SV – Biologi

26.3.2020

Provet består av 11 uppgifter av vilka sju ska besvaras. Uppgifterna är indelade i tre delar. Del I omfattar en 20-poängsuppgift som är obligatorisk för alla. Del II omfattar sju 15-poängsuppgifter av vilka fyra ska besvaras. Del III omfattar tre 20-poängsuppgifter av vilka två ska besvaras. Det maximala antalet poäng i provet är 120. Om du vill kan du skapa figurer, diagram eller tabeller som stöd för svaret och bifoga en skärmdump av dem till vilket textsvar som helst.

Lämna inga anteckningar i svarsfältet för sådana uppgifter som du inte vill lämna in för bedömning.

Del I: 20-poängsuppgift

Besvara uppgift 1.

1. Kombineringsuppgift som berör olika ämnesområden inom biologin 20 p.

Sammanlagt 20 p., rätt svar 1 p., fel svar 0 p., inget svar 0 p.

1.1. Kombinera varje beskrivning av begrepp som hänger ihop med biodiversitet med ett av begreppen i rullgardinsmenyn. 5 p.

En art som spridits till ett nytt utbredningsområde genom människans inverkan

 
 
nyckelart
indikatorart
endemisk art
paraplyart
främmande art
1 p.

En art som har en viktig betydelse för ekosystemets funktion

 
 
nyckelart
indikatorart
endemisk art
paraplyart
främmande art
1 p.

En art enligt vars förekomst man kan dra slutsatser om miljöns tillstånd

 
 
nyckelart
indikatorart
endemisk art
paraplyart
främmande art
1 p.

En art som ifall den skyddas främjar också andra arters framgång

 
 
nyckelart
indikatorart
endemisk art
paraplyart
främmande art
1 p.

En art som påträffas bara på artens ursprungliga, begränsade utbredningsområde

 
 
nyckelart
indikatorart
endemisk art
paraplyart
främmande art
1 p.

1.2. Man kan undersöka organismernas historia till exempel genom att bestämma åldern på fossiler. Kombinera följande uppskattningar av när olika grupper av organismer har uppkommit med motsvarande organismgrupper i rullgardinsmenyn. 5 p.

Cirka 4 000–3 500 miljoner år sedan

 
 
de första djuren
de första organismerna med förmåga till fotosyntes
de första människorna (arterna i släktet Homo)
de första flercelliga organismerna
de första däggdjuren
1 p.

Cirka 1 500–1 000 miljoner år sedan

 
 
de första djuren
de första organismerna med förmåga till fotosyntes
de första människorna (arterna i släktet Homo)
de första flercelliga organismerna
de första däggdjuren
1 p.

Cirka 600–550 miljoner år sedan

 
 
de första djuren
de första organismerna med förmåga till fotosyntes
de första människorna (arterna i släktet Homo)
de första flercelliga organismerna
de första däggdjuren
1 p.

Cirka 200–150 miljoner år sedan

 
 
de första djuren
de första organismerna med förmåga till fotosyntes
de första människorna (arterna i släktet Homo)
de första flercelliga organismerna
de första däggdjuren
1 p.

Cirka 2,5–1,5 miljoner år sedan

 
 
de första djuren
de första organismerna med förmåga till fotosyntes
de första människorna (arterna i släktet Homo)
de första flercelliga organismerna
de första däggdjuren
1 p.

1.3. I släktträdet nedan visas nedärvningen av en autosomalt dominant nedärvd sjukdom i en släkt. Symboler i svart betyder att individen ifråga har sjukdomen. Symboler i vitt betyder att individen är frisk. Symboler i grått betyder att individens fenotyp inte är känd. Kombinera genotypen eller kombinationen av genotyper med motsvarande individ i släktträdet. Du kan kombinera varje alternativ endast en gång. 5 p.

Person 1

 
 
endast Aa
endast aa
Aa eller aa
AA eller Aa
AA eller Aa eller aa
1 p.

Person 2

 
 
endast Aa
endast aa
Aa eller aa
AA eller Aa
AA eller Aa eller aa
1 p.

