Hoppa till huvudinnehåll

"Jag trodde jag aldrig skulle bli en bra häcklöpare mera" – Nooralotta Neziri gick in i väggen men lärde sig att njuta av idrotten igen

Nooralotta Neziri trodde aldrig att hon skulle bli en bra häcklöpare igen när hon under sömnlösa nätter vred sig i sängen dyblöt av svett. Då insåg hon att hon hade två alternativ.

Junior-EM-guld, junior-VM-final, senior-FM-guld. Framgångarna följde varandra för Nooralotta Neziri under junioråren. De matade hennes motivation och bekräftade för henne att friidrotten är något hon vill satsa på.

Hemma i Björneborg tränade Neziri stenhårt och säsong efter säsong gick utvecklingen framåt. Samvetsgrant, kanske till och med lite onödigt plikttroget, följde hon träningsprogrammen.

Att göra saker "lite ditåt" passar henne nämligen inte alls.

– Jag är till min karaktär sådan att jag alltid gör allt till hundra procent. Blir något ogjort eller om jag inte gör framsteg så blir jag besviken på mig själv.

Säsongen 2016 var Neziri i grym form och på midsommardagen stannade hon klockorna på 12,81 i Kuortane. Tiden var förutom personbästa även nytt finländskt rekord.

Förväntningarna inför VM följande sommar var skyhöga. Målet var att knipa en finalplats och ta det sista steget in i den absoluta världseliten.

Men under ytan tickade en bomb som skulle sätta stopp för utvecklingen i flera år.

Kolla in Sportlivs minidokumentär med Nooralotta Neziri:

Det raserade välmåendet

Nooralotta Neziri kokar en portion gröt som hon spetsar med äppelbitar och jordgubbar. Gröt äter hon ofta som ett mellanmål innan kvällspasset. Hon sätter sig vid det skinande vita matbordet och solen tittar in genom persiennerna i lägenheten i Jyväskylä.

Det är hit hon kom då hon nått botten.

Säsongen 2016 var en succé på tävlingsbanorna. Redan då fanns ändå tecken på att allt inte stod rätt till.

Neziri var sjuk ett flertal gånger under tävlingssäsongen, men framgångarna närde motivationen och vintern därpå tränade hon hårdare än någonsin förr.

Målet var att löpa tider på 12,60 följande sommar. Verkligheten blev något helt annat. Efter sju lopp och ett årsbästa på 13,41 satte hon punkt för säsongen redan i juli.

– Kroppen kändes inte som min egen och jag förstod att jag gör mig själv en björntjänst om jag fortsätter.

Nooralotta Neziri löper över häckar i Hipposhallen i Jyväskylä
Nooralotta Neziri löper över häckar i Hipposhallen i Jyväskylä Bild: Yle/Magnus Eklöv Nooralotta Neziri

Neziri hade nått ett läge då kroppen och knoppen inte pratade samma språk. Fysiken var i toppskick – men mentalt var hon totalt slutkörd.

– Jag hade så god flow att jag sköt ifrån mig problemen. Jag hade nog funderat på att jag borde göra något åt saken, men när man har en uppåtgående trend är det svårt att göra svåra beslut.

Neziri berättar att hon kände att hon inte fick bygga upp sin karriär som hon själv ville. Trots att hon tränade stenhårt och gjorde framsteg så rasade välmåendet i kulisserna.

Med tiden blev den mentala bördan för stor. Hon säger att hon vandrade omkring i en dimma.

– Burnout kunde beskriva mitt tillstånd bäst. Det var mer mental än fysisk trötthet, trots att det syntes mest i fysiken.

Nooralotta Neziri går i Hipposhallen klar för att börja träna
Nooralotta Neziri har aldrig varit den som gett upp enkelt. Det gjorde hon inte heller under sin utmattning. Nooralotta Neziri går i Hipposhallen klar för att börja träna Bild: Yle/Magnus Eklöv Nooralotta Neziri

Utmattningsymptomen var tydliga. Hon kände sig orkeslös och var ständigt sjuk. Tanken på att hon någonsin skulle kunna resa sig och igen bli en världslöpare kändes absurd, då hon i otaliga nätter låg sömnlös, dyblöt av svett och vred sig i sängen.

När hon var som mest nere började också hennes förändrade utseende kommenteras flitigt i medier.

Neziri själv var fullt medveten om att utseendet förändrades. När hälsotillståndet rasade samlade kroppen på sig vätska och resultatet syntes varje gång Neziri gick förbi spegeln.

– Jag var inte själv heller nöjd med hur jag såg ut, och alla kommentarer gjorde att utseendet blev lite av en tvångstanke för mig.

– Jag trodde jag var stark, men då man låg där orolig och desperat så tog jag åt mig av kommentarerna.

När jag var på botten insåg jag att jag hade exakt två alternativ― Nooralotta Neziri

Att ta sig ur både burnouten och utseendefixeringen blev en lång process. Men med familjens och sambon Villes stöd klöste hon sig upp ur gropen.

– När jag var på botten insåg jag att jag hade exakt två alternativ. Att lägga av och glömma idrotten helt och hållet – eller göra en helomvändning.

Nooralotta Neziri tittar omkring sig i gymmet
Välmåendet var något Neziri aldrig funderat på tidigare. Nooralotta Neziri tittar omkring sig i gymmet Bild: Yle/Magnus Eklöv Nooralotta Neziri

Vändningen

Nooralotta Neziri tog sitt pick och pack och bytte Björneborg mot Jyväskylä – en helt ny stad för henne. Hon kände att hon behövde börja om från noll och flyttade för första gången bort från västkusten.

Träningen lades om under nya tränaren Petteri Joustes ledning och en lång väg tillbaka mot toppen startade.

– Det avgörande var känslan jag hade innerst inne. Om jag hade gett upp utan att ens försöka så skulle jag för evigt ha känt att jag haft så mycket mer att ge. Det var en känsla jag inte ville leva med.

Andra flyttar utomlands då de vill börja om. Jag flyttade till Jyväskylä― Nooralotta Neziri

Alternativen för följande destination var flera. Hon övervägde även en flytt utomlands. Till slut föll valet på Jyväskylä eftersom hon kände att allt hon behövde just då fanns där.

– Andra flyttar utomlands då de vill börja om. Jag flyttade till Jyväskylä, skrattar Neziri.

Att hon var redo att bryta upp allt och göra en omstart var ett tecken för såväl henne själv som för dem som tvivlade på henne att hon menade allvar.

Självförtroendet hade återvänt och full av iver återupptog hon träningen.

– Vi började väldigt försiktigt med Petteri och jag kände genast från början att han litade på mig. Allt var nytt men det kändes skönt att ha lämnat allt det gamla bakom sig.

Nooralotta Neziri analyserar loppet från en pekplatta tillsamans med tränaren Petteri Jouste
Petteri Jouste har lärt Neziri träna häckteknik. Nooralotta Neziri analyserar loppet från en pekplatta tillsamans med tränaren Petteri Jouste Bild: Yle/Magnus Eklöv Nooralotta Neziri

Petteri Jouste förde in nya impulser i Neziris träning. Framför allt ändrade han på teknikbiten där han såg brister.

– Hon visste egentligen inte hur man tränar häckteknik när hon kom. Hon föreställde sig att om man löper så löper man i maxfart. Det är allt annat än optimalt med tanke på teknikträning. Hon hade nog en hel del att lära sig, säger Jouste.

Samarbetet fungerade och de nya träningsmetoderna började ge resultat. Och allra viktigast: det skedde stora framsteg i välmåendet.

I snabb takt började Neziri närma sig samma nivå som hon höll innan kraschen. Redan följande sommar löpte hon 12,86.

– Det går ganska hastigt att återvända till en nivå man varit på tidigare. Men nästa steg är sedan mer utmanande.

Det fick hon märka följande år.

Nootalotta Neziri i gymmet med stången på raka armar ovanför huvudet
Nootalotta Neziri i gymmet med stången på raka armar ovanför huvudet Bild: Yle/Magnus Eklöv Nooralotta Neziri

Vägen tillbaka

Neziri knyter skorna inför dagens andra träningspass i Hipposhallen i Jyväskylä. Explosiv styrka står på programmet och hon styr stegen mot gymmet.

