Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Saab och Boeing utmärker sig i jaktplanstävlingen – varför är de andra tillverkarna så tillknäppta?

Ett hornet-jaktplan i solnedgången.
Ett hornet-jaktplan i solnedgången. Bild: Jani Saikko / Yle McDonnell Douglas F/A-18 Hornet,jaktplan

Saab och Boeing framstår nu som de starkaste kandidaterna i tävlingen om Flygvapnets nya jaktplan. Ur skattebetalarsynvinkel skulle det vara välkommet med mer öppenhet från de övriga tillverkarnas sida, skriver Svenska Yles politiska reporter Thomas von Boguslawski.

Anbudstävlingen kring Flygvapnets nya jaktplan är nu såpass långt hunnen att man kan dra vissa slutsatser om vilka kandidater som ligger bäst till. De fem jaktplanstillverkarna har lämnat in sina slutliga, bindande offerter och härnäst ska försvarets experter granska och poängsätta de lösningar som erbjuds.

Innehållet i offerterna berör till stor del affärs- eller försvarshemligheter och är därmed icke-offentligt, men tillverkarna får berätta i allmänna ordalag hur de tänkt sig att deras plan, med tillhörande beväpning och annan utrustning, ska uppfylla försvarets krav.

Särskilt svenska Saab och amerikanska Boeing har utmärkt sig på den här punkten.

Saab: Tillverkning och montering i Finland

Saab erbjuder den nya Gripen E-varianten i 64 exemplar, alltså referenstalet som använts sedan början av tävlingen. Finland köpte ursprungligen 64 Hornet-plan i början av 1990-talet. Härtill erbjuder Saab två Global Eye-radarspaningsplan, samt service, tillverkning och montering av både jaktplan och motorer i Finland.

Saab JAS 39E Gripen Satakunnan lennoston kentällä.
Saab Gripen E. Saab JAS 39E Gripen Satakunnan lennoston kentällä. Bild: Petteri Bülow / Yle HX-jaktplansprojektet,Jas Gripen,Jas Gripen,Saab 39 Gripen,JAS 39E Gripen

Det här är en viktig markering, då försvaret kräver att varje tillverkare kan involvera finländsk försvarsindustri i tillräckligt hög grad. Det här industriella samarbetet måste uppgå till minst 30 procent av jaktplansprojektets hela budget på 10 miljarder euro.

Viktigast är att Finland får flygteknisk personal och inhemska företag som förstår sig på planet. Alla plan måste kunna underhållas och repareras i Finland under alla omständigheter, och driftskostnaderna får inte vara märkbart högre än för de nuvarande Hornet-planen.

Bara de kandidater som uppfyller de här kraven går vidare för att delta i ett simulerat krigsspel, där planens samtliga egenskaper och beväpning testas i olika scenarier.

Ett Bombardier-plan som har försetts med övervakningsystemet Globaleye.
Radarspaningsplanet GlobalEye. Ett Bombardier-plan som har försetts med övervakningsystemet Globaleye. Bild: Stefan Kalm/Saab övervakningssystem,militärflygplan,Sverige,GlobalEye

Saab har lyckats prissätta Gripen-planen så att man kan erbjuda en betydande mängd vapen och annan utrustning. I beväpningen ingår den europeiska MBDA-koncernens Meteor- och SPEAR-missiler. Enligt Saab kan också Flygvapnets nuvarande amerikanska AMRAAM- och JASSM-missiler integreras ombord på Gripen E.

Boeing: 14 Growler-plan ingår i dealen

Också Boeing erbjuder sammanlagt 64 plan: 50 av den nyaste Super Hornet-varianten, plus 14 Growler-plan för elektronisk krigföring. Boeing har inte berättat noggrannare om hur det industriella samarbetet ser ut, men uppger att den fastställda 30-procentsgränsen överskrids. Planen kan monteras i Finland, precis som flygvapnets nuvarande Hornet-plan.

F/A-18 Super Horneteja Satakunnan lennoston kentällä Pirkkalassa.
Boeing Super Hornet. F/A-18 Super Horneteja Satakunnan lennoston kentällä Pirkkalassa. Bild: Petteri Bülow / Yle HX-jaktplansprojektet,Boeing F/A-18E/F Super Hornet

Super Hornet har tillverkats i stora serier, vilket sannolikt gjort det möjligt också för Boeing att pressa ner prisnivån.

