veta om man blir klar i tid som man tänkt. Det är ju meningen att det ska bli till julen, men det kan ju hända att det blir senare på grund av praktiken.

Matilda Hellström
Matilda Hellström studerar till röntgenskötare. Hon hoppas att hon kan gå sin sista praktik i höst. Matilda Hellström Bild: Privat person,matilda hellström

Mona Forsskåhl, rektor på Arcada, förutspår att alla de praktikperioder som ställts in och skjutits fram under pandemin kommer att leda till ett stort behov av praktikplatser då restriktionerna lättar.

– Just social- och vårdsektorn kommer att bli utmanande. Det finns inte hur många platser som helst och de kan inte ta emot hur många praktikanter som helst. Det kommer att bli en eftersläntrande våg som kommer att bli utmanande då vi kan gå tillbaka till ett normalare liv.

För många har det ändå varit möjligt att genomföra praktiken som normalt, men för vissa har det förverkligats på ett annat sätt än vanligt.

Just nu genomför Christoffer Axén en av de tre praktikperioder som ingår i hans utbildning – men på distans.

– På grund av coronaläget var det svårt att få praktikplats då många företag stängde. Men lärarna fixade en plats åt mig på ett företag i Esbo där jag gör praktik nu.

Koncentrationen och motivationen brister

Alexander Bjarnason Hellnäs studerar företagsekonomi på yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Han är inne på sitt tredje studieår och förväntas ta examen som tradenom i slutet av året.

Han tycker att de mer teoretiska kurserna har fungerat bäst på distans, men inte heller de utan utmaningar.

– Jag har märkt att det ibland blir lite svårt att hemifrån följa med de föreläsningar som kan bli ganska långa. Om man jättelänge ska sitta ner och följa med något via Teams. Det har nog egentligen varit svårast för mig. Och det tror jag har varit svårast för många.

Alexander Bjarnason Hellnäs
Alexander Bjarnason Hellnäs studerar företagsekonomi. Alexander Bjarnason Hellnäs Bild: Privat person,Alexander Bjarnason Hellnäs

Matilda Hellström har också upplevt att det på distans kan vara lätt att distraheras från föreläsningar.

– Man kan göra så mycket annat samtidigt. Sen så blir det att man slutar lyssna till sist.

Både Bjarnason Hellnäs och Hellström upplever att distansundervisningen tärt på deras inlärning och skolmotivation.

– Jag tror nog att jag skulle lära mig bättre om jag var i skolan. Jag tror att jag skulle försöka lite mera då. Nu satsar man ungefär bara på att det ska bli godkänt. Jag tror inte att man orkar riktigt då man bara är hemma, berättar Hellström.

– Man har ju kanske inte följt med lika noggrant och lärt sig lika mycket. Man har ju tänkt att vi måste bara komma igenom det här, så att få alla studiepoäng har nog kanske varit prio ett. Studiemotivationen sjunker när man inte får lämna lägenheten, berättar Bjarnason Hellnäs.

Distansundervisningen har också sina fördelar

Enligt undersökningen upplever en del av yrkeshögskolestuderande att deras ork och skolmotivation förbättrats. De uppger att de koncentrerar sig bättre i hemmets lugn och ro, medan de inbandade föreläsningarna är till hjälp.

Novias prorektor Eva Sandberg-Kilpi berättar att distansundervisningens goda sidor kommer att beaktas i framtiden.

– Det gäller att se över hur man får en bra balans i hur vi går vidare i det nya normala. Vad tar vi till vara av det som fungerat bra och hur ser vi till att det blir en bra balans mellan närstudier, distansstudier och hybridundervisning. Hela tiden med åtanke på hur det stöder studiemotivationen för de olika studerande som vi har.

Porträttbild på Eva Sandberg-Kilpi.
Eva Sandberg-Kilpi är prorektor på Novia. Porträttbild på Eva Sandberg-Kilpi. Bild: Yle/ Bubi Asplund enhetschef,Yrkeshögskolan Novia,Ekenäs,Raseborg,Västnyland,Åbo

Nya former av stöd utvecklas

Nästan en tredjedel av yrkeshögskolestuderande uppger att de behöver hjälp för motivation och ork, men alla vet inte varifrån man ska få hjälp.

På Novia har man också märkt av ett ökat behov av stödåtgärder. Därför har man i vår satsat på att utveckla nya former av stöd.

– Bland annat har vi för tillfället på gång ett välmåendeprojekt tillsammans med Åbo Akademi. Vi jobbar tillsammans för att höja välmåendet och studiemotivationen. Det gör vi i nära samarbete med studerande, berättar Novias prorektor Eva Sandberg-Kilpi.

I praktiken innefattar det olika aktiviteter med syfte att höja skolmotivation, samhörighet och sociala kontakter.

Mona Forsskåhl har varit rektor vid Arcada sedan 2018.
Mona Forsskåhl är rektor på Arcada. Mona Forsskåhl har varit rektor vid Arcada sedan 2018. Bild: Arcada rektorer,Yrkeshögskolan Arcada

Också på Arcada har man utvecklat nya stödformer för att åtgärda problemen som uppstått under pandemin, berättar rektor Mona Forsskåhl.

– Tillsammans med vår studerandekår har vi utvecklat nya stödformer precis för det här ändamålet. Vi har en studiepsykolog, en studiesocionom, en speciallärare och ett flertal olika former av mentorsskap eller stödgrupper. För att tappa så få som möjligt och stöda upp så många som möjligt. Men riktigt alla når vi inte. Inte dem som mår allra sämst.