– Benpress och ryck, explosivt med korta serier, beskriver Jouste träningsplanen.

Efter den framgångsrika comebacksäsongen var förväntningarna högt uppskruvade. Men utvecklingen fortsatte inte. Skadeproblem gjorde att hon stampade på stället.

Trots ett trilskande fot kunde hon delta i VM i Doha hösten 2019, men säsongens snabbaste tid var en besvikelse: 12,89. Det kändes verkligen trist, konstaterar Neziri.

Tränaren Jouste förklarar stagnationen:

– Det som hände var att vi snabbt kom upp till en hög nivå. Följande år gick ut på att bibehålla den nivån genom hela säsongen, så att det inte skulle bli lika stora kast i resultaten som tidigare. Det gäller att ha tålamod och inte förivra sig.

Att förra säsongens stora mål OS i Tokyo flyttades fram med ett år visade sig vara en lyckospark för Neziri. För i vintras kom äntligen språnget framåt i utvecklingen.

Inomhusrekord och EM-fyra

Tålamod har varit ledordet under träningssäsongen. Den första på länge som varit skadefri och som kunnat genomföras precis som planerat – och det har skett framsteg på alla delområden.

De nya metoderna i teknikträningen börjar bära frukt.

– Nooralotta har nu förstått och vågat sänka på farten i teknikövningarna. Hon tittar inte längre så mycket på vad klockan visar, utan fokuserar på hur det ser ut. Och det har gett resultat, säger Jouste.

Nooralotta Neziri trampar på konditionscykel i gymmet
Nooralotta Neziri trampar på konditionscykel i gymmet Bild: Yle/Magnus Eklöv Nooralotta Neziri

Inomhussäsongen var strålande. Hon putsade sitt tidigare personbästa på 60 meter häck med sex hundradelar till den nya finländska rekordnoteringen 7,91 och avslutade säsongen som elva i världsstatistiken.

– Vintern betydde så otroligt mycket för mig. Känslan när jag tittade upp och såg 7,92 på resultattavlan efter säsongens första lopp är den skönaste jag upplevt på många år.

För första gången på länge fick den 14-faldiga mästerskapslöparen igen smaka på hur det känns att löpa riktigt fort. Vid inomhus-EM i Polen var 28-åringen snubblande nära en medalj och slutade fyra, bara en hundradel från bronspengen.

Om du inte mår bra och trivs med det du gör, så har det ingen betydelse hur mycket du tränar― Nooralotta Neziri

Neziri säger sig igen vara mentalt redo att kämpa om internationella topplaceringar. Allt arbete har varit värt mödan och pusselbitarna har fallit på plats.

Med tanke på sommaren är vinterns resultat hoppingivande. Fortsätter samma trend kommer de gamla rekorden att ryka.

– Jag är säker på att hon är kapabel att löpa på 12,60, säger Jouste och fortsätter att en finalplats i OS ligger inom räckhåll.

– Det extra året vi fick att förbereda oss för Tokyo är till vår fördel. I VM senast krävdes 12,65 för ta sig vidare, så jag ser final som realistiskt.

Nooralotta Neziri skrattar medan hon tänjer innan hon sätter igång och löpa
Nooralotta Neziri skrattar medan hon tänjer innan hon sätter igång och löpa Bild: Yle/Magnus Eklöv Nooralotta Neziri

Främst i Neziris tankar ligger ändå att äntligen få radera ut det fem år gamla rekordet. Det skulle betyda mer än bara ett rekord. Det skulle symbolisera ett definitivt slut på den jobbiga tiden hon lämnat bakom sig.

– Redan då skulle jag vara nöjd med säsongen.

Resan har varit och tung, men samtidigt lärorik. Tidigare har hennes enda drivkraft varit målet – nu har hon förstått att också njuta av vägen fram.

Betydelsen av välmående, både psykiskt och fysiskt, har fått en ny mening.

– Jag vågar påstå att en idrottare som mår dåligt inte når sin maximala nivå. Om du inte mår bra och trivs med det du gör, så har det ingen betydelse hur mycket du tränar. Välmåendet är själva grunden för framgång.