Hoppa till huvudinnehåll

Aktivisten Pinja Eskola: Vi funktionsnedsatta ses i samhället lite som trädgårdstomtar, det vill säga utan sexualitet, kön och ålder

Pinja Eskola ligger på rygg på en säng.
Pinja Eskola lärde sig att uttrycka sin sexualitet delvis genom stärkande bilder. Pinja Eskola ligger på rygg på en säng. Bild: @glitteraave aktivism,personer med funktionsnedsättning,sexualitet,Pinja Eskola

Aktivisten Pinja Eskola är trött på hur funktionsnedsatta uppfattas i samhället. Under de senaste åren har hon kämpat för att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rätt till ett sexliv som alla andra, de ska också ha rätt till att utrycka sin sexualitet och till sexualundervisning.

– Vi funktionsnedsatta ses i samhället lite som trädgårdstomtar, alltså totalt utan sexualitet, kön och oftast utan ålder, säger aktivisten Pinja Eskola. Vi ses också som maktlösa.

26-åriga Pinja Eskola har en CP-skada, som gör att hon bland annat sitter i rullstol. På grund av det kände hon länge att hon inte var värd ett sexliv, en känsla som omvärlden ofta stärkte.

Till exempel blev skolhälsovårdaren överraskad när Pinja ville ha p-piller.

– Till vad behöver du dem? Du har ju bra hy, konstaterade skolhälsovårdaren då till Pinja.

Eftersom människor med funktionsnedsättning inte antas ha sexuella känslor betyder det att de ofta får för lite sexualundervisning, eller att de totalt blir utan. Det gör att funktionsnedsatta oftast har svårt att uttrycka vad de vill och att de känner sig ännu mera utanför.

Pinja Eskola säger att hon är tacksam över att hennes föräldrar gjorde sitt bästa på den fronten.

– Hemma fick jag ganska bra sexualundervisning och vi talade ganska öppet om saker, men mamma kunde inte ta tag i de problem som fanns på grund av min funktionsnedsättning. Hon hade ingen kunskap om det och det fanns inte heller information att få, eftersom det var saker som man inte talade om då.

Det gjorde att Pinja Eskola hade svårt att lägga ord på de specifika behov och problem hon hade.

Svårt att känna att man duger

En undermålig sexualundervisning inverkar inte bara på ens sexliv, i värsta fall kan det inverka negativt på hela ens romantiska liv. Till exempel kan det leda till att man har svårt att närma sig den man är intresserad av, eftersom man tänker att man inte duger.

Känslan av att duga var också något Pinja Eskola måste jobba hårt med. När hon var 17-år inledde hon ett av sina första förhållanden. Personen hon dejtade var utan funktionsnedsättning och behandlade Pinja som att hon inte heller hade en.

– Min dåvarande partner gjorde ett helt otroligt stort jobb för att jag skulle se mig själv på samma sätt som hen såg mig. Att jag var attraktiv, säger hon.

Silja Vanjala kysser Pinja Eskolas nacke
Pinja Eskola har lärt sig mycket om sin egen sexualitet via sina vänner och sina förhållanden. Silja Vanjala kysser Pinja Eskolas nacke sexualitet,personer med funktionsnedsättning,Pinja Eskola

Det var ändå mycket svårt för Pinja Eskola att ta till sig kärleken och att våga fundera på vad hon hade för sexuella önskemål.

– Det var svårt, för jag var ännu så i lås med mina egna tankar att jag inte klarade av att uttrycka mina egna lustar eller gränser – jag visste inte ens vad de var.

En annan stor vändpunkt var när Pinja Eskola var på en rehabiliteringsanläggning. En i personalen råkade vara sexualrådgivare och ryckte Pinja med sig på rådgivning.

– Det gav många aha-upplevelser men självklart öppnade inte sig allt på en gång. Det har krävt många år av självundersökning.

Viktiga vänner

För ett år sedan flyttade Pinja Eskola till Tammerfors för att studera. Där hittade hon en kompiskrets som talade öppet om sexoch uppmuntrade Pinja till att tala om sin egen sexualitet. Den vägen har hon också hittat aktivismen och bekantat sig med stärkande fotografering.