Antalet plan är i sig inte avgörande med tanke på tävlingen, men i ett krigsscenario har det naturligtvis betydelse: hur många plan kan man ha uppe i luften samtidigt, hur många plan har man råd att förlora? Flygvapnet har tidigare vidhållit att den kritiska gränsen ligger kring 60 plan, mycket färre än så räcker inte för Finland.

Både Saab och Boeing har tydligt bestämt att de inte tänker bomma på den här punkten. Därmed framstår bägge två nu som de starkaste kandidaterna i jaktplansracet.

F/A-18F Super Hornet nousussa Satakunnan lennoston kentältä Pirkkalassa.
Super Hornet har varit i operativt bruk sedan 2001. F/A-18F Super Hornet nousussa Satakunnan lennoston kentältä Pirkkalassa. Bild: Petteri Bülow / Yle HX-jaktplansprojektet,Boeing F/A-18E/F Super Hornet

Bägge plantyper har förstås också sina nackdelar. Gripen E är en nykomling som skulle behöva fler storkunder och Super Hornet är en 1990-talsmodell som USA kanske inte tänker satsa särskilt mycket på efter 2040. Planens framtida utvecklingspotential är en viktig faktor, vid sidan av den säkerhets- och försvarspolitiska bedömningen.

Den tillknäppta trion

De återstående tillverkarna, Lockheed Martin, Dassault och Eurofighter-gruppen, är rentav överraskande förtegna om sina anbud. Det finns inga uppgifter om antalet erbjudna plan, och bara Eurofighter-gruppen har berättat närmare om hur de ser på det industriella samarbetet.

Eurofighter Typhoon -kone kuvattuna Norvenichin lentotukikohdan yllä Saksassa 7. huhtikuuta.
Tyskland har nyligen beslutat köpa fler Eurofighter-plan. Eurofighter Typhoon -kone kuvattuna Norvenichin lentotukikohdan yllä Saksassa 7. huhtikuuta. Bild: AOP jaktplan,Typhoon,Tyskland

Eurofighter-gruppen erbjuder tillverkning av både motorer och komponenter samt montering av hela plan i Finland.

Lockheed Martin har tidigare talat om ett långtgående industriellt samarbete, men uppger tillsvidare bara att Finland kan få tillverka och underhålla "stora komponenter" för F-35.

F-35 Lightning II-hävittäjä Satakunnan lennoston kentällä Pirkkalassa.
Lockheed Martin F-35 A Lightning II. F-35 Lightning II-hävittäjä Satakunnan lennoston kentällä Pirkkalassa. Bild: Petteri Bülow / Yle HX-jaktplansprojektet,Lockheed Martin,Lockheed Martin F-35

Genom att hålla inne med sådana här uppgifter kan tillverkarna eventuellt undvika oönskad debatt och publicitet, framför allt om det visade sig att tillverkarna i fråga erbjuder färre än 64 plan.

Ur finländsk skattebetalarsynvinkel skulle det ändå vara välkommet med mer öppenhet, särskilt i fallet Lockheed Martin och F-35, som sannolikt är det dyrbaraste planet i tävlingen.

Simulerat krigsspel avgörande

Senast i det simulerade krigsspelet är det upp till bevis för de fem kandidaterna, och den kombination av plan och vapensystem som tillverkarna erbjuder. Försvaret kommer här att utnyttja de flygdata som man samlade in under plantypernas testflygningar i Finland i fjol vintras.

Finska Flygvapnets F/A-18 C använder facklor vid flyguppvinsing
Uppdrag slutfört, men hur ta sig hem helskinnad? Finska Flygvapnets F/A-18 C använder facklor vid flyguppvinsing Bild: Kristoffer Söderlund McDonnell Douglas F/A-18 Hornet,Finlands flygvapen,Motmedel

I de olika scenarierna ingår luftstrid, angrepp mot mål till lands och till havs, missilangrepp över långa avstånd samt spaningsuppdrag och vidarebefordran av spaningsdata till andra enheter. Här blir det särskilt intressant att se vad GlobalEye och Growler-planen kan bidra med. Amerikanerna kan också ha några ess i rockärmen vad gäller F-35:ans stealth-egenskaper och beväpning.

Oavsett vilken plantyp som vinner är det redan nu en god nyhet - också ur skattebetalarsynvinkel - att Finland har fem olika anbud och tillverkare att välja mellan. För faktum är att man inte kan få allt - inte ens för tio miljarder euro.