Tsunamin – timme för timme
Söndagen den 26 december 2004 börjar som en alldeles vanlig söndag i länderna kring Bengaliska viken. Fiskare, butiksägare och buddistmunkar håller på med sina morgonrutiner. Västerländska turister på julsemester börjar ta sig till stranden för ännu en dag i solen. När dagen övergår i natt har över 230 000 människor i 14 länder dött och fem miljoner har blivit hemlösa.
Alla klockslag är finsk tid.
Två kontinentalplattor kolliderar med oerhörd kraft 160 km nordväst om den indonesiska ön Sumatra.
Jordskalvet sker i havet på ett djup av 30 kilometer och mäter 9,0 på richterskalan.
Jordbävningen frigör kolossala mängder energi, uppskattningsvis över 1 500 gånger mer än atombomben som fälldes över Hiroshima.
Skalvet är ett av de kraftigaste som någonsin har uppmätts och känns över nästan hela Sydostasien. Husen svajar i Thailands huvudstad Bangkok nästan 2 000 kilometer bort.
De flesta jordbävningar varar bara några sekunder. Det här jätteskalvet pågår i upp till 10 minuter.
Skalvet är så kraftigt att hela jordklotet vibrerar med upp till 2,5 centimeter. Till och med jordklotets rotation och form påverkas en aning.
I Finland räcker mätningsapparaturen inte till för att mäta jordbävningens styrka utan mätaren slår över, berättar seismolog Matti Tarvainen. Han har aldrig varit med om något liknande under sina 24 år på Seismologiska institutet.
Jordbävningen orsakar direkt enorma materialla skador i Indonesien. Åtta människor rapporteras ha omkommit. Men det som ingen ännu vet är att mycket större förstörelse väntar.
När jorden skälver höjs havsbottnen med upp till 12 meter och därmed också havet ovanför. Flera miljarder ton havsvatten flyttas uppåt och måste ta vägen någonstans.
En tsunami bildas och börjar sin färd över Indiska oceanen med ett jetflygs hastighet, kring 800 kilometer i timmen.
Flodvågen väller fram med en energi som är uppskattningsvis två gånger större än alla bomber som användes under andra världskriget, inklusive de två atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Eftersom det inte finns något tsunamivarningssystem i Indiska oceanen är det omöjligt för omvärlden att veta vad som händer.
Forskare vid Stilla havets tsunamivarningscenter på Hawaii utfärdar en bulletin om skalvet.
Men det dröjer ytterligare 50 minuter innan de går ut med en varning om att det troligen blir en tsunami i Indiska oceanen.
Då har flodvågen redan nått sina första mål.
Flodvågen väller in över de indiska ögrupperna Andamanerna och Nikobarerna. Hela byar utplånas.
Det indiska flygvapnets bas på ön Car Nicobar totalförstörs och 111 människor omkommer. Ungefär 20 procent av befolkningen på Nikobarerna skadas eller dödas.
På djupt vatten är tsunamin mycket låg och svår att upptäcka. Fiskare långt ute till havs har ingen aning om vad som händer.
När flodvågen närmar sig grunt vatten nära land saktar den farten till mellan 30 och 50 kilometer i timmen. Då skuffas allt det vatten som har färdats med hög fart uppåt och vågen växer sig större och större.
Vattenmassorna drabbar Sumatra och dess norra spets, som ligger bara drygt hundra kilometer från jordbävningens epicentrum.
Människor flyr i panik, men hinner inte undan vågen. De försöker klamra sig fast i träd, lyktstolpar, allt som går att grabba tag i, men vattnets kraft är för stor.
En stor del av de som dör i katastrofen är kvinnor och barn som inte orkar kämpa emot de strida strömmarna. En tredjedel av offren är barn.
Banda Aceh före och efter vågen
Byar och städer på Sumatra utplånas på några minuter av över 20 meter höga vågor som drar med sig allt i sin väg.
Den nordliga provinsen Aceh och staden Banda Aceh drabbas värst när vattnet strömmar nästan en kilometer inåt land.
Och det är inte bara vattnet som tar liv. Många dör när de träffas av de stora mängder bråte som flodvågen har dragit med sig. Husdelar, bilar, bussar, cyklar och möbler flyter omkring.
Närmare 168 000 människor i Indonesien dör i katastrofen. I vissa byar vid kusten omkommer över 70 procent av invånarna.
På den indonesiska ön Simeulue nära jordbävningens epicentrum har invånarna ändå hunnit söka skydd tack vare gamla berättelser som många hört.
Enligt berättelserna uppstod det en tsunami efter en jordbävning 1907.
Invånarna på Simeulue tar sig därför genast efter jordskalvet till inlandet och undkommer flodvågen.
Förstörelse i Indonesien
Forskarna vid Stilla havets tsunamivarningscenter försöker frenetiskt utreda hur de ska varna länderna kring Indiska oceanen för att jordbävningen kan ha orsakat en tsunami.
De är fortfarande fullkomligt omedvetna om att en tsunami verkligen har bildats.
Eftersom det inte finns ett tsunamivarningssystem i området finns det heller ingen plan för hur myndigheterna i regionen ska varnas.
På tok för sent ringer forskarna panikartade samtal bland annat till regeringstjänstemän i Thailand och Sri Lankas marin.
Men de lokala myndigheterna reagerar långsamt eller inte alls. Inget av länderna kring Bengaliska viken utfärdar en officiell varning.
Miljontals människor utelämnas åt den annalkande tsunamin.
I södra Thailand börjar vattnet på stränderna plötsligt dra sig tillbaka.
Nyfikna människor samlas för att undersöka fenomenet. Turister fotograferar. Barn hoppar i de små pölarna som vattnet har lämnat efter sig och samlar snäckor och fiskar som plötsligt ligger blottade.
Men det finns de som kommer ihåg sina geografilektioner och inser vad som kommer att hända. De försöker varna andra, samlar ihop sina nära och kära och börjar springa för att komma högre upp.
Havet drar sig inte alltid tillbaka vid en annalkande tsunami, men när det gör det finns det oftast tillräckligt med tid för att rädda sig.
Tioåriga Tilly Smith från Storbritannien minns den geografilektion där det talades om tsunamier och hon och hennes föräldrar lyckas evakuera en hel strand i Phuket.
John Chroston, en biologilärare från Skottland, för en busslast med turister i Kamala Bay norr om Phuket i säkerhet.
Trots varningar stannar ändå många kvar på stränderna.
Tjugofem minuter senare återvänder havet med förödande kraft. De som har stannat kvar på stränderna inser för sent vad som händer.
Många bara står kvar och stirrar, paralyserade av skräck, när horisonten försvinner bakom en vägg av vatten.
Tsunamin låter enligt ögonvittnen som ett godståg eller ett jetflyg.
Turister och lokalinvånare springer för livet men sveps med av vattenmassorna.
Semesterparadis förvandlas på ett ögonblick till en kokande häxkittel av vatten, lera och bråte.
Phi Phi-öarna i Thailand
De som lyckas rädda sig högre upp kan bara hjälplöst se på hur andra ropar på hjälp och kämpar för sina liv i det rasande vattnet.
Döda kroppar flyter förbi.
På vissa ställen är tsunamin som en hög mur av vatten som sveper in mot land. På andra ställen som en flodvåg som far fram över marken.
Paret Siru och Heikki Kääriäinen på semester i Khao Lak i Thailand blir åtskilda när vågen kommer. Men Heikki lyckas överleva genom att klamra sig fast i ett träd i över tre timmar. Siru, som är gravid i vecka femton, tar sig upp på hotellets tak.
Heikki hör hur människor som klamrar sig fast i träd runt omkring faller ner i vattnet.
Rop på hjälp hörs överallt, men till slut tystnar rösterna och vattnets våldsamma brus är det enda som hörs.
Heikki är övertygad om att Siru inte kan ha överlevt. Men efter en stund märker han att det finns människor på hotellets tak.
Människorna på taket börjar ropa till dem som klamrar sig fast i träden. Efter ungefär en timme känner Heikki igen Sirus röst och inser att hon lever.
Phuket i Thailand
Över 8 000 människor, bland dem 2 500 utländska turister, omkommer i Thailand.
Tsunamin fortsätter sin framfart och slår till mot Sri Lankas östra, södra och sydvästra kust.
Upp till 12 meter höga vågor krossar allt som kommer i vägen och tränger upp till två kilometer in i landet.
Största delen av kustområdet ligger snabbt under mer än tre meter vatten.
Ett passagerartåg på väg från huvudstaden Colombo till Galle sveps iväg av vattnet. Mer än tusen människor ombord omkommer. Det är den värsta tågolyckan någonsin i världen.
Sri Lanka, den värsta tågolyckan någonsin
Tre åländska familjer från Mariehamn befinner sig på Sri Lanka när flodvågen kommer.
Det är på deras åttonde semesterdag som katastrofen inträffar.
De förstår till en början inte vad som händer när vattnet börjar strömma upp på stranden, utan tror att det är frågan om tidvattnet.
Men vattnet stiger snabbt, uppskattningsvis fyra meter på tio minuter. Det högt belägna hotellet och muren runt byggnaden räddar dem.
Många som överlever den första flodvågen omkommer i de därpå följande. För en tsunami är inte bara en stor våg utan en serie vågor.
Oftast är den första vågen inte den största utan det är de senare vågorna som är större och farligare. Det kan dröja allt från några minuter till en timme mellan vågorna.
Lankeser och turister som tror att det hela är över efter den första vågen återvänder till stränderna bara för att i nästa stund svepas med av en ny våg.
När vattnet efter den första vågen börjar dra sig tillbaka återvänder Samuli Leppä och flickvännen Mari Lammi till stranden och hotellet för att se om de kan hjälpa till med något.
Precis som så många andra inser de inte att det kommer fler vågor.
Sammanlagt kommer kring fjorton vågor.
Över 35 000 människor dör i Sri Lanka.
75 människor omkommer när vågen når norra Malaysia.
Nyhetsbyråerna går ut med sina första rapporter om att jordbävningen har orsakat en tsunami.
Rapporter om stor förödelse och dödsoffer börjar strömma in, men informationen är oredig och går inte att bekräfta.
Antalet dödsoffer i nyhetsrapporterna är kraftigt i underkant.
Tsunamin når Irrawaddy-deltat i Burma. Upp till 600 människor omkommer.
Det lågt liggande Bangladesh klarar sig mycket lindrigt. Två människor omkommer.
Det beror på att tsunamivågor vanligtvis strålar ut i den motsatta riktningen från en jordbävning. I det här fallet inträffar jordbävningen i nord-sydlig riktning. Det resulterar i att tsunamins kraft är störst i väst-östlig riktning.
Vågorna börjar bombardera Indiens sydöstkust.
De drar in över de fiskesamhällen som ligger tätt längs med stränderna.
Fiskebåtar kastas av och an på vågtopparna som om de var gjorda av papper.
Många båtar har vänts upp och ner och fiskare hänger fortfarande kvar i dem i ett krampaktigt grepp.
Tills båtarna dras med ut till havs.
Den indiska kusten
Delstaten Tamil Nadu drabbas värst med nästan 8 000 dödsfall.
Sammanlagt omkommer över 18 000 människor i Indien.
Före och efter vågen
Antalet döda i katastrofen tros fortfarande vara lågt. De första rapporterna om döda börjar strömma in från Phuket i Thailand. Exakta siffror uppges inte.
Phuket
Tsunamin drar in över det låglänta Maldiverna.
Önationens högsta punkt ligger bara 2,4 meter över havsytan och vissa öar är helt under vatten i flera minuter.
Ön med huvudstaden Male är en av de första som drabbas.
En stor del av invånarna har aldrig ens hört talas om tsunamier, så när havet drar sig tillbaka är det inte många som reagerar.
Så börjar havet plötsligt bubbla bortom det korallrev som omger huvudstaden.
Havet, som vanligtvis är azurblått, har förvandlats till brunt lervatten och en våg växer sig större och större.
Vågen kastar upp båtar på gatorna och kraschar in i hus.
Två tredjedelar av Male översvämmas.
Värst drabbas de små atollerna. De har inget skydd mot havet och vågorna sköljer över dem fullständigt och drar med sig träd och byggnader.
Raserade hus på Maldiverna
Invånare och turister har bara sekunder på sig att reagera och grabba tag i något när den första vågen drar in.
Sedan kommer en till från ett annat håll.
Människor skriker i panik när sängar, kylskåp och soffor forsar förbi i vattenmassorna.
Stora mängder hotell och hus på atollerna totalförstörs.
Stora mängder hus förstörs på Maldiverna
108 människor omkommer.
Tsunamins kraft är så stor att många av de 200 bebodda öarna blir obeboeliga.
Tsunamin har nu färdats över 6 000 kilometer och når Afrikas östkust.
Trots att det redan har gått många timmar sedan flodvågen inledde sin färd har myndigheterna inget sätt att varna invånarna i Somalia, Madagaskar, Seychellerna, Kenya, Tanzania och Sydafrika.
Värst drabbas Somalia där flera hundra människor omkommer.
Den somaliska kusten
Afrikas östkust besparas ändå massiva skador på grund av det långa avståndet till epicentret och för att grunda sandbankar i Indiska oceanen har saktat ner vågens fart.
Det räcker flera dagar innan omvärlden inser katastrofens verkliga omfattning. Men dödssiffrorna som stiger timme för timme talar sitt dystra språk.
Aceh i Indonesien
Tätt befolkade kustområden och bristen på ett tsunamivarningssystem bidrar till att katastrofen är en av de allra värsta naturkatastroferna under de senaste 100 åren.
Uppskattningsvis över 60 000 människor kunde ha räddats om de hade fått en varning om tsunamin. De skulle ha haft minst en halv timme på sig att sätta sig i säkerhet högre upp.
Över 230 000 människor är döda efter tsunamins framfart. Fem miljoner har blivit hemlösa.
Indonesiens kust
179 av de omkomna är finländare vilket gör tsunamin till den största enskilda storolyckan som har drabbat Finland under fredstid.
Yle 2014 - Arbetsgrupp: YleLotte Krank-van de Burgt, YleIda Fellman, YleAlexander Granholm, YlePetri Kola, YleJohan Lindström, YleMårten Seiplax, YleAnci Varoma, YleCecilia Wikman - justnu@yle.fiKällor: Wikipedia, www.tsunami2004.net, National Geographic, asianhistory.about.com, www.montereyinstitute.org, www.newscientist.com, www.seismo.helsinki.fi, www.noaa.gov, www.newworldencyclopedia.org