Hoppa till huvudinnehåll

Borde vi krama våra bråkmakare och brottslingar?

Förortssnuten Hanif Azizi
Förortssnuten Hanif Azizi. Förortssnuten Hanif Azizi Bild: Albert Bonniers förlag Hanif,Azizi

Killen har just hotat mig, och nu blir han erbjuden en kram av min kollega, berättar den svenska polisen Hanif Azizi i nya boken Förortssnuten. Skulle detta vara möjligt i Finland, vad säger äldre konstaplarna Michela Söderström och Niklas Kråknäs?

Två poliser är ute och patrullerar i Stockholmsförorten. Den ena, Hanif Azizi har precis skrivit ut en parkeringsbot vilket får felparkeraren att börja käbbla emot honom, varpå den andre:

    "Lars, vår instruktör, lägger en hand på min axel. Jag tänker först att han ska ta i med hårdhandskarna och behöver lite svängrum. I stället säger han: Hanif, sätt dig i bilen. Men jag… Sätt dig i bilen. Jag blir utvisad. Det är så det känns. Mitt framför ögonen på den stöddige killen. Jag går mot vår bil, och samtidigt som jag öppnar dörren för att sätta mig vänder jag mig om. Då ser jag hur Lars sträcker fram armarna i en välkomnande gest mot killen. Inte ska du hålla på sådär, säger han mjukt. Kom så kramas vi i stället. Jag blir chockad. Vad fan säger han? Killen har just hotat mig, och Lars erbjuder honom en kram."

Den här scenen utspelar sig i Hanif Azizis och journalisten, författaren Markus Luttemans Förortssnuten. Boken berättar om Azizis väg som barn på en militärbas i Iraks öken till att efter många omvägar bli medlem i en svensk familj och därav bli integrerad i Sverige och om hans arbete som polis.

Polisen Hanif Azizi har tillsammans med Markus Lutteman gett ut boken "Förortssnuten". 2021.
Hanif Azizi. Polisen Hanif Azizi har tillsammans med Markus Lutteman gett ut boken "Förortssnuten". 2021. Bild: Albert Bonniers förlag polisen,förort,Snuten,polisarbete

Azizi som människa och i rollen som polis

2010 kom Azizi in vid polishögskolan. Sina första år som polis beskriver han som en tid som präglades av att han fick möta en värld han inte riktigt var förberedd på att fanns.

Verkligheten var mycket brutalare, hårdare i förorten än vad han trodde att var möjligt i Sverige. Majoriteten av dem han som områdespolis mötte var födda i Sverige, men de hade en nedärvd bitterhet, ett hat emot det svenska samhället.

- De är barn till föräldrar som inte har lyckats - eller fått möjligheten att - ta sig in i samhället. Det har fått föräldrarna att ta på sig en offerroll som de sedan har överfört till sina barn - vilket har lett till att problemen förvärrats i nästa generation, istället för tvärtom, säger Azizi.

Enligt honom har många alltså redan från barnsben av sina föräldrar matats med negativa uppfattningar om det svenska samhället.

Journalisten och författaren Markus Lutteman och polisen Hanif Azizi i samband med utgivningen av "Förortssnuten". 2021.
Journalisten och författaren Markus Lutteman och polisen Hanif Azizi. Journalisten och författaren Markus Lutteman och polisen Hanif Azizi i samband med utgivningen av "Förortssnuten". 2021. Bild: Albert Bonniers förlag Markus Lutteman,författare,journalister,poliser,polisarbete

"Fuck it. Låt Mordor brinna"

I början av Azizis karriär sker kravaller, upplopp och i samband med gängkonflikter uppdagas mord. Och det var ju overkligt att se det från första parkett, konstaterar Azizi.

- Bilar sätts i brand. Rutor som krossas. En civil polisbil som passerar under en gångbro blir utsatt för stenkastning. Till slut blir min hjärna överbelastad av intryck. Mina känslor domnar bort. Jag registrerar vad jag ser, men känner inget längre … Men så kommer larm om en ny brand. Nordeabanken står i lågor. Jag hinner tänka att detta är droppen. Nu kommer befälen besluta att vi går in med allt vi har, berättar Azizi.

    "Men i stället upprepas ett mantra som har hörts också under tidigare våldsamheter: ”Det är bara materiella ting. Ingen fara. Det är bara materiella ting.” Eller som jag hör en polisman säga till sin kollega: ´Fuck it. Låt Mordor brinna´ … Egendom slås sönder och eldas upp och vi står bara här och gör inget åt det."
- ur "Förortssnuten"

Azizi säger att polisen fick ta ett kliv tillbaka då det saknades resurser. Det var frustrerande då man inte kunde ingripa och han led av känslor av maktlöshet och skam.

- Man vill stolt värna samhället och då känner man sig skamsen när man inte kan erbjuda den hjälp som allmänheten förväntar sig, påpekar Azizi.

För att må bra förändrar Azizi sedan sin egen arbetssituation. Han börjar arbeta med förebyggande polisarbete med, utöver patrullarbete, bland annat rollspel, (MBU=Människan bakom uniformen) första hjälps kunskaper, rättskunskaper och annat som ungdomar får ta del av.

