SV – Psykologi

25.3.2021

Provet består av nio uppgifter, varav fem besvaras. Uppgifterna är indelade i tre delar. För varje uppgift i del 1 kan man få högst 20 poäng, för varje uppgift i del 2 högst 20 poäng och för varje uppgift i del 3 högst 30 poäng. Det maximala antalet poäng i provet är 120. Du ska besvara minst en uppgift men högst två uppgifter ur varje del. Om du vill kan du göra figurer, diagram eller tabeller som stöd för ditt svar och bifoga en skärmdump av dem till vilket textsvar som helst.

Lämna inga anteckningar i svarsfältet för sådana uppgifter som du inte vill lämna in för bedömning. Obs! I uppgift 1 finns en separat anvisning för hur man låter bli att svara.

Del 1: 20-poängsuppgifter

Besvara 1–2 uppgifter.

1. Flervalsuppgift om hjärnområden 20 p.

I momenten 1.1–1.10 anges 10 olika hjärnområden. Vilken är den funktion som primärt förknippas med det angivna hjärnområdet? Rätt svar 2 p., fel svar −1 p, inget svar 0 p.

Om du har påbörjat ditt svar men ändå inte vill få uppgiften bedömd ska du markera varje påstående med alternativet ”Jag svarar inte”.

1.1 Prefrontala hjärnbarken (främre delen av pannloben) 2 p.

 

1.2 Lilla hjärnan 2 p.

 

1.3 Thalamus 2 p.

 

1.4 Hjässloben 2 p.

 

1.5 Nackloben 2 p.

 

1.6 Amygdala, dvs. mandelkärnan 2 p.

 

1.7 Tinningloben 2 p.

 

1.8 Pannloben 2 p.

 

1.9 Hippocampus 2 p.

 

1.10 Hypothalamus 2 p.

 

2. Känslor och transmitterämnen/neurotransmittorer 20 p.

I videon 2.A funderar en ung man över varför det är svårt att bryta upp från ett parförhållande. En professor i farmakologi berättar för honom om stressmekanismer, belöningssystem och transmitterämnen, dvs. neurotransmittorer, som har samband med känslor som hör ihop med förälskelse eller separation från sin partner. Välj ett av de transmitterämnen som nämns i videon och förklara hur det kan vara kopplat till känslor som hör ihop med förälskelse eller separation. Svarets maximilängd är 2 000 tecken.
 

3. Utvecklingspsykologiska begrepp 20 p.

Nedan beskrivs tre fenomen (3.1–3.3) och en datainsamlingsmetod (3.4) som alla motsvaras av ett utvecklingspsykologiskt begrepp. Benämn varje begrepp så noggrant som möjligt. I svarsfältet skrivs endast namnet på begreppet (1–2 ord), utan motiveringar. Att inte följa instruktionerna kan leda till poängavdrag.

3.1 I olika åldersperioder ställs människan inför olika normativa utmaningar, och när dessa klaras av på ett lyckat sätt läggs grunden för individens välbefinnande och senare utveckling. Utmaningarna kan bero på kulturella föreställningar eller på den biologiska eller psykiska utvecklingen. 5 p.

3.2 Ett barn blir ängsligt när en förälder är borta och söker kontakt när denna återvänder, men är samtidigt antingen öppet argt eller döljer sin ilska. