Hoppa till huvudinnehåll

Sveriges coronahantering chockerade världen – men Johan Anderbergs bok Flocken menar att Folkhälsomyndigheten fick det mesta rätt

Fullsatt uteservering i Stockholm.
Våren 2020 kablades bilder på stockholmare som njöt av vårsolen uteserveringar ut över världen. Fullsatt uteservering i Stockholm. Bild: STELLA Pictures Stockholm,uteservering

"Världen är galen" skrev statsepidemiolog Anders Tegnell när andra länder inte alls följde sina pandemiplaner utan genomförde en mycket hårdare nedstängning. Johan Anderberg har gått igenom vad som drev de svenska myndigheterna att hålla fast vid sin linje.

– Det är spännande när någon gör tvärtom än resten av världen. Man visste nästan från början att det skulle bli en bra historia.

Författaren och journalisten Johan Anderberg säger att det var med fascination han tog sig an arbetet att gå igenom och beskriva hur Sveriges coronastrategi växte fram.

Jag hade en känsla av att resten av världen hade panik

Anderberg valde ut centrala aktörer i debatten och hanteringen och plöjde igenom deras tidigare litteratur, självbiografier, och kommunikation med varandra: 16 000 mejl fick han när han begärde ut deras mejl från Folkhälsomyndigheten.

– För mig handlade det inte om vem som hade rätt eller fel. Men jag hade en känsla av att resten av världen hade panik.

Är boken ett försvarstal för Sveriges coronahantering?

– Nä det tycker jag verkligen inte. Däremot är det ett försök att förklara hur de tänkte. Och så landar jag i att de faktiskt fick det viktigaste rätt, och det är väl det folk har tyckt att varit upprörande.

Boken har väckt en del diskussion. Det är självklart många i Sverige, liksom i grannländerna, som tycker landet har oförlåtligt höga dödstal. Över 14 000 döda är en siffra de nordiska grannländerna inte kommer nära ens om de slår ihop sina siffror.

För att inte tala om att de senaste beräkningarna visar att det verkliga antalet smittade kan vara dubbelt så högt som de officiella siffrorna visar: uppemot två miljoner svenskar kan ha varit smittade.

Författarporträtt på Johan Anderberg.
Journalisten och författaren Johan Anderberg har gett ut två reportageböcker tidigare. Nu ska boken om Sveriges coronahantering kanske också bli film. Författarporträtt på Johan Anderberg. Bild: Sara Mac Key / Abert Bonniers Förlag Johan Anderberg,Sverige,COVID-19

Men debatten kring pandemin har också fått en annan ton i Sverige under våren, när dödsfallen började sjunka med vaccineringen och när allt fler internationella jämförelser visar att Sveriges statistik inte sticker ut i världen eller EU: Sverige ligger i den nedre halvan i listan över överdödlighet i Europa 2020, medan de nordiska grannländerna som klarade sig så gott som bäst i världen har underdödlighet för det året.

Samtidigt har Sveriges coronahantering väckt starka reaktioner utomlands från start. Sveriges brist på åtgärder har ofta överdrivits, och målats upp både som ideal och som skräckexempel, av än virusförnekare, än åtgärdsförespråkare.

– Bilden av Sverige utomlands har varit lite speciell, och den har också sipprat in i Sverige. Även om många svenskar uppger sig ha koll på varför besluten fattades kan en del nog bli överraskade över hur det gick till, tror Anderberg.

Avgörande: Imperial college-rapporten

Anderberg inledde sitt arbete med 20 namn han tyckte var intressanta för virushanteringen och som han ville se om haft kontakt med Folkhälsomyndigheten under våren. Efter att ha begärt ut mejlen landade han i ett halvt dussin namn som haft kontakt och var intressanta.

I boken beskriver han hur statsepidemiologen Anders Tegnell svarar när de andra hör av sig med teorier: matematiker Tom Britton, överläkare och professor i mikrobiologi Jan Albert, och förstås tidigare statsepidemiolog Johan Giesecke.

– Det som var spännande var att följa alla i realtid, hur de tänkte och hur de skrev till varandra. Det var överraskande att de var så öppna med allt de tänkte, och det var ju för att de inte fattade att någon kommer att läsa de här mejlen.

En stor del av boken går igenom korrespondensen kring Imperial college och de svenska experternas åsikter kring den. Det var den rapporten som fick Storbritannien och Boris Johnson att vända i sin hantering och förespråka nedstängning. Rapporten och den brittiska epidemiologen Neil Fergusons beräkningar användes också som varnande exempel för tiotusentals som kan dö i coronaviruset i Sverige och Finland.

Det är ett viktigt vägskäl, där tar Sverige en helt annan väg än resten av världen

Anderberg beskriver den svenska korrespondensen kring rapporten där expert efter expert anser siffrorna i Imperial college-prognoserna är kraftigt överdrivna.

– Fram tills den publicerades stod världen och vägde. I Sverige börjar de dissekera rapporten och kommer fram till att den inte riktigt går att lita på. Det är ett viktigt vägskäl, där tar Sverige en helt annan väg än resten av världen.

– Och i efterhand får man se att de hade rätt. Imperial college förutspådde en halv miljon döda i Storbritannien och 2,2 miljoner döda i USA. Så har det inte alls blivit. Om man översätter den rapporten till svenska frågan hade det inneburit 96 000 döda till sommaren. Vi är inte ens i närheten. Därför skulle jag vilja säga att hela lockdownpolitiken vilar på en felaktig grund.

När du nu gått igenom kommunikationen kring den, vad är din bedömning: Varför fortsatte Sverige förhålla sig skeptiskt till den?

– Jag tror det är en fråga om karaktär och personlighet. Alla har väl känt sig lite motvals någon gång och alla vet också att det är svårt att ha en egen åsikt länge, vi är ändå flockmänniskor. Det är till stor del det jag ägnar boken åt, att förklara hur de här människorna är. De är mer än byråkrater, lite alfamän skulle man väl kunna säga.

De är mer än byråkrater, lite alfamän skulle man väl kunna säga

Det har spekulerats en hel del om den svenska folksjälen också. Finns det något i den svenska kulturen eller samhället som gör att de hade lättare att fortsätta hålla fast vid sin egen övertygelse?

– Det jag tror folk inte riktigt förstår om Sverige, och inte vi själva heller, är att det finns en väldig frihetslängtan här. Vi har aldrig fått vår frihet ifrågasatt på det här sättet tidigare. Det stora stödet för Folkhälsomyndigheten beror nog på att många svenskar värderar sin frihet högt.

Stödet för Folkhälsomyndigheten beror nog på att många svenskar värderar sin frihet högt

I de sista kapitlen sammanfattar Anderberg den svenska coronahanteringen i tre punkter.

Den första är att Folkhälsomyndigheten redan i början bedömer att dödligheten för corona är mycket lägre än vad resten av världen tror och befarar, troligen under en procent.

Den andra är att hårda nedstängningar kan göra mer skada än nytta. Den debatten har vuxit sig starkare under året och Sverige har infört lättnader i restriktioner för framför allt för barn och ungdomar trots ett läge av hög smittspridning.

Den tredje är att slutet på epidemin kommer genom flockimmunitet – och där blev det fel.

– Gällande de två första punkterna måste man ändå ge dem rätt. Farhågorna om jättehöga dödstal har inte inträffat. Och de mest nedstängda länderna har högre dödlighet än Sverige. Så det de inte fick rätt i är det här med flockimmuniteten och det var för att vaccinet kom så snabbt. Där gjorde de en total felbedömning.

Världen är galen, skriver Tegnell i ett av mejlen du citerar, när alla andra stänger ner. Vad tycker du, är det så?

– I någon mening hade han ju rätt. Om man ser på planerna som gällde innan pandemin och ser på hur världen agerade är det väldigt konstigt. Jag tror att om vi skulle stå här en dag i maj 2018 i stället, och du skulle berätta för mig att hela världen kommer stänga ner och barn i USA kommer gå miste om ett helt års skolgång på grund av ett virus som har den här dödligheten det har... ja då skulle jag inte tro på dig.