– 2016 fick en kompis mig första gången framför kameran och det har varit en lång väg, men man kan absolut se hur mycket bekvämare och självsäkrare jag blivit om man jämför de äldre bilderna från 2016 med de nya.

Bild på Pinja Eskola som sitter i korsett i rullstol
Vägen till att våga uttrycka sin sexualitet har varit lång och svår. Bild på Pinja Eskola som sitter i korsett i rullstol Bild: viitala_emmi sexualitet,personer med funktionsnedsättning,Pinja Eskola

Pinja träffade också en ny partner, som krävde att hon berättade vad hon ville och vad som kändes bra. Det var ändå inte helt lätt.

– Till en början kändes det jättetungt. Trots att jag hade sällskapat med personer med och utan funktionsnedsättningar hade ingen stannat upp och frågat det tidigare. Så småningom blev det ändå lättare att kommunicera mina önskemål.

Missuppfattningar om assisterat sex

Nu jobbar Pinja Eskola för att andra i hennes ställning ska ha en lättare väg till att hitta sin egen sexualitet.

Hon säger att det är många som tar kontakt med henne via sociala medier för att be om tips om hur man bäst sätter igång en diskussion om sex med sin assistent. Många har ingen aning om hur de ska gå till väga för att kunna ha sex.

Pinja Eskola har själv behövt hjälp av sin assistent då hon haft sex med funktionsnedsatta partners.

– Första gången jag skulle fråga assistenten om hon kunde hjälpa till var det ett otrolig krisläge, trots att jag normalt är väldigt öppen och direkt. Jag hade ingen aning om hurdan hjälp jag behöver, så det var otroligt svårt att be om hjälp.

För Pinja Eskolas del har det varit frågan om passiv assistans, alltså att assistenten hjälpt henne att hitta rätt ställning, men sedan lämnat rummet.

Många tänker sig ofta att assistenten är del av sexakten, men det säger Pinja att är en feluppfattning också i sådana fall där aktiv assistans behövs.

– Också om assistenten är fysiskt närvarande är den inte det mentalt. Det handlar om att helt praktiskt hjälpa paret att röra sig så att det är möjligt att ha sex.

Pinja Eskola i en sensuell bild
Pinja Eskola tycker att det är viktigt att tala med sin assistent om sex innan det blir aktuellt Pinja Eskola i en sensuell bild Bild: @glitteraave sexualitet,Pinja Eskola

För assistenternas del finns det inget krav på att assistera vid sex. Pinja Eskola tycker att det är viktigt att det är frivilligt, men att man ska se till att man är på samma linje med sin assistent.

– När man väljer assistent lönar de sig att fråga hur kandidaten ser på funktionsnedsattas rätt till sin sexualitet och ifall de kunde tänka sig att assistera. Då är det mycket lättare att ta upp ämnet när det blir aktuellt.

Viktig sexualundervisning

Det är också mycket lättare ifall personen med funktionsnedsättning vet ungefär hurdan hjälp hen behöver. Också därför är sexualundervisning viktig, speciellt sådan som tar funktionsnedsattas behov i beaktande.

– Då kan man lära sig vad man kan göra trots att kroppen fungerar som den gör, vad allt man kan göra för att få njutning och vad man kan behöva hjälp med.

För att själv kunna hjälpa andra utbildar sig Pinja Eskola till både medianom och sexolog. På det sättet hoppas hon kunna nå möjligast många. Hon skriver också en blogg om sina tankar kring sexualitet, mental hälsa och att leva med funktionsnedsättning.

– Min väg till aktivist har varit lång och svår. När jag var yngre var jag helt i knut med min egen sexualitet och tänkte att det är saker som inte hör till mig. Men via många om och men har jag råkat bli ett språkrör för att alla har rätt till sin egen sexualitet, säger hon.

Titta på intervjun med Pinja Eskola i Efter Nio den 17 maj 21.00 i Yle Fem och på Yle Arenan.