Hoppa till huvudinnehåll

Urvalsproven får kritik av vuxenstuderande: "Min kunskap mäts inte av det här systemet"

En ung studerande sitter i sängen och studerar.
Vuxenstuderande anser att det nya systemet för urvalsprov inte visar den kunskap de har. En ung studerande sitter i sängen och studerar. Bild: Tiina Jutila / Yle distansundervisning,gymnasium,studier,läroplikt,abiturienter,abiturient,gymnasister,matematik (läroämnen),matematik,fysik,naturvetenskaper,inträdesprov,bärbara datorer,datorer,läxor,skolarbete,studentbostäder,International Baccalaureate Diploma Programme,distansundervisning,andra stadiets utbildning,distansstudier

Cecilia von Haartman söker i år in till logopediutbildningen vid Åbo Akademi, och på grund av de förändringar som gjorts i inträdesproven kan hon välja mellan att utvärderas på basis av sina studentbetyg eller ett inträdesprov, men inte i kombination, som tidigare.

Von Haartman blev student 1998 och känner inte längre att de resultaten reflekterar hennes kunskap i nuläget. Hon har därför valt att skriva inträdesprovet. Men också det har sina sidor.

Inträdesproven är inte längre ämnesspecifika utan prövar snarare de ansökandes allmänbildning. Det här görs för att göra det lättare att söka till flera ämnen samtidigt. von Haartman studerar därför nu matematik för att söka in till en logopedutbildning. Hon har tidigare erfarenhet av röstarbete och har även en magisterexamen i bagaget, men dessa meriter känner hon att inte får komma fram tillräckligt i ansökningsprocessen.

- Jag tycker det är lite orättvist. Man kanske kunde mäta min kunskap på ett annat sätt. Jag menar inte att jag ska ha en fördel över andra studenter, men kanske det skulle vara bättre om vi fick skriva ett ämnesspecifikt inträdesprov, säger von Haartman.

Viveka Lyberg Åhlander, som är professor i logopedi vid Åbo Akademi, säger att antalet vuxenstuderande som accepteras till studielinjen är relativt lågt. Hon uppskattar att den mängden året innan var två studerande.

Exkluderar det här systemet vuxenstuderande?

- Det är bekymmersamt, och i det här fallet så gäller det bara att ta urvalsprovet. Vi välkomnar naturligtvis alla, men nu är systemet som det är, säger Lyberg Åhlander.

"Det är bättre än förr"

Från Åbo Akademis sida håller man ändå fast vid att förändringarna i urvalsproven är ett steg mot det bättre.

- På sätt och vis är det här nya systemet bättre. Förr brukade vi beakta studentexamensvitsord och urvalsprov tillsammans, men nu kan man beakta antingen det ena eller det andra, berättar områdeschef för utbildningsservice vid Åbo Akademi, Gurli-Maria Gardberg.

Gurli-Maria Gardberg är områdeschef för utbildningsservice vid Åbo Akademi.
Gurli-Maria Gardberg anser att det nya systemet är bättre än det förra. Samtidigt ser hon en risk att pressen på studerande kan öka. Gurli-Maria Gardberg är områdeschef för utbildningsservice vid Åbo Akademi. Bild: Åbo Akademis bildbank Åbo Akademi,antagning av studerande,gurli-maria gardberg

Tanken är att även den som kanske varit omotiverad under studentskrivningarna eller som helt enkelt en lång tid har varit borta från skolbänken ska ha en möjlighet att bli antagen till en utbildning.

Beroende på ämnet antas ungefär 50-70 procent av studerande på basis av resultaten från studentexamen. Kvoten för hur många studerande som tas in på basis av studentbetyg höjdes under pandemiåret.

- Om utgångspunkten är den att man sitter i ett underläge i förhållande till nyblivna studerande så tycker jag att det nya systemet är bättre. I det nya systemet väger faktiskt bara det där urvalsprovet, säger Gardberg.

Gardberg är också orolig över att pressen bland unga kan öka om man fortsätter att betona hur mycket matematiken väger då man söker sig till en ny utbildning.

Istället vill hon betona möjligheten att starta från så kallat "rent bord".