Material: SV – Filosofi

25.3.2021

3. Skepticismen och sinnesförnimmelsernas relativitet

3.A  Bild: Den randiga klänningen

Källa: The dress. Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/The_dress. Hämtad: 10.2.2020.

4. Den ultimata utilitaristen?

4.A  Filmklipp: Avengers: Infinity War

Källa: Thanos and Doctor Strange conversation at Titan|AVENGERS:INFINITY WAR. Filmy World. Videotjänsten Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=cM-DoO84Sf4. Publicerad: 14.8.2018. Hämtad: 10.2.2020. Översättning: SEN. Bearbetning: SEN.

6. Sanning inom vetenskapen och konsten

6.A  Filmklipp: Dagen efter denna

Källa: Dagen efter denna (L’Avenir). Film. Regi: Mia Hansen-Løve. Publicerad: 2016. Översättning: SEN. Bearbetning: SEN.

7. Fri vilja

7.A  Textutdrag: Mikko Puttonen, Har människan en fri vilja, och kollapsar vår moral om hon inte har det?

Har människan en fri vilja, och kollapsar vår moral om hon inte har det?

Så här rubbar forskningsrönen tron på fria val
En del forskare anser att människor inte har en aning om varför de agerar som de gör. Medvetna motiveringar för de egna handlingarna är efterhandskonstruktioner.
Har vi ens ett fritt val när vi väljer pasta i butiken? (BILD: Kimmo Taskinen / HS)

Den framlidne professorn i psykologi vid Harvard Daniel Wegner och professorn i neurovetenskap vid universitetet i Kalifornien Michael Gazzaniga har försökt bevisa att den medvetna viljan är en ren illusion.

Enligt dem föds människors handlingar ur komplicerade neurologiska och mentala mekanismer som personen som utför handlingarna inte har någon aning om. Människors medvetna motiveringar för sina handlingar är så kallad konfabulering, det vill säga efterhandskonstruktioner.

Neuroforskare, kognitionsvetare och psykologer som forskar i beslutsfattande har å sin sida åter lyft fram den uråldriga frågan huruvida vi har en fri vilja. En del forskare besvarar den frågan nekande.

Våra gener, vår neurobiologiska uppbyggnad, vår barndomsfamilj och de erfarenheter som slumpen utsätter oss för bestämmer våra möjligheter och val. Vi väljer dem inte, men de styr våra handlingar.

I SIN BOK Vapaan tahdon filosofia [Den fria viljans filosofi] (Gaudeamus, 2018) tar akademiforskaren och filosofen Aku Visala, som arbetar vid Helsingfors universitet, också upp synpunkter som talar för den fria viljan.

Många filosofer har försvarat den fria viljan. Enligt dem är den ännu inte besegrad. Det tror också Visala.

Akademiforskare Aku Visala. (BILD: Outi Pyhäranta / HS)

”Jag tycker att det är ganska klart att de forskningsresultat vi nu har inte kan utesluta den fria viljan”, säger Visala.

Problemet med den fria viljan är i ett nötskal hur vi ska kunna förena vår upplevelse av att våra val är fria med att vi samtidigt är en del av en kedja orsaker och verkningar som obönhörligt följer naturlagarna.

”Å ena sidan har vi uppfattningen om oss själva som fria, målinriktade och moraliska aktörer. Å andra sidan har vi bilden av naturen som en mekanistisk, mållös process. Problemet uppstår i och med att vi inte vet hur vi ska förena dessa byggstenar”, säger Visala.

FRIHET förefaller förutsätta att vi i vissa situationer kunde välja på ett annat sätt än vi de facto väljer. Om naturen är deterministisk är detta inte tillåtet. En given situation kan enligt naturlagarna bara ge upphov till en enda framtid.

Jag kan föreställa mig att jag vid butikshyllan kan välja vilken pasta som helst och att jag kan besluta om jag ska skilja mig eller inte, men i verkligheten finns det inga alternativ. Ur naturlagarnas perspektiv skulle det vara ett övernaturligt mirakel om jag hade plockat fullkornspasta ur hyllan, i stället för den vanliga som nu ligger i shoppingkorgen.

EN populär filosofisk lösning på problemet med fri vilja är den så kallade kompatibilismen eller förenlighetsteorin.

