SV – Psykologi

26.3.2020

Provet består av nio uppgifter, varav fem besvaras. Uppgifterna är indelade i tre delar. För varje uppgift i del I kan man få högst 20 poäng, för varje uppgift i del II högst 20 poäng och för varje uppgift i del III högst 30 poäng. Det maximala antalet poäng i provet är 120. Du ska besvara minst en uppgift men högst två uppgifter ur varje del. Om du vill kan du göra figurer, diagram eller tabeller som stöd för ditt svar och bifoga en skärmdump av dem till vilket textsvar som helst.

Lämna inga anteckningar i svarsfältet för sådana uppgifter som du inte vill lämna in för bedömning.

Del I: 20-poängsuppgifter

Besvara 1–2 uppgifter.

1. Minnessystem 20 p.

Vad karakteriseras följande minnessystem av? I flervalsuppgiften gäller det att välja ut vilka egenskaper hos minnet som hör ihop med vilket minnessystem. Välj för varje deluppgift 1.1.–1.10. det bäst lämpade alternativet. Rätt svar 2 p., felaktigt svar −1 p, inget svar 0 p. Uppgiften är inte obligatorisk och den kan lämnas obesvarad. Ifall du har påbörjat ditt svar men inte önskar få uppgiften bedömd ska varje påstående anges med svarsalternativet ”Jag svarar inte”.

1.1. Denna flervalsuppgift i studentprovet i psykologi handlar speciellt om detta minnessystem. 2 p.

 

1.2. Detta minnessystem lagrar information under en längre tid i minnet, men det krävs inte något medvetet tankearbete för att använda den information som minnet innehåller. 2 p.

 

1.3. Minnet av provsituationen vid detta studentprov lagras i detta minnessystem. 2 p.

 

1.4. I detta minnessystem ingår framför allt sådan information som inte går att beskriva i ord. 2 p.

 

1.5. Detta minnessystem bevarar information endast en kort tid. 2 p.

 

1.6. Med hjälp av detta minnessystem kan vi förmedla våra erfarenheter, men minnesinformationen i detta minnessystem är rekonstruerad och därför ofta otillförlitlig. 2 p.

 

1.7. I detta minnessystem ryms endast en liten mängd information. 2 p.

 

1.8. Emotionellt färgade händelser lämnar ett starkt spår särskilt i detta minne. 2 p.

 

1.9. I detta minnessystem ingår i första hand faktakunskap om världen. 2 p.

 

1.10. Inlärningen av ny information börjar med hjälp av detta minnessystem. 2 p.

 

2. Förhållandet mellan psykiska funktioner och hjärnan 20 p.

Ge två exempel på hur man kan erhålla kunskap om förhållandet mellan psykiska funktioner och hjärnan. Maximilängd på svaret är 2 000 tecken.
 

3. Bedömning av ett barns ålder 20 p.

Bedöm åldern hos barnet som uppträder i videon 3. A. Motivera din slutsats om barnets ålder i ljuset av utvecklingspsykologisk kunskap. Maximilängd på svaret är 2 000 tecken.
 

Del II: 20-poängsuppgifter

Besvara 1–2 uppgifter.

4. Psykologiska fenomen i texten till Anna Puus sång Kroppen talar 20 p.

Redogör för de psykologiska fenomen som Anna Puus sång Kroppen talar (ursprungligen Keho puhuu) (material 4. A) handlar om.
 

5. Utvecklingen av kognitiva färdigheter i vuxen ålder 20 p.

Välj en verksamhetsform som kräver skickligt tänkande [skilled thinking] (exempelvis expertis, problemlösning, beslutsfattande). Förklara utifrån psykologisk kunskap och exempel hur de härmed förknippade kognitiva färdigheterna utvecklas i vuxen ålder.
 

6. Psykologiska perspektiv på Positivt CV 20 p.

I videofilmen 6. A och i texten 6. B presenteras Positivt CV. Vilka psykologiska effekter kan Positivt CV ha för barn och unga?
 

Del III: 30-poängsuppgifter

Besvara 1–2 uppgifter.

7. Följder av sinnesförvrängningar (hallucinationer) 30 p.

I videon 7. A beskriver David och Rachel psykotiska sinnesvillor (hallucinationer) och paranoida vanföreställningar (förföljelsemani, paranoia) som sammanhänger med deras sjukdom. Symtom av detta slag kan vara förbundna med t.ex. schizofreni eller någon annan allvarlig psykisk störning. Diskutera vilka följder dessa hallucinationer kan ha för individen och hens sociala relationer. Utveckla också tankar om vilka utmaningar dessa symtom för med sig för individens upprätthållande av sin psykiska balans.
 

8. Ensamhet och sociala medier 30 p.

Även om de sociala medierna gör det möjligt för unga att vara i ständig kontakt med ett brett socialt nätverk så hävdar vissa forskare att de unga är ensammare än någonsin tidigare. Till exempel Sherry Turkle som forskar i de nya medierna har framlagt att de unga är ”ensamma tillsammans” (eng. ”alone together”). Vilka psykologiskt underbyggda tankar kan du presentera för och emot påståendet att ”sociala medier ökar de ungas ensamhet”?
 

9. Att dela hemligheter 30 p.

I materialet 9. A beskrivs en undersökning om att dela hemligheter.

9.1. Beskriv undersökningsmetoderna i undersökningen som presenteras i materialet 9. A. Använd relevanta forskningsbegrepp. Förklara också kort de undersökningsresultat som stapeldiagrammen återger. 15 p.

 

9.2. Bedöm undersökningsresultatet utifrån utvecklingspsykologisk kunskap. 15 p.

 

Kontrollera att du har svarat på det antal uppgifter som anges i instruktionerna. Lämna inga anteckningar i svarsfältet för sådana uppgifter som du inte vill lämna in för bedömning.