Hoppa till huvudinnehåll

Kunde S:t Karins få en svenskspråkig skola för åk 7-9? Vi frågade kommunalvalskandidater

Ströhö
Frågan om ett svenskspråkigt högstadium i S:t Karins kommer att vara ett diskussionsämne också under kommande mandatperiod. Ströhö Bild: YLE/Stella Brunberg strömborgska högstadiet

En fråga som kommer att vara aktuell i S:t Karins under den kommande mandatperioden och kommunalvalet är huruvida det finns möjlighet att staden grundar en svenskspråkig skola för årskurserna 7-9, det som kallats högstadiet.

De kommunalvalskandidater som har svarat på frågan i Yles valkompass anser till största delen att det för tillfället inte finns ett tillräckligt stort elevunderlag för det i S:t Karins.

Enligt Åsa Gustafsson (SFP) skulle ett svenskspråkigt högstadium vara en önskvärd sak, men hon vill samtidigt inte att kvalitén på undervisningen ska lida.

- Vi måste fundera på när tidpunkten för ett svenskspråkigt högstadium skulle vara lämpligast. Skulle vi kunna samarbeta med andra närliggande kommuner som inte ligger för långt från S:t Karins så att vi kunde få grupper som är tillräckligt stora?

Ett av de större orosmomenten i den här frågan angår de valbara ämnena. Om skolan inte har tillräckligt många elever, skulle inte skolan heller kunna erbjuda valbara ämnen på samma sätt som andra skolor.

- Om vi nu skulle ha 1-2 parallellklasser per årskurs anser jag att det inte är tillräckligt med elever. Vi vill att våra elever ska kunna studera alla ämnen som de är intresserade av. Bland annat skulle främmande språk lida. Det här är sådant som jag är lite orolig för, säger Päivi Huhtonen (Gröna), som själv är lärare till yrket.

Många vill till Åbo

Mikko Aaltonen, som är kandidat för samlingspartiet i S:t Karins, säger att undersökningar gjorts angående möjligheterna till ett svenskspråkigt högstadium i kommunen.

- Det hör naturligtvis till utgångspunkten att en tvåspråkig kommun ska erbjuda undervisning på båda språken, men efter de undersökningar som gjorts så verkar det som att det bara är ett tjugotal elever som skulle vilja stanna i S:t Karins. Det flesta vill söka sig till Åbo, berättar Aaltonen.

Det finns ändå positiva sidor med att elever från S:t Karins söker sig till andra städer, enligt Päivi Huhtonen.

- Man kan också se på det ur den synvinkeln att det är viktigt att de lär känna nya människor. Troligtvis söker sig många av eleverna senare till gymnasiet i Åbo och då är det bra om de redan har vänner där och en bekantskap med staden.

Bild på S:t Olofsskolans tegelbyggnad utifrån, skolans namn står på väggen.
I dag går de svenskspråkiga eleverna i S:t Karins högre grundskoleklasser i S:t Olofsskolan i Åbo. Bild på S:t Olofsskolans tegelbyggnad utifrån, skolans namn står på väggen. Bild: Yle / Nora Engström Åbo,skola

Sannfinländare är för det svenska högstadiet

Mårten Kvist (Sannf) säger ändå att det visst finns ett tillräckligt elevantal i S:t Karins och att det ökar hela tiden.

- Det finns 200 elever i S:t Karins svenska lågstadium och det borde finnas ett svenskt högstadium för de som blir färdiga. Nu skickas de till Åbo, vilket inte är så bra. Det här ska definitivt tas upp under kommande mandatperiod, säger Kvist.

Sannfinländarna har ett rykte om att inte vara så positivt inställda till frågor som gäller svenskans position. Tror du att du kommer att få stöd från dina partikamrater?

- Det är en myt att sannfinländarna skulle vara emot svenskspråkiga. Det finns inget i partiprogrammet som säger det. Den enda del av partiprogrammet som nämner något liknande är att svenska Yles finansiering borde minska och det håller jag inte med om, säger Kvist.