Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler far- och morföräldrar ser det som sin skyldighet att ta hand om sina barnbarn

Äldre man och liten pojke sitter i en soffa och skrattar
De flesta far- och morföräldrar ser det som en självklarhet att delta i vården av sina barnbarn. Äldre man och liten pojke sitter i en soffa och skrattar Bild: ALEKSANDR DAVYDOV far- och morföräldrar,barn (familjemedlemmar),morfar,farfar

Allt fler far- och morföräldrar ser det som sin skyldighet att hjälpa till med vården av sina barnbarn. Men att ta hand om sina barnbarn gynnar också far- och morföräldrarna – forskning visar att det har en positiv inverkan på deras liv.

I Befolkningsförbundets undersökning Generationskedjan har forskare undersökt de stora årskullarna, det vill säga finländare födda mellan åren 1945-1950, deras vuxna barn och barnbarn, och deras växelverkan.

Forskningsprojektets tredje rapport publiceras i slutet av maj och i den undersöks särskilt attitydförändringen hos mor- och farföräldrar då det kommer till att ta hand om sina barnbarn.

År 2007 tyckte 28 procent av de stora årskullarna att det är far- och morföräldrars skyldighet att ta hand om sina barnbarn. År 2012 tyckte 35 procent att så var fallet och år 2018 hade antalet stigit till hela 46 procent.

Mirkka Danielsbacka är professor i sociologi vid Åbo universitet och specialforskare vid Befolkningsförbundet. Enligt henne är förändringen i attityderna anmärkningsvärd.

– Det skulle kunna vara en slumpmässig variation, om det skulle hända med två års mellanrum. Men nu handlar det om tre enkäter som gjorts under tio års tid, vilket tyder på att det är en tydligt växande trend. Varför det är så här kräver mer forskning.

Danielsbacka säger att förändringarna kan bero på att respondenternas åsikter förändrats i och med att de blivit äldre. Attitydförändringar kan också bero på förändringar i kulturen eller i samhällsandan. I offentligheten pratas det till exempel allt mer om småbarnsföräldrars ork och välmående.

Mirkka Danielsbacka, forskare.
Specialforskare Mirkka Danielsbacka säger att attitydförändringen kring att ta hand om sina barnbarn kräver mer forskning. Mirkka Danielsbacka, forskare. Bild: Yle/ Jussi Kouivunoro. Väestöliitto,mirkka danielsbacka

En sannolik orsak till attitydförändringen är att många av dem som deltagit i undersökningen själv blivit far- eller morföräldrar under tiden som undersökningen pågått.

Det här syns också i undersökningen genom att tiden som de som deltagit i undersökningen satt på barnavård ökat.

Den här växande trenden är ändå enligt Danielsbacka mer logisk än attitydförändringen.

– Om man inte har barnbarn kan man ju inte ta hand om dem. Men man kan ha en åsikt eller en viss attityd till att ta hand om barnbarn utan att man har egna. Så ur det här perspektivet är resultaten intressanta. Det kan vara att den nya erfarenheten och rollen som far- eller morförälder får en att förhålla sig till frågan på ett annorlunda sätt.

En liknande förändring syns också då man undersöker hur respondenterna förhåller sig till mor- och farföräldrars ekonomiska stöd till barnfamiljer.

År 2007 tyckte 27 procent i de stora årskullarna att det är far - och morföräldrars skyldighet att främja barnbarnen och deras familjs ekonomiska säkerhet. År 2012 tyckte 31 procent så och sex år senare 2018 var det 37 procent som tyckte det.

Inte en skyldighet, utan en rättighet

Å andra sidan har det tidigare kommit fram i Generationskedjan-undersökningen att mor- och farföräldrar inte ser vården av sina barnbarn som en egentlig skyldighet. Istället upplevs det mer som en rättighet och som en självklar sak.

Enligt undersökningen tar 80 procent av mor- och farföräldrar åtminstone då och då hand om sina barnbarn.

Det vanligaste är att man tar hand om dem 1-6 gånger per år. Endast fem procent tar hand om sina barnbarn över 50 gånger per år. I det här fallen deltar både mor- och farmödrarna och mor- och farfäderna lika mycket i barnskötseln.

Tyttö isovanhempiensa kanssa
Skillnaderna mellan könen då det kommer till vem som tar hand om barnen har minskat och förutspås minska ännu mer i framtiden. Tyttö isovanhempiensa kanssa Bild: Diego Azubel/EPA. far- och morföräldrar,föräldrar,flickor

Skillnaderna mellan könen då det kommer till vem som tar hand om barnbarnen har också minskat i övrigt.

– Vi antar att skillnaderna kommer att minska ännu mer under de kommande åren. Ju fler pappor som tar hand om sina barn, desto fler blir mor- och farföräldrarna som gör det, säger Danielsbacka.

I och med att allt fler finländare lever längre har också mängden mor- och farföräldrar ökat. Det här betyder att allt fler barn har alla sina fyra biologiska mor- och farföräldrar vid liv.

De kognitiva förmågorna förbättras då man tar hand om sina barnbarn

Specialforskare Mirkka Danielsbacka säger att det att mor- och farföräldrar lever längre har gjort att forskarna intresserat sig för nya slags frågor.

Då man tidigare fokuserat på vilken slags nytta barnbarnen och deras familj har av mor- och farföräldrars vård och engagemang, har ny forskning allt mer riktat sig in på hur mor- och farföräldrar gynnas av att ta hand om sina barnbarn.

Äldre kvinna och en pojke i lågstadieåldern läser tillsammans.
Att ta hand om sina barnbarn har en bevisad positiv effekt på far- och morföräldrars kognitiva förmåga. Äldre kvinna och en pojke i lågstadieåldern läser tillsammans. Bild: Mamopictures 2015 barn (familjemedlemmar),läsning,mormor,farmor,far- och morföräldrar,föräldrar,barnbarn,lärare,glasögon,pojkar,kvinna,böcker,bli gammal,Syn,kärlek,gemenskaper,Lärande,hjälpa

Danielsbacka säger att det finns forskning som på ett tillförlitligt sätt visar att det att mor- och farföräldrar tar hand om sina barnbarn har en positiv påverkan deras hälsa.

– De här forskningarna visar att det att man tar hand om sina barnbarn har en positiv påverkan på mor- och farföräldrars kognitiva förmågor, till exempel på den verbala förmågan. Man har även märkt små positiva samband mellan att ta hand om sina barnbarn och hur man klarar av sina vardagliga sysslor och hur bra fysisk kondition man har.

– Sedan finns det många forskningsresultat som visar att skötseln av barnbarnen hänger ihop med att mor- och farföräldrar uppskattar att deras hälsotillstånd förbättras eller att de har färre symtom på depression. Men där är det svårt att precisera vad som beror på vad, säger Danielsbacka.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikeln Yhä useampi isovanhempi kokee lastenlastensa hoitamisen velvollisuudekseen – hoitamisella on todistettu olevan positiivisia vaikutuksia terveyteen av Hanna Terävä. Översättning till svenska: Laura Oksanen.