Hoppa till huvudinnehåll

Konsten att föröka krukväxter och min förkärlek för rexbegonia

En sak jag alltid tyckt att är så underbart med att vara trädgårdsmästare är att man kan dela med sig av råd, historier eller växter och det är trend som lyckligtvis också gäller för millenniegenerationen.

Växter förenar människor och det är så upplivande att se att det poppar upp workshoppar med krukväxter överallt.

En man i ett kök.
Jag är en växtoholist En man i ett kök. Bild: Yle/Juha Leskelä Strömsö,Begonia rex

Sociala medier har fått trenden att ta fart

För några veckor sen läste jag en häpnadsväckande och överraskande artikel i Wall Street Journal som hade rubriken ”Glöm börsen. Handeln med sällsynta växter har blivit helt galen.”

Kontentan av artikeln var att marknaden för inomhusväxter har exploderat och är en av de snabbast växande sektorerna när det gäller försäljning av växter, vilket beror på ett ökande intresse bland millennialerna.

“Helt galet” som det stod i rubriken är verkligen träffande, för ett enda blad av den mer sällsynta brokbladiga monsteran Monstera adansonii ‘Archipelago’ kan kosta ända uppemot 2 800 dollar. Om man vill ha ett exemplar med fyra blad får man vara beredd att betala uppemot 5 000 dollar!

Det är Instagram och andra sociala medier som satt fart på denna trend, men det var den viktorianske trädgårdsodlaren William Robinson, en av många som skrev om trädgårdsodling på 1800-talet, som skapade uppgången för den moderna krukväxtodlingen i Europa och Amerika från och med 1850-talet.

Robinson riktade sig till sin publik med hjälp av den tryckta texten, men dagens influencers publicerar sina videoklipp på TikTok och använder hashtaggar som #indoorjungle och #monsteramonday.

Trots alla iscensatta Instagraminlägg där användarna poserar med sina ögonstenar anser jag fortfarande att det är viktigare att människor möts i verkliga livet. Det finns många fördelar med sociala medier men vi människor behöver fysisk kontakt för att kunna skapa en gemenskap och inte bara vara eremiter bakom våra skärmar.

Jag vill däremot understryka att för varje gram av goda råd därute går det ett kilo obildade råd och en massa nybörjarmisstag. Se upp!

En växt.
En växt. Bild: Yle/Juha Leskelä Strömsö,Begonia rex

En växtoholist kan aldrig få för många växter

Alla vi växtoholister kan aldrig få för många växter och ett sätt att öka lagret och att också kunna dela med sig av sina växter till andra är att föröka dem.

Om vi vill ha en exakt kopia av någon av de växter vi redan äger är det vegetativ förökning som gäller. Det handlar alltså om att ta en fysisk del av växten – antingen av stammen, roten eller bladen – och att få den att rota sig.

Den andra vanliga formen av förökning är att man sparar frön som man sår i jord. I dag finns det många F1-hybrider som framavlats som en korsning mellan två inavlade frölinjer, de så kallade föräldrasorterna av samma växtslag. Om vi sår frön av en sådan F1-hybrid och hoppas på en exakt kopia misslyckas vi inte så sällan eftersom fröet ofta återgår och blir en kopia av den ena föräldrasorten. Med vegetativ förökning lyckas man däremot alltid att skapa en exakt kopia eller klon av en växt.

Begonia rex.
Begonia rex. Begonia rex. Bild: Yle/Strömsö Strömsö,Begonia rex

Så här får du många plantor av ett blad av en rexbegonia

Under de senaste åren har jag drabbats av en stor förkärlek för rexbegonior. Om jag vill ha en ny planta behöver jag bara ta ett blad och ställa det i ett glas vatten på våren eller sommaren (medan plantan växer aktivt). Då bildas det rötter och jag kan plantera den nya plantan i krukväxtjord.

Problemet är att jag inte nöjer mig med bara en planta från ett blad och jag har inte förgäves gått i lära hos några av Englands främsta experter inom området, så jag använder mig av en annan metod.

En rexbegonia har vanligtvis fem bladnerver på ett blad och de transporterar vatten och näring till plantan. Om man skär av ett blad från moderplantan, skär av stjälken och gör små snitt genom alla dessa bladnerver och sedan fäster bladet mot blomjorden i en kruka eller ett odlingstråg, bildas det inom några månader nya plantor vid varje snitt.

Stenar på ett grön blad.
Gör små snitt över varje bladnerv Stenar på ett grön blad. Bild: Yle/Strömsö Strömsö,Begonia rex

Det är mycket viktigt att bladnerverna har god kontakt med jorden för att det ska kunna bildas rötter. Man kan antingen använda små bitar ståltråd eller en annan metod som jag lärde mig av en kvinna för många år sen och som hon lovade var det bästa sättet: man lägger stenar på bladet för att se till att det trycks mot jorden.

En planta.
Det bildas nya plantor vid varje snitt En planta. Bild: Yle/Strömsö Strömsö,Begonia rex

Alla krukväxter kan inte förökas på det här sättet, men det finns andra metoder om man vill föröka växter från blad, såsom svärmorstunga, kornettblomma och saintpaulia. Brokbladiga växter är svåra att föröka via blad och de har en tendens att få blad som är helgröna.

Två plantor.
Efter 3-4 månader kan du plantera dina begonior. Två plantor. Bild: Yle/Strömsö Strömsö,Begonia rex

Allt du behöver är en bra kniv och god hygien

Det finns så mycket information om förökning, men jag kan verkligen rekommendera en eller flera böcker i ämnet (Se litteraturlista på engelska nedan) så du kan lära dig vilken metod som passar bäst för olika växter.

Man behöver inte mycket utrustning för att föröka växter, men jag rekommenderar en bra kniv enkom för ändamålet, en bra sekatör och alltid färsk krukväxtjord.

Kom ihåg att hygienen är mycket viktig när det gäller att undvika att sprida ohyra och sjukdomar genom kontamination.
Sterilisera knivar och sekatörer antingen genom att hetta upp dem eller genom att torka av dem med handsprit. Alla använda behållare såsom krukor och odlingstråg ska också rengöras i utspätt desinfektionsmedel.

The Royal Horticultural Society - Propagating plants ISBN 978-1-4053-1525-8
John Cushnie - How to propagate ISBN 978-1-85626-612-3

Adrian Evans är utbildad trädgårdsmästare från Yorkshire, England. Han har bott i Finland i 18 år och skriver artiklar för Strömsö utgående från sin egen trädgård i Malax, Österbotten.