Hoppa till huvudinnehåll

Medan Finland brottas med att godkänna coronafonden ångar Belgien på med sin återhämtningsplan: "Om vi inte gör något nu går vi miste om resurserna"

Marc Dillen från den flamländska byggindustrins branschorganisation står framför ett stort brobygge utanför Gent.
Marc Dillen från den flamländska byggindustrins branschorganisation står framför ett stort brobygge utanför Gent. Bild: Rikhard Husu Gentbrugge

Ungefär varannan återhämtnings-euro i Belgien går till att förbättra infrastrukturen och förnya och modernisera byggnadsbeståndet. Den europeiska stimulansen skapar ett momentum för förändring, säger en representant för byggindustrin.

Gent / Bryssel

Utanför staden Gent i Belgien har man redan en längre tid väntat på renoveringen av en motorvägsbro utanför centrum.

Förutsättningarna för vägbyggen är gynnsamma under den pågående pandemin då belgierna uppmanats att jobba på distans i mån av möjlighet.

Ungefär varannan återhämtnings-euro i Belgien går till byggprojekt av olika slag. Det kan handla om att förbättra infrastrukturen eller att öka energieffektiviteten för byggnader.

För myndigheter, företag och privatpersoner gäller det att ta vara på den chans som erbjuds, säger vd:n för Flanderns byggindustri Marc Dillen till Svenska Yle.

Åtta länder måste ännu ratificera

EU-kommissionen väntar fortfarande på att åtta medlemsstater ska ge återhämtningsfonden och EU:s långtidsbudget grönt ljus.

Diskussionen i huvudstäderna får pulsen att stiga på EU-nivå eftersom budgetbesluten måste fattas enhälligt. Alltså kan ett nej från ett enskilt medlemsland fälla hela återhämtningspaketet.

De länder som hunnit ratificera beslutet blickar smått otåligt mot de huvudstäder där det slutliga godkännandet dragit ut på tiden.

- Visst ger det anledning till oro. Jag hoppas att processen med att ratificera krisfonden, säger statssekreteraren vid den belgiska regeringen Thomas Dermine.

Delar av gemensam marknad

Debatten om EU-budgeten och återhämtningsfonden reduceras ofta till en räkneövning där medlemsländerna främst fokuserar differensen mellan vad man blir tvungen att bidra med och vad man kan räkna med att få ut i form av ekonomiska bidrag.

Enligt statssekreteraren Dermine är det viktigt att höja blicken och försöka se det europeiska perspektivet på frågan.

- Sedan begynnelsen har EU tagit stora kliv framåt under kriser. Så var fallet efter andra världskriget och efter Berlinmurens fall.

- Och vare sig man gillar det eller inte så kommer det att visa sig att coronakrisen också innebär ett stort kliv framåt för EU.

Därför borde internationellt sinnade och exportorienterade ekonomier som Finland och Belgien inte se återhämtningspaketet som en räkneövning.

- Om alla delar av Europa klarar sig tack vare strategin så är det något som gynnar både Belgien och Finland.

Fokus på grön övergång och digitalisering

EU-kommissionen har lagt fram detaljerade kriterier för vad som ska beaktas i de nationella återhämtningsplanerna.

De viktigaste kriterierna har med EU:s gröna giv och den digitala övergången att göra: över en tredjedel av pengarna ska användas på ett sätt som stöder kampen mot klimatförändringen medan var femte återhämtnings-euro ska gå till att främja digitaliseringen.

Enligt kommissionens vice verkställande ordförande Valdis Dombrovskis ser målen för en grön växling och en digital övergång också ut att uppnås i planerna, i vissa fall med råge.

- Överlag kan jag säga att man hittat en bra balans mellan investeringar och reformer, sa Dombrovskis i samband med en utfrågning i EU-parlamentet på måndagen.

För tidigt att diskutera permanent stödfond

Dombrovskis fick också frågan om huruvida han tror att återhämtningsfonden kan bana väg för mer bestående stödfonder på EU-nivå.

Enligt honom är tiden inte ännu mogen för den diskussionen ännu. Klart är också att återhämtningsfonden som sådan är ett temporärt instrument.

- Men ju mer framgångsrika vi är med tillämpningen av detta instrument, desto mer ökar också utrymmet för att diskutera ett permanent instrument av liknande art.

Ja från alla huvudstäder i juni?

Kommissionen räknar med fler jakande svar om huvudstäderna under de närmaste dagarna och veckorna.

På måndagen godkände det estniska parlamentet återhämtningspaketet och imorgon, onsdag, är det Finlands tur.

De återstående länderna uppmuntras att godkänna återhämtningsfonden före utgången av juni.

I EU-parlamentet litar man också på att medlemsländerna tar sitt ansvar för helheten.

- Om återhämtningsplanerna försenas så försenas även de första utbetalningarna, påpekar EU-parlamentarikern Henrike Hahn.

Kommissionen lånar för att finansiera fonden

Sammanlagt går EU:s återhämtningsfond på 750 miljarder euro. Av medlen kommer 390 miljarder euro att delas ut i form av bidrag och 360 miljarder i form av fördelaktiga lån.

En första genomgång av de återhämtningsplaner som lämnats in till kommissionen tyder på att en stor del av medlemsländerna inte tänker utnyttja möjligheten att låna via fonden.

EU-ledarna enades om återhämtningsfonden och den sjuåriga budgetramen vid ett fem dagar långt toppmöte i Bryssel i juli.

Beslutet sågs som historiskt eftersom kommissionen för första gången kommer att låna pengar i stora skala för att finansiera fonden,