Journalisten och författaren Markus Lutteman och polisen Hanif Azizi i samband med utgivningen av "Förortssnuten". 2021.
Hanif Azizi, förebyggande polis. Journalisten och författaren Markus Lutteman och polisen Hanif Azizi i samband med utgivningen av "Förortssnuten". 2021. Bild: Albert Bonniers förlag polisen,Markus Lutteman,polisarbete

Det förebyggande polisarbetet i Finland

Och vad tänker då två finländska poliser som har bekantat sig med polisarbetet så som det beskrivs i boken Förortssnuten? Äldre konstaplarna Michela Söderström och Niklas Kråknäs arbetar båda med lokal problemlösning och ungdomar vid den förebyggande funktionen vid Helsingforspolisen.

Äldre konstaplarna Niklas Kråknäs och Michela Söderström från Förebyggande funktionen vid Polisinrättningen i Helsingfors. Här lutar de sig mot en polisbil. 2021.
Äldre konstaplarna Niklas Kråknäs och Michela Söderström från Förebyggande funktionen vid Polisinrättningen i Helsingfors. 2021. Äldre konstaplarna Niklas Kråknäs och Michela Söderström från Förebyggande funktionen vid Polisinrättningen i Helsingfors. Här lutar de sig mot en polisbil. 2021. Bild: Polisinrättningen i Helsingfors/Michela Söderström poliser,Förebyggande arbete,polisarbete

Vad säger de om de större upploppen som spred sig i Sverige för ett antal år sedan och som då chockerade Azizi? Kråknäs vill inte vara pessimist, men enligt honom är upplopp också helt möjliga i Finland.

Samtidigt tillägger han om skalan på det som skett: Det är lite som att Sverige spelar i NHL medan vi i Finland befinner oss i femte divisionens juniorspel.

Men som det framgick i Förortssnuten är det små händelser som kan eskalera. Situationer som man inte lyckas lösa och som hela tiden blir värre.

I spända lägen har det också hos oss hänt att polisen har valt att inte gå in, berättar Kråknäs. Han tillägger att det finns en paragraf (Polislagen 9 §) enligt vilken polisen under vissa omständigheter, som till exempel resursbrist, kan låta bli att gå in.

Om ett sådant beslut fattas, betyder det att polisen sköter fallet genom förundersökning i efterhand, berättar Kråknäs. Och så här tänker han om upplopp i Finland:

- Nu säger jag inte att det här kommer att hända i Finland. Men ifall det händer här hos oss har vi misslyckats i vår uppgift. Och det kan hända. Men vi på förebyggande funktionen är alltså inte de enda som kan påverka ett möjligt upplopp.

Äldre konstapel Niklas Kråknäs från Förebyggande funktionen vid Polisinrättningen i Helsingfors. 2021.
Äldre konstapel Niklas Kråknäs. 2021. Äldre konstapel Niklas Kråknäs från Förebyggande funktionen vid Polisinrättningen i Helsingfors. 2021. Bild: Polisinrättningen i Helsingfors/Michela Söderström polisen,Polisinrättningen i Helsingfors,polisarbete

Den primära uppgiften

Primärt handlar den förebyggande avdelningens uppgifts om att få kontakt och skapa tillit hos ungdomar för att gemensamt möjliggöra att de har det bra. Ibland händer det ändå att polisen kommer in i händelseförlopp som har hunnit eskalera.

Michela Söderström berättar om en gång då kring hundra ungdomar hade samlats. Stenar och annat började kastas emot polisen.

- Men när vi kände igen ungdomarna och så att säga kunde skrika på dem med deras namn, att hej vad håller du på med, du skall gå hem, så fick det effekt, berättar hon.

Det löste inte situationen som helhet, men fungerade för en del. Dessutom var det viktigt att diskutera med ungdomarna efteråt om varför polisen agerade som den gjorde, säger Söderström.

- Det får vi ofta göra, reda ut situationen då en ungdom berättar om sin erfarenhet med polisen, berättar Söderström.

Men i sådana här lägen där någon är riktigt upprörd till exempel, kunde ni tänka er att stiga fram och säga att skall vi kramas istället? frågar jag.

Både Söderström och Kråknäs skrattar till. Kråknäs svarar att han ganska sällan och speciellt nu under corona året som gått, har kommit på tanken att ”hej skall vi kramas? Att nä…”

- Ä, visst har jag kramat ungdomar, jo. Någon som behöver tröst, jo. Eller någon som är helt superglad eller tacksam och vill krama, visst, jo. Men som problemlösning så nää, småler Kråknäs.

Äldre konstaplarna Niklas Kråknäs och Michela Söderström från Förebyggande funktionen vid Polisinrättningen i Helsingfors. 2021.
Äldre konstaplarna Niklas Kråknäs och Michela Söderström. 2021. Äldre konstaplarna Niklas Kråknäs och Michela Söderström från Förebyggande funktionen vid Polisinrättningen i Helsingfors. 2021. Bild: Polisinrättningen i Helsingfors/Michela Söderström polisen,hund,polisarbete

Han säger att också om han inte fullt ut tror på stereotyper, så när han tänker på en stereotyp finsk person, lite butter, inte kontaktsökande och absolut inte någon som vill diskutera, allra minst sina egna känslor och sedan jämför honom eller henne med den oftast mera utåtriktade personen i Sverige, är det som två motsatser.

Att tänka i nya banor

Men när han å andra sidan tänker på orsaken till att den förebyggande funktionen skapades för nio år sedan, hade det just att göra med att bland andra deras chef tänkte i nya banor. Han insåg det ineffektiva i att polisen alltid agerar lika och så att säga ”sitter och väntar” att någonting skall hända .

- Eller jovisst, det är ett viktigt arbete och det behövs också. Men sedan kommer vi in med vår lokala problemlösning som ytterligare en del i det här arbetet och då behöver den blåvita bilen inte komma på plats dag efter dag, utan vi löser problemen på ett annat sätt när allt går som i Strömsö, berättar Kråknäs.

Det har till exempel handlat om oroligheter i större grupperingar där vi har identifierat dem som fungerat som primusmotor till felhandlingar. Vi har fört hem dem och där diskuterat med deras anhöriga och tillsammans funderat över läget och hurdana stödfunktioner som finns och så vidare.

Därefter har vi också arbetat med situationen i sin helhet. Coronatillvaron undantagen har det till exempel handlat om att olika sorters fritidsverksamheter för de unga har ordnats på området, säger Söderström.

Pärmbilden till polisen Hanif Azizis och Markus Luttemans bok "Förortssnuten". 2021.
Pärmbilden till polisen Hanif Azizis och Markus Luttemans bok. 2021. Pärmbilden till polisen Hanif Azizis och Markus Luttemans bok "Förortssnuten". 2021. Bild: Albert Bonniers förlag polisen,förort,Snuten,biografier,polisarbete

Rollspel som en del av polisarbetet i Sverige

På en del orter i Sverige ingår rollspel i det förebyggande polisarbetet. Ungdomar får klä sig i polisuniform och känna på att vara polis i framimproviserade scenarion baserade på verkliga händelser, berättar Hanif Azizi.

Målet är att på ett extremt tydligt sätt låta dem få en bild av hur svårt det kan vara att agera klokt och sansat i upphettade situationer. Enligt Azizi är det varje gång lika fascinerande att se när polletten liksom trillar ner och ungdomarna får ett slags uppvaknande som förbyter deras ilska mot polisen till en förståelse för uppdraget istället.

- Men det är inte bara de som förändras. Vi poliser som är involverade förändras också, berättar Azizi.

Att läsa Förortssnuten fick Niklas Kråknäs att fundera på hur det skulle kunna fås att fungera hos oss. Möjligtvis kunde rollspel fungera här, säger han och tillägger att det kanske är något som de i något skede kunde försöka sig på.

Äldre konstapel Michela Söderström från Förebyggande funktionen vid Polisinrättningen i Helsingfors. 2021.
Äldre konstapel Michela Söderström. 2021. Äldre konstapel Michela Söderström från Förebyggande funktionen vid Polisinrättningen i Helsingfors. 2021. Bild: Polisinrättningen i Helsingfors/Michela Söderström polisen,Polisinrättningen i Helsingfors,polisarbete

Besvikelse och kreativa idéer sida vid sida

Vi har en fin arbetsgrupp och funderar mycket på de här ungdomarna, säger Söderström. Och ibland händer det att man har haft en mycket bra diskussion och tycker att okey nu har den unga fått stödfunktioner och personen har själv berättat att hen har upplevt att hen inte längre vill göra brott, utan nu vill ha ett bra liv:

- … och man har liksom förhoppningar på den här unga att den skall ha det bra. Men bara en vecka senare får vi läsa i våra rapporter att personen har blivit fast för något grovt rån eller någonting att … ja ibland får man nog ifrågasätta att har man då gjort tillräckligt och har det här någon effekt, suckar Söderström.

Men hon fortsätter med att tala om hur envisa de är i sitt arbetslag eftersom det här faktiskt är ett så jätteviktigt arbete bland de unga. Och hur de inom den förebyggande funktionen också motiverar och peppar varandra att orka kämpa.

- Bland misslyckanden finns det även framgångar. Det är med samarbete med olika aktörer och myndigheter som vi anser oss faktiskt kunna göra skillnad, säger Söderström.

- Och i de konstigaste situationer kommer man på någon kreativ idé: Nämen det här skulle kunna fungera i ett sådant här fall, till exempel, inflikar Kråknäs. Så inte slipper man ju sin polisroll ens på fritiden, den är en stor del av ens personlighet, småler Niklas Kråknäs och Michela Söderström.

Äldre konstaplarna Niklas Kråknäs och Michela Söderström i en föreläsningssal. 2021.
Äldre konstaplarna Niklas Kråknäs och Michela Söderström. 2021. Äldre konstaplarna Niklas Kråknäs och Michela Söderström i en föreläsningssal. 2021. Bild: Polisinrättningen i Helsingfors/Michela Söderström poliser,föreläsning,polisarbete