Enligt en kompatibilist kan en människas handlingar vara fria, trots att de är en del av en kedja av orsaker och verkningar. Friheten förutsätter enligt kompatibilisten inte att man i en valsituation skulle ha kunnat handla på annat sätt.

Tricket är att definiera frihet så att det inte uppstår någon konflikt. Människan är enligt denna definition fri då hon utför sina handlingar utan yttre tvång, i enlighet med sina egna värderingar och önskningar, och i enlighet med sitt eget omdöme.

Det spelar ingen roll hur dessa värderingar och önskningar och detta omdöme har bildats. Det viktiga är att handlingen reflekterar människans egna resonemang.

Tricket förbryllar den som ställer sig skeptisk till den fria viljan. Hur i all världen kan en människas handling vara fri då de önskningar som leder till den formas av livserfarenheter och medfödda benägenheter?

”Om man säger till en kompatibilist att det där inte är frihet svarar denna: hur så? Kritikern utgår från ett frihetsbegrepp som kompatibilisten inte omfattar”, förklarar Visala.

ENLIGT Visala oroar sig filosoferna och också en del andra forskare över förlusten av den fria viljan eftersom priset för det är högt.

Vår vardagsuppfattning om människans ansvar och förtjänster skulle vittra sönder med friheten. Vi skulle inte kunna ställa någon till svars för illgärningar eller beundra andras prestationer. De kunde ju inte göra något åt att de handlade som de gjorde.

Professorn i filosofi vid universitetet Cornell Derk Pereboom anser inte att människans vilja är fri, men han anser ändå att vi kan ställa människor till svars för sina handlingar. Förebråelser eller straff är egentligen inte sanktioner för onda handlingar, utan snarare förebygger de framtida illgärningar. Straffet är inte hämnd utan vägledning in på den smala vägen.

ENLIGT flera psykologiska undersökningar hotar moralen vittra sönder om människor förlorar tron på den fria viljan. Då människor i experiment har exponerats för tanken att vi inte är fria har de börjat agera mer själviskt, upplevt mindre meningsfullhet och förlorat sin iver att eftersträva saker.

En del har föreslagit att det inte lönar sig att göra något större väsen av saken om det visar sig att den fria viljan inte finns. På detta sätt skulle man skydda människor från fatalism och egoism.

”Det är nog möjligt att vi kunde ha ett samhälle där man konstaterar att den fria viljan inte finns, och att samhället ändå skulle fungera på något sätt”, funderar Visala försiktigt.

”Vi borde ändå ha metoder att förstärka människors positiva sociala böjelser och upprätthålla bilden av den moraliska aktören.”

En gång i tiden var man rädd för att människors moral skulle kollapsa om de förlorade tron på Gud. De religionslösa har emellertid visat sig vara mer eller mindre lika goda människor som de religiösa.

Kanske människan också kunde lära sig att leva utan tron på den fria viljan.

Källa: Mikko Puttonen. Onko ihmisellä vapaa tahto ja jos ei, romahtaako moraalimme? [Har människan en fri vilja, och kollapsar vår moral om hon inte har det?]. Dagstidningen Helsingin Sanomat. https://www.hs.fi/tiede/art-2000005894623.html. Publicerad: 12.11.2018. Hämtad: 10.2.2020. Översättning: SEN. Bearbetning: SEN.

8. Rättviseprinciper

8.A  Text: En tvist om en tvärflöjt

Anna, Ivar och Kajsa grälar om vem en tvärflöjt borde tillhöra. Anna anser att flöjten är hennes eftersom hon är det enda av barnen som kan spela flöjt, och som får en stor njutning av att kunna förverkliga sig själv genom att spela på flöjten. Ivar och Kajsa bestrider inte dessa grunder. Om inga andra synpunkter beaktades skulle det finnas starka grunder för att ge Anna flöjten.

Ivar kräver att få flöjten på den grunden att han är det enda av barnen som kommer från en fattig familj. Därför har han aldrig haft möjlighet att få spela något instrument, annat än under musiklektionen i skolan, trots att han är musikaliskt begåvad. Anna och Kajsa bestrider inte dessa grunder. Om inga andra synpunkter skulle beaktas skulle det finnas starka grunder för att ge Ivar flöjten.

Kajsa kräver att få flöjten eftersom hon har byggt den med eget arbete av material som stadens återvinningscentral har donerat. Anna och Ivar bestrider inte dessa grunder. Om inga andra synpunkter beaktades skulle det finnas starka grunder för att ge Kajsa flöjten.

Källa: SEN.

9. Edmund Husserl och medvetandeupplevelser

9.A  Textutdrag: Edmund Husserl, Medvetandeupplevelsernas karaktär

Låt oss utgå från några exempel. Framför mig i halvdunklet ligger detta vita papper. Jag ser det, känner på det. Detta varseblivande seende och kännande av papperet, som den fulla konkreta upplevelsen av det papper som ligger här, och närmare bestämt av det papper som är givet med just dessa kvaliteter, som framträder med just denna relativa oklarhet, denna ofullständiga bestämning, denna orientering i förhållande till mig – detta är – – en medvetandeupplevelse. Papperet självt med sin objektiva beskaffenhet, sin utsträckning i rummet, sitt objektiva läge i förhållande till det rumsliga ting som kallas min kropp, är – – inte en varseblivningsupplevelse, utan något varseblivet.

– –

I det egentliga varseblivandet, som utgör ett varsnande, är jag vänd mot föremålet, t.ex. papperet, jag fattar det som detta här och nu varande. Fattandet är ett urskiljande, det varseblivna har alltid en erfarenhetsbakgrund. Runt omkring papperet ligger böcker, pennor, bläckhorn osv., vilka på visst sätt också är ”varseblivna”, – –, men medan jag var vänd mot papperet fattade och vände jag mig inte alls mot dessa, inte ens sekundärt. De framträdde och hade ändå inte urskilts, satts för sig själva. – – I detta ligger emellertid att vissa modifikationer av den ursprungliga upplevelsen är möjliga, vilka vi betecknar som den fria vändningen av ”blicken” – inte nödvändigtvis eller endast den fysiska, utan den ”andliga blicken” – från det papper på vilket blicken först föll, till de redan dessförinnan framträdande föremålen, om vilka vi alltså var implicit medvetna, och om vilka vi efter blickvändningen blir explicit medvetna, när vi ”uppmärksamt” varseblir dem eller ”beaktar dem vid sidan av”.

Liksom i varseblivningen, så är vi medvetna om ting även i erinringen och likartade närvarandegöranden, liksom i fria fantasier. – – Om dessa väsensskilda upplevelser gäller uppenbarligen vad vi sade om varseblivningsupplevelserna.

– –

Allmänt sett hör det till väsendet hos varje aktuell tanke att vara medvetande om något. På sitt sätt är emellertid, enligt vad vi tidigare sagt, en modifierad tanke likaså ett medvetande, och om detsamma som motsvarande omodifierade tanke. Medvetandets allmänna väsensegenskap bevaras alltså vid modifikationen. Alla upplevelser som delar dessa väsensegenskaper kallas också ”intentionala upplevelser” – –.

Att en upplevelse är ett medvetande om något, t.ex. fiktionen en fiktion om en bestämd kentaur, men även varseblivningen en varseblivning av sitt ”verkliga” föremål, omdömet ett omdöme om ett sakförhållande osv., det har inget att göra med upplevelsen som faktum i världen, mer speciellt i dess faktiska psykologiska sammanhang, utan gäller det rena väsen som i ideationen fattas som ren idé. I upplevelsens eget väsen ligger inte endast att den är ett medvetande, utan också vad den är ett medvetande om, och i vilken bestämd eller obestämd mening den är detta. Således ligger det också innefattat i det inaktuella medvetandets väsen till vilket slag av aktuella medvetandetillstånd det kan överföras, genom den ovan omtalade modifikation vi betecknade som ”vändning av den beaktande blicken mot det tidigare obeaktade”.

– –

Analoga resonemang gäller då, som man lätt kan övertyga sig om, för känslo- och viljesfären, för upplevelser av gillande och ogillande, av värderande i varje bemärkelse, av önskande, beslutande, handlande; allt detta är upplevelser som innehåller ett flertal och ofta en mångfald intentionala skikt – –.

Källa: Edmund Husserl. Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. II.2, § 35–36; III.3, § 95. Originalverk Ideen zu einer reinen Phänomenologie und phänomenologischen Philosophie, Erstes Buch. Publicerad: 1913. Översättning: Jim Jakobsson (2004). Bearbetning: SEN.