Person 3

 
 
endast Aa
endast aa
Aa eller aa
AA eller Aa
AA eller Aa eller aa
1 p.

Person 4

 
 
endast Aa
endast aa
Aa eller aa
AA eller Aa
AA eller Aa eller aa
1 p.

Person 5

 
 
endast Aa
endast aa
Aa eller aa
AA eller Aa
AA eller Aa eller aa
1 p.

1.4. Olika vetenskapliga observationer, modeller och teorier har fört biologin framåt som vetenskap. Kombinera följande vetenskapliga framsteg inom biologin med forskarna i rullgardinsmenyn. 5 p.

Klargörandet av den tredimensionella strukturen hos DNA

 
 
Carl von Linné
Charles Darwin
Francis Crick, James Watson och Rosalind Franklin
Gregor Mendel
Louis Pasteur
1 p.

Förklarandet av organismernas evolution genom naturligt urval

 
 
Carl von Linné
Charles Darwin
Francis Crick, James Watson och Rosalind Franklin
Gregor Mendel
Louis Pasteur
1 p.

Utvecklingen av systemet för vetenskapliga namn på organismer och klassificeringen av organismerna

 
 
Carl von Linné
Charles Darwin
Francis Crick, James Watson och Rosalind Franklin
Gregor Mendel
Louis Pasteur
1 p.

Insikten om mikrobernas funktion som orsak till sjukdomar och till jäsningsreaktionen

 
 
Carl von Linné
Charles Darwin
Francis Crick, James Watson och Rosalind Franklin
Gregor Mendel
Louis Pasteur
1 p.

Upptäckten av arvsanlagen och av lagarna för nedärvningen / genetikens lagar

 
 
Carl von Linné
Charles Darwin
Francis Crick, James Watson och Rosalind Franklin
Gregor Mendel
Louis Pasteur
1 p.

Del II: 15-poängsuppgifter

Besvara fyra uppgifter.

2. Evolutionen hos ett kräldjur 15 p.

Saiphos equalis

Saiphos equalis är ett kräldjur som lever i östra Australien. Hos arten förekommer två olika förökningssätt. I populationer i bergsområden på mer än 1 000 meters höjd över havet föder honorna främst levande ungar. I populationer närmare havsytans nivå lägger honorna däremot främst ägg med kalkskal.

2.1. Diskutera varför det i Saiphos equalis-populationerna i bergsområdena främst föds levande ungar medan honorna i populationerna nära havsytans nivå främst lägger ägg med kalkskal. 10 p.

 

2.2. Utvärdera vad som skulle ske med Saiphos equalis-populationerna vid havsnivån och i bergsområdena om genflödet mellan dem skulle upphöra. 5 p.

 

3. Restaureringen av en bäck 15 p.

Studera material 3. A–3. B och besvara följande frågor 3.1.–3.3.

3.1. Hurdan är en god livsmiljö för bäcköringen? 3 p.

 

3.2. Hur har mänsklig aktivitet försämrat bäcköringens livsmiljö? 6 p.

 

3.3. Hur understödjer restaurering och skydd av bäckar bevarandet av naturens mångfald? 6 p.

 

4. Cellens strukturer 15 p.

De ritade bilderna i material 4. A föreställer typiska växt- och djurceller och cellstrukturer i dem.

4.1. Namnge struktur 1. Varför är det en fördel för växterna att denna struktur finns i deras celler? 4 p.

 

4.2. Namnge struktur 2. Förklara varför denna struktur finns i både växt- och djurceller, och för vilket ändamål den behövs. 6 p.

 

4.3. Namnge struktur 3. Vilken nytta har växtcellerna av denna struktur? 5 p.

 

5. Simulation av funktionen hos ett enzym 15 p.

Studera simulationen av hur ett enzym fungerar i material 5. A. Du kan i simulationen studera enzymets funktion i olika temperatur och vid olika pH-värde. Då du ändrar pH-värdet eller temperaturen kan du i grafen se hur snabbt enzymet bildar reaktionsprodukter vid denna temperatur och detta pH.

5.1. Undersök med hjälp av material 5. A i vilken temperatur och vid vilket pH enzymet som beskrivs i materialet fungerar bäst. Svaret behöver inte motiveras. 4 p.

 

5.2. Ge ett exempel på vilket enzym det kunde vara frågan om i material 5. A. Motivera ditt svar. 5 p.

 

5.3. Analysera vilka faktorer som kan göra funktionen hos enzymet i material 5. A långsammare. 6 p.

 

6. Mannens könshormoner 15 p.

På den schematiska bilden 6. A beskrivs i förenklad form mannens könshormonaktivitet och de endokrina körtlar som utsöndrar hormoner.

6.1. Namnge hormonerna A–C och strukturerna 1–3 som visas i material 6. A. 6 p.

 

6.2. Analysera vad som skulle ske ifall hormon C inte inverkade på produktionen av GnRH i struktur 1. 9 p.

 

7. Blodomloppet 15 p.

7.1. Förklara på vilka sätt blodets sammansättning förändras under det lilla kretsloppet (lungkretsloppet). Namnge de numrerade strukturer i bild 7. A som hör till lungkretsloppet och använd dem i ditt svar. 7 p.

 

7.2. Diskutera hur det stora kretsloppet och de ämnen som transporteras i det hänger ihop med leverns funktion. Namnge de numrerade strukturer i bild 7. A som hör samman med det stora kretsloppet och använd dem i ditt svar. 8 p.

 

8. Metoder inom biotekniken 15 p.

Förklara vad som menas med de till bioteknologin hörande begreppen i punkterna 8.1.–8.3. Ge dessutom för vart och ett av begreppen ett exempel på hur det utnyttjas.

8.1. Repetitiva DNA-sekvenser 5 p.

 

8.2. Polymeraskedjereaktionen (PCR) 5 p.

 

8.3. Plasmid 5 p.

 

Del III: 20-poängsuppgifter

Besvara två uppgifter.

9. Jämförelse av genom 20 p.

Under evolutionen skilde sig de prokaryota organismerna som saknar cellkärna och de eukaryota organismerna vars celler har en kärna från varandra för ungefär 3,5 miljarder år sedan. En stor del av de ca 25 000 generna i människans genom är likadana som hos andra organismgrupper. I material 9. A beskrivs antalen gener i människans genom som är likadana som hos andra organismer.

9.1. Förklara varför människan och de prokaryota organismerna har så många gemensamma gener. 3 p.

 

9.2. Diskutera hurdana egenskaper som kontrolleras av de gener hos ryggradsdjuren som inte finns hos alla eukaryoter. 3 p.

 

9.3. Vilka skillnader finns det mellan genomen hos en prokaryot och en eukaryot organism? 6 p.

 

9.4. Vilka är skillnaderna mellan prokaryota och eukaryota organismer i fråga om regleringen av gener? 8 p.

 

10. Ekosystemets energihushållning 20 p.

10.1. Bild 10. A visar energiflödet och ämnenas kretslopp på olika trofinivåer i en frisk moskog. Namnge och förklara kort de numrerade begreppen 2–4 på bilden. 6 p.

 

10.2. Förklara på vilket sätt organismerna som är märkta med nummer 1 på bild 10. A binder strålningsenergi från solen i organiska föreningar. 8 p.

 

10.3. Förklara hur en frisk moskogs ekologiska effektivitet och kolsänkor hänger ihop. 6 p.

 

11. Mässling 20 p.

11.1. Beskriv kort förökningen hos ett RNA-virus. 7 p.

 

11.2. Förklara hur man med hjälp av vaccinering kan åstadkomma immunitet mot sjukdomen. 6 p.

 

11.3. Analysera varför vaccineringstäckningen bör vara minst 95 % när det gäller mässling. Utnyttja materialen 11. A–11. C i ditt svar. 7 p.

 

Källor

  1. Källa: SEN.
  2. Källa: Wikimedia Commons. commons.wikimedia.org/wiki/File:Yellow-bellied_three-toed_skink.jpg. Hämtad: 8.1.2019.

Kontrollera att du har svarat på det antal uppgifter som anges i instruktionerna. Lämna inga anteckningar i svarsfältet för sådana uppgifter som du inte vill lämna in för bedömning.