SV – Filosofi

26.3.2020

Provet omfattar två delar. Del I består av sex uppgifter värda 20 poäng var och del II av tre uppgifter värda 30 poäng var. Du får besvara högst fem uppgifter. Av dessa uppgifter får högst två komma från del II. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste du besvara tre uppgifter i del I och två uppgifter i del II. Om du vill kan du göra figurer, diagram eller tabeller som stöd för ditt svar och bifoga en skärmdump av dem till vilket textsvar som helst.

Lämna inga anteckningar i svarsfältet för sådana uppgifter som du inte vill lämna in för bedömning.

Del I: 20-poängsuppgifter

Besvara 3–5 uppgifter.

1. Ett tankeexperiment 20 p.

Inom filosofin kan man använda tankeexperiment för att testa en teori.

Ge ett exempel på ett filosofiskt tankeexperiment och diskutera vilka slutsatser man kan dra utifrån ditt tankeexperiment.

 

2. Typer av utilitarism 20 p.

Utilitarismen är en inriktning inom etiken. I den filosofiska litteraturen förekommer flera olika typer av utilitarism.

2.1. Förklara vad som avses med handlingsutilitarism och regelutilitarism och ge ett exempel som belyser skillnaden mellan dessa två typer av utilitarism. 10 p.

 

2.2. Filosofen Timo Airaksinen (f. 1947) påstår i sitt verk Moraalifilosofia [Moralfilosofi] (1987) att ”en maximering av den gemensamma nyttan (utilitarism) kan fungera som ett rättesnöre för socialpolitiken så länge man minns att minoriteters rättigheter inte får kränkas (rättighetsbaserad etik)” och att ”varje etisk teori som strävar efter att analysera rättigheter uteslutande med hjälp av nytta och att förklara rättigheternas bindande karaktär med deras nyttighet är konstgjord”. Diskutera hur Airaksinen i dessa utdrag kritiserar utilitarismen. 10 p.

 

3. Rousseau och den av naturen goda människan 20 p.

I sin bok Om ursprunget till och grundvalarna för ojämlikheten mellan människorna (1755) diskuterar Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) relationen mellan samhället och människan.
Beskriv Rousseaus syn på människans naturliga godhet och utvärdera denna uppfattnings berättigande. Utnyttja textutdraget 3. A i ditt svar.
 

4. Fri vilja 20 p.

Thomas Hobbes (1588–1679) hävdade att en fri aktör är sådan att den kan göra det den vill; viljan är emellertid inte under den fria aktörens kontroll eftersom begären styr den. Thomas Reid (1710–1796) bestred denna uppfattning. Enligt honom måste en fri aktör ha makten att styra sin egen vilja, eftersom frihet är en förutsättning för självbestämmandeförmåga.

4.1. Förklara varför tvisten om den fria viljan är filosofiskt viktig. 10 p.

 

4.2. Försvara Hobbes eller Reids ståndpunkt mot den andras. 10 p.

 

5. Spel och moral 20 p.

Filosofen Albert Camus (1913–1960) sade en gång: ”Allt jag har lärt mig om filosofi och moral har jag lärt mig på fotbollsplanen.” I en fotbollsmatch i slutet av 2018 mellan Manchester City och Shakhtar Donetsk i turneringen UEFA Champions League dömde domaren felaktigt straffspark för Manchester City efter att Citys spelare Raheem Sterling hade snubblat på sina egna fötter. Efter matchen väckte situationen livlig diskussion om spelarnas moraliska skyldigheter.
Diskutera vilka moraliska skyldigheter spelaren har i den situation som skildras i videoklippet 5. A och hurdan relationen mellan moralreglerna och spelets regler är.
 

6. Abduktiv slutledning 20 p.

Abduktiva slutledningar är en typ av slutledningar. Slutledningarna a–c som presenteras i texterna (material 6. A–6. C) är abduktiva.

6.1. Beskriv vad som är gemensamt för slutledningarna a–c (material 6. A–6. C), och ge ett eget exempel på samma typ av slutledning. Maximilängd på svaret är 750 tecken. 5 p.

 

6.2. Redogör för strukturen hos slutledningarna a–c (material 6. A–6. C) genom att använda de uttryck som upprepas i dem alla, och de två satsvariablerna P och Q. Maximilängd på svaret är 750 tecken. 5 p.

 

6.3. Diskutera om slutledning c (material 6. C) är ett bra argument mot skepticism i fråga om sinnesförnimmelsernas tillförlitlighet. 10 p.

 

Del II: 30-poängsuppgifter

Besvara 0–2 uppgifter.

7. Sanning 30 p.

Sanning är ett centralt begrepp inom alla delområden av filosofin.

7.1. Ge exempel på användningen av begreppet sanning inom etiken och inom samhällsfilosofin. Maximilängd på svaret är 750 tecken. 5 p.

 

7.2. Diskutera vad det skulle innebära inom etiken och inom samhällsfilosofin om man övergav kravet på sanning. Utnyttja exemplen du gav i punkt 7.1. i ditt svar. 10 p.

 

7.3. Ge exempel på användningen av begreppet sanning inom kunskapsteorin och inom vetenskapsfilosofin. Maximilängd på svaret är 750 tecken. 5 p.

 

7.4. Diskutera vad det skulle innebära inom kunskapsteorin och inom vetenskapsfilosofin om man övergav kravet på sanning. Utnyttja exemplen du gav i punkt 7.3. i ditt svar. 10 p.

 

8. Straff 30 p.

Inom filosofin och juridiken har man lagt fram motiveringar för att samhället är berättigat att straffa en person som har handlat fel och brutit mot samhällets lagar. Inom dessa olika så kallade straffteorier berättigas straffen på olika sätt.

8.1. Adolf Eichmann betraktas som huvudarkitekten bakom folkmordet på judarna under andra världskriget. Vid en rättegång i Jerusalem 1961 dömdes han till döden (material 8. A). Domen byggde på de brott mot mänskligheten han hade begått. Utvärdera Eichmanns dom med hjälp av de straffteorier som presenteras i texten (material 8. B). 15 p.

 

8.2. Välj i texten (material 8. B) ut de två straffteorier som enligt din uppfattning är mest övertygande och utvärdera deras starka och svaga sidor ur samhällets synvinkel. 15 p.

 

9. Kants metafysik 30 p.

Snart efter att hans huvudverk Kritik av det rena förnuftet (1781) hade utkommit observerade Immanuel Kant (1724–1804) att hans samtida inte förstod verkets betydelse. Därför skrev han en lättillgänglig inledning till det tidigare verket, som utgavs 1783 med titeln Prolegomena till varje framtida metafysik. I den förklarar Kant bland annat hur hans arbete skiljer sig från tidigare metafysik.

9.1. Beskriv vilket fel Kant såg i Humes förklaring av begreppet orsak. Utnyttja textutdraget 9. A i ditt svar. Maximilängd på svaret är 750 tecken. 5 p.

 

9.2. Förklara hur vi enligt Kant kan veta att alla händelser har en orsak. Utnyttja textutdraget 9. A i ditt svar. 10 p.

 

9.3. Diskutera om Kants svar på Humes kritik av den traditionella metafysiken är tillfredsställande. 15 p.

 

Kontrollera att du har svarat på det antal uppgifter som anges i instruktionerna. Lämna inga anteckningar i svarsfältet för sådana uppgifter som du inte vill lämna in för bedömning.