Hoppa till huvudinnehåll

Grönlands nya regering säger nej till urangruva – men självständighetsdrömmen är beroende av utländska investeringar

Två barn leker på en strand i Nuuk, Grönland.
Det bor drygt 55 000 människor på Grönland, varav knappt 18 000 bor i huvudstaden Nuuk. Två barn leker på en strand i Nuuk, Grönland. Bild: Juha Kivioja / Yle Grönland,klimatförändring,arktiska regionen,Nuuk

Valet på Grönland i början av april ledde till ett maktskifte med stora konsekvenser för de utländska gruvdriftsintressena på ön. Uranutvinningen är det åtminstone stopp för. Åländska statsvetaren Maria Ackrén förklarar vad som hänt sedan valet.

Grönland gick till val i början av april och nu börjar både regeringsprogram och ministerportföljer falla på plats. Valresultatet innebar ett klart maktskifte: vänsterpartiet och tidigare oppositionspartiet Inuit Ataqatigii (IA) tog hem segern och socialdemokratiska Siumut som dominerat sedan 70-talet fick nöja sig med andra plats.

Redan före valet var det klart att valresultatet skulle ha stora konsekvenser för de utländska gruvplanerna i i Kvanefjeld på södra Grönland, och så blev det. Den nya regeringskoalitionen mellan IA och Partii Naleraq sätter ner foten.

– Gällande gruvdriften har de sagt att uranutvinningen inte kommer att bli av, det är en "no go" helt enkelt, säger Maria Ackrén.

Ackrén är statsvetare, ursprungligen från Åland, men har bott på Grönland i tio år nu och forskar vid universitetet i huvudstaden Nuuk. Hon förklarar att beskedet om urangruvan påverkar också andra gruvinvesteringar.

Grönlannin yliopiston tutkija Maria Ackrén
Åländska Maria Ackrén har bott och forskat i Nuuk i tio år nu. Grönlannin yliopiston tutkija Maria Ackrén Bild: Juha Kivioja / Yle Grönland,klimatförändring,arktiska regionen,Nuuk

– Det har påverkat utländska investerare som funderar om det alls är värt att ha gruvdrift på Grönland. De börjar få lite kalla fötter.

Splittring hos socialdemokraterna orsak till nyval

Att det alls blev nyval i april berodde på en splittring inom de grönländska socialdemokraterna Siumuts som länge haft regeringsmakten. Men att den tidigare oppositionen nu fick makten beror också uttryckligen på deras stora motstånd mot gruvdriften och utvinning av uran.

Det är en fråga som miljöorganisationer engagerat sig starkt i med protester och demonstrationer, men motståndet beror på mer än så:

– Det handlar om miljöfrågorna men också det lantbruk man har i Sydgrönland, säger Ackrén. Där finns fårfarmer, lantbruk med boskap och odlingar som skulle påverkas. Och så handlar det om turistnäringen, man tänker sig att en gruva inte lockar turister till de här miljöerna.

Klimatkrisen öppnar för mineralmöjligheter

Det är klimatuppvärmningen och de smältande isarna som leder till nya möjligheter för mineralutvinning på världens största ö. Världens stormakter har länge haft ögonen på Grönland vilket syntes tydligast i Donald Trumps utspel om att köpa hela ön av Danmark för ett par år sedan.

Nu säger Grönlands regeringsprogram alltså nej till åtminstone uranutvinning – men samtidigt finns en självständighetssträvan på ön som ständigt växer sig starkare. Valsegraren IA har länge talat för självständighet, och har nu sagt att de ska satsa på arbetet med konstitutionen.

Men det ironiska är att självständighetsdrömmarna är beroende av utländska investeringspengar. För i dagens läge klarar sig Grönland inte utan Danmark.

– Grönland är väldigt beroende av blockunderstödet från Danmark som utgör ⅔ av Grönlands BNP just nu. Fiskerinäringen är det enda ben som Grönland står på ekonomiskt sett.

Ackrén säger ändå att den ekonomiska diskussionen än så länge kommer i skymundan i självständighetsdiskussionen.

Men samma partier som förespråkar självständighet är emot gruvdrift, hur går det ihop?

– Ja det är ju det, det kan man ju undra. Nu får vi ju se om man har tänkt sig nåt annat, att det ska satsas på turistnäringen i stället eller om det är nåt annat man tänkt sig i det ekonomiska hänseendet. Det kan ju vara att man satsar på andra typer av verksamheter men nu får vi se vad som sker.

Debatten om en utbyggnad av flygfälten på Grönland har pågått i många år och var också en valfråga. Nu är de projekten igång i både Nuuk och Illullissat och till och med i Qaqortoq på södra Grönland, där det varit konflikt kring flygplatsbyggandet länge.

Satsningarna på turismen har alltså blivit starkare.

– Man har också byggt nya hotell både i Nuuk och Ilulissat. De har stått tomma nu i och med coronapandemin, men på det sättet redan investerat i infrastruktur för turistnäringen.

Lång väg kvar till självständighet

Valresultatet från april verkar i dagsläget ha gett ett någorlunda stabilt regeringssamarbete. Samtidigt är paritet Atassut som ska vara stödparti till regeringen i många andra frågor en stark motståndare till just självständighet.

– De är ju för status quo, för samarbete med Danmark, det är en stor fråga som skiljer de här tre partierna.

Tror du, om du får gissa, att Grönland blir självständigt någon dag?
– I det långa loppet kanske. Men det kommer att ta lång tid innan det sker. Vi får räkna med 50 år eller något sånt.