Hoppa till huvudinnehåll

Eva-Lott bär sin mammas klänning och sjunger om många olika moderskap på mors dag

Kvinna med blont hår och svart-turkos klänning.
Eva-Lott Björklunds mamma dog 1997 utan att ha hört hyllningsvisan Lilla mor. Men idag på morsdag kommer Eva-Lott att framföra den. Kvinna med blont hår och svart-turkos klänning. Bild: Privat/Eva-Lott Björklund. Kronoby,björklund

Sångerskan och musikern Eva-Lott Björklund skrev i 20-årsåldern en sång till sin mor – en mamma som var glad och rakt på sak och som stod sin dotter nära. Men Eva-Lott vågade aldrig sjunga sången så länge mamman levde.

Men nu blir det av.

En hyllning till mor – så kallas den morsdagskonsert eller egentligen konsertfilm som sänds på Kronoby församlings Youtubekanal på mors dag. Det blir berättelser om moderskap i dess olika former: Gudmor, reservmamma, mormor och farmor.

- Jag ville hitta på något med mera djup, att man skulle komma närmare den som framför sångerna. Så tänkte jag att jag vill göra en konsertfilm, eftersom man hur som helst måste sitta i en ruta den här gången.

Eva-Lott växte upp med föräldrar som var födda på 1920-talet och som redan var gamla då Eva-Lott var liten. För henne har orden "hedra din far och mor" alltid varit viktiga. Årets konsert är en i raden av flera morsdagskonserter hon ordnat.

- Jag har alltid känt en stor tacksamhet till mina föräldrar. Det finns så mycket i att vara mor, som jag sjunger i en sång: Ett modershjärta rymmer allt som finns och lite till.

Att sjunga är utelämnande

Det blir fem sånger, fyra är Eva-Lotts egna. Den femte blev hon tipsad om eftersom folk vet att hon i många år ledde Veterankören i Kronoby och att hjärtat klappar för veterangenerationen.

- De som har banat väg för oss för att vi ska ha det bra.

"Evakon laulu" har nu blivit Den evakuerades sång av Veikko Lavi.

- Jag har hört den tidigare och berörts av den vackra texten, och hela harmonin är väldigt tilltalande och det är en melodisfär som jag känner mig hemma i.

Texten handlar om en mamma som har fem barn och som så småningom skiljs också från barnen efter att redan tidigare ha förlorat alla ägodelar.

- I dag vet vi att det är otaliga mödrar i vår värld som inte har det så bra. Det passar bra att man stannar upp och tänker. Vi ska vara tacksamma, även för det lilla man har.

Sången "Lilla mor" skrev Eva-Lott till sin mamma redan 1992.

- Jag längtade efter att få sjunga sången för henne, men jag var alltför blyg.

Att sjunga inför andra har alltid varit en längtan för Eva-Lott men det tog många år innan modet fanns där.

- Jag har fått höra att jag inte kan och att jag ska skaffa ett ordentligt jobb. Och att ett arbete är något man får lön för. Det finns vissa som helt enkelt har en snäv värld.

- Mamma hade varit jätteglad, men jag var lite på 20 år och kämpade väldigt med självförtroendet. Och just att sjunga är väldigt utelämnande.

Mamma dog 1997 utan att ha hört sången. Men nu sjunger Eva-Lott sången Lilla mor.

- Den tillägnar jag min egen mamma men jag sjunger den också för all världens mammor. Det känns både berikande och befriande. Det finns inget som tystar mig längre, så länge jag andas och kan prata och sjunga och beröra med musik fortsätter jag.

Klänningen doftar mor och matchar kyrkbänkarna

Under konserten har Eva-Lott på sig en svart-turkos klänning som syddes upp till hennes mamma på 1970-talet. Klänningen råkar dessutom matcha de turkosa kyrkbänkarna i Kronoby kyrka perfekt.

- Jag är så glad att jag hör till dem som sparar vissa saker. Den passar precis, jag har bara satt till ett nytt skärp.

- Den bär ännu en speciell doft, fast det är så länge sedan. Jag vill i alla fall tro att det finns doft kvar av mamma.

Kvinna som spelar piano.
Mors klänning på mors dag, och att dessutom matcha kyrkbänkarna. Detaljerna glädjer Eva-Lott Björklund. Kvinna som spelar piano. Bild: Privat. Kronoby,björklund

I konsertfilmen framför Eva-Lott också en vaggvisa som hon skrev till sin äldsta son och också sjöng för både andra och tredje sonen.

- På mors dag tillägnas den sönerna men också all världens barn som behöver trygghet.

Eva-Lott har märkt hur hon precis som sin egen mamma kan påminna sina vuxna barn om både mössa och jacka.

- Tror du inte att jag senast i går klämde ur mig "Har du inte för tunn jacka!?"