Hoppa till huvudinnehåll

Stödet för partierna de senaste årtiondena - jämför själv

Välj vilka partier du vill visa

    Välj startpunkt

    Här kan du se hur stödet för de olika partierna har varierat under årens gång. Välj själv vilket år du vill börja från. Uppgifterna finns från och med år 1994. Du kan också välja att se bara en del av partierna.

    Hur väl har partimätningarna stämt överens med valresultatet?

    En partimätning är ingen profetia. Grafiken ovan visar hur väl resultaten i tidigare partimätningar har stämt överens med det faktiska valresultatet. De mörkare vertikala strecken visar vad partiets valresultat var i riksdagsvalet 2015, i kommunalvalet 2017 och i riksdagsvalet 2019. Den horisontella linjen visar hur stödet för partiet sett ut i partimätningarna. Du ser också skillnaden mellan partimätningen och valresultatet mätt i procentenheter.

    Våren 2019 publicerade vi även uppskattningar av riksdagens mandatfördelning samt uppgifter partianhängarnas ålders- och könsfördelning. Tills vidare uppdateras inte den här delen av partimätningen.

    Hur skulle mandaten i riksdagen fördelas?

    Så skulle kvinnor och män rösta om det var val i dag

    Under 35-åriga väljare – i vilken ålder är partiets anhängare?

    Så görs Yles partimätning

    Hur skulle finländarna rösta om riksdagsvalet var i dag? Det är den här frågan Yles partimätning försöker svara på. Undersökningen mäter stödet för partierna vid den tidpunkt då den görs. En partimätning säger ändå inte hur det kommer att gå i valet.

    Här berättar vi hur Taloustutkimus går till väga då de gör Yles månatliga partimätning; hur de som intervjuats har valts ut och hur man ställer frågorna om favoritparti. I slutet av texten berättar vi om den så kallade korrektionsfaktorn. Den behövs i och med att människor ibland har glömt eller till och med ljuger då de blir tillfrågade om hur de röstat tidigare.

    Yles partimätningssida är producerad av Heli Suominen, Teemo Tebest, Juha Rissanen och Eetu Pietarinen. För den svenskspråkiga versionen står Petter West, Malin Ekholm och Ingemo Lindroos.

    Så väljer Taloustutkimus ut de som intervjuas för partimätningen

    Taloustutkimus som gör partimätningen vill försäkra sig om att den grupp som tillfrågas motsvarar de finländska väljarna så bra som möjligt. Därför är den grupp som deltar i undersökningen inte slumpmässigt utvald utan man har valt ut vissa personer.

    Ett exempel är att andelen 35-49-åriga kvinnor från Västra Finland är densamma som bland befolkningen i övrigt. Detsamma gäller andelen män som bor i Södra Finland och är i åldern 18-24 år.

    Ålder, kön och bostadsort tas i beaktande när Taloustutkimus bestämmer vem som ska delta. När det kommer till bostadsort utgår man från Statistikscentralens storområden: Helsingfors-Nyland, Södra Finland, Västra Finland och Norra och Östra Finland.

    Språket är inte en av de faktorer som styr vem som tillfrågas och intervjuerna görs bara på finska. Till intervjuerna väljs 18-79-åringar från hela landet utom Åland.

    I praktiken går undersökningen till så att en intervjuare från Taloustutkimus ringer upp den hen vill intervjua. Ett dataprogram har på förhand slumpmässigt valt ut de som ska intervjuas.

    Om du blir uppringd betyder det att ditt namn hör till dem som valts ut av tjänsten Bisnode Ab Ihmiset. Det är ett personregister som liknar befolkningsregistret. Har du förbjudit direkt marknadsföring finns du inte med i det registret och kan inte att bli uppringd.

    När de personer som ska vara med har slumpats fram börjar man leta telefonnummer. I första hand letar man efter ett personligt mobiltelefonnummer, i andra hand efter en fast telefonnummer och i tredje hand numret till en annan fullvuxen person som bor i samma hushåll.

    Så här frågar intervjuaren vilket parti man stöder

    När Taloustutkimus gör Yles partimätning läser intervjuaren inte upp partiernas namn utan den som blir tillfrågad får själv uppge vilket parti hen stöder. Intervjuaren ställer alltid tre frågor.

    • Minkä puolueen tai ryhmittymän listalla olevaa ehdokasta äänestitte vuoden 2017 kunnallisvaaleissa? (Till vilket parti eller vilken grupp hörde den kandidat som du röstade på i kommunalvalet 2017?)
    • Minkä puolueen tai ryhmittymän listalla olevaa ehdokasta äänestitte vuoden 2015 eduskuntavaaleissa? (Till vilket parti eller vilken grupp hörde den kandidat som du röstade på i riksdagsvalet 2015?)
    • Minkä puolueen tai ryhmittymän listalla olevaa ehdokasta äänestäisitte, jos eduskuntavaalit olisivat nyt? (Till vilket parti eller vilken grupp hör den kandidat som du skulle rösta på om riksdagsvalet var idag?)

    Intervjuerna görs inte på svenska, om den som blir uppringd är svenskspråkig får hen svara på finska.

    Efter att Blå framtids ledamöter gick ur Sannfinländarna har intervjuaren ställt en följdfråga för att säkerställa vilket parti den som svarar menar. Om svaret har varit oklart har intervjuaren frågat om den som svarar menar det parti som leds av Jussi Halla-Aho eller Blå framtid.

    Partierna listas inte för att det ofta leder till att den som svarar väljer ett av alternativen som erbjuds.

    Resultatet av mätningen är i praktiken mer pålitligt än vad felmarginalen anger

    Ingen partimätning kan vara fullständigt rätt. I praktiken är mätningen ändå mer pålitlig än vad felmarginalen anger. Det beror på att man i partimätningen använder sig av en så kallad korrektionsfaktor. Den baserar sig på det förra valresultatet. Med hjälp av korrektionsfaktorn blir undersökningen mer pålitlig.

    Om exempelvis 1200 personer har meddelat vilket parti de stöder är felmarginalen för de större partierna (med ett stöd på ungefär 20 procent), ±2,3 procentenheter.

    Om stödet för ett parti är 22 procent, ligger stödet med 95 procents säkerhet mellan 19,7 och 24,3 procent. Det är mest sannolikt att stödet ändå ligger på 22 procent.

    Om felmarginalen skulle meddelas utgående från hela samplet, till exempel utgående från 2433 personer, och inte enbart utgående från dem som har berättat sin ståndpunkt, skulle felmarginalen vara mindre hos de större partierna, ungefär ±1,6 procentenheter.

    De mindre partiernas felmarginal är mindre

    I partimätningen varierar felmarginalen enligt det stöd som partiet får. För de större partiernas del är felmarginalen större än för de mindre partiernas del.

    För tydlighetens skull berättar Yle ett enda värde i rapporteringen: felmarginalen då den är som störst.

    Om stödet för ett parti är 20 procent är felmarginalen ±2,3 procentenheter, om 1200 personer har meddelat sitt stöd för ett parti.

    För ett stöd på 15 procent, är felmarginalen ±2,1 procentenheter, för ett stöd på 10 procent är felmarginalen ±1,7 procentenheter och för ett stöd på 5 procent är felmarginalen ±1,3 procentenheter.

    Felmarginalen är större, ju mer stödet för ett parti närmar sig 50 procent. På motsvarande sätt minskar felmarginalen ju mer stödet närmar sig noll procent.

    I den partimätning som Taloustutkimus utför på uppdrag av Yle, rapporteras felmarginalen på basis av hela samplet fram till september 2016. Från och med oktober 2016 rapporteras felmarginalen utgående från de personer som har meddelat vilket parti de stöder.

    Den här ändringen gjordes, eftersom andelen tillfrågade som inte vill berätta sin ståndpunkt ökade klart under år 2015 och 2016.

    Den nya metoden beskriver också bättre situationen i verkliga val, där resultatet räknas ut enbart utgående från dem som har meddelat om sin ståndpunkt. På grund av den här ändringen ökade den rapporterade felmarginalen.

    Korrektionsfaktorn gör resultatet från intervjuerna mer exakt

    Stödet för partierna grundar sig på resultaten från den gång undersökningen utförs. Yles partimätning gör Taloustutkimus på nytt varje månad. I råmaterialet görs ändå korrigeringar, så att undersökningen bättre ska beskriva finländarnas verkliga intentioner.

    I undersökningar har man märkt att det verkliga röstningsbeteendet avviker till en viss grad från hur medborgarna svarar i intervjuenkäter.

    I intervjuerna är det till exempel lättare att meddela att man vill byta parti, än vid valurnorna. Dessutom låter många som har meddelat sin ståndpunkt bli att rösta på valdagen.

    Människor minns också fel när det kommer till hur de har röstat i det förra valet, de låter bli att svara, överdriver eller till och med ljuger om sitt röstningsbeteende. I intervjuerna uppger en lite större andel att de har röstat i det förra valet, än vad det verkliga valdeltagandet visar.

    På grund av detta använder sig Taloustutkimus av partivisa korrektionsfaktorer som baserar sig på tidigare val. Med hjälp av korrektionsfaktorn simulerar man en situation, där väljaren skulle stå vid valurnan precis vid intervjutillfället.

    Eftersom man inte känner till resultatet för det kommande valet, måste man använda en korrektionsfaktor som baserar sig på tidigare val. Genom korrektionsfaktorn använder man sig alltså av det förgångna för att se klarare in i framtiden.

    Korrektionsfaktorn bygger på resultatet i riksdagsvalet

    I intervjuundersökningarna frågar man vilket parti den tillfrågade skulle rösta på om det var val just då men också vilket partis kandidat hen röstade på i det förra valet.

    De här siffrorna jämförs med det verkliga valresultatet och så får man fram korrektionsfaktorn.

    I Yles partimätningar användes från och med augusti 2012 resultaten från föregående riksdags- och kommunalval för att bestämma korrektionsfaktorn. Från och med riksdagsvalet 2019 har praxis ändrats. Korrektionsfaktorn beaktar nu endast riksdagsvalet.

    Det föll sig naturligt att göra förändringen omedelbart efter valet, då korrektionsfaktorerna ändå skulle ha förändrats. Resultatet i kommunalvalet skiljer sig för flera partiers del betydligt från riksdagsvalresultatet. Taloustutkimus har därför gjort bedömningen att en korrektionsfaktor som bygger på enbart senaste riksdagsval ger den mest exakta bilden av partiernas väljarstöd.

    Denna korrektionsfaktor används tills vidare.

    Så kallade nya röster, alltså personer som inte röstat i tidigare riksdagsval men nu uppgett vilket parti de skulle rösta på, läggs till stödet för partiet men med en förminskande viktningsfaktor. Viktningsfaktorn är den samma för alla partier.

    Så räknas uppskattningen av hur platserna i riksdagen fördelas

    Från och med januari 2019 har Taloustutkimus beräknat en uppskattning av mandatfördelningen i riksdagen för Yle.

    I riksdagen sitter 199 ledamöter från olika partier och olika håll i landet. Varje plats är ett mandat. Beroende på hur det går i valet får partierna olika många platser och inom partiet fördelas platserna till politiker från de olika valkretsarna.

    Taloustutkimus uppskattning av mandatfördelningen är ett estimat av av stödet för de olika partierna enligt valkrets. Uppskattningen görs genom att förena all data Taloustutkimus har samlat in via partimätningarna under det föregående halvåret. Det här gör man för att hela samplet ska vara tillräckligt stort. Samplet är därmed 15 000 till 17 5000 tillfrågade.

    I resultaten tar man hänsyn till stödet för partierna i olika valkretsar. En uppskattning av stödet räknas i alla valkretsar, förutom Åland.

    Mer nyheter och analyser om stödet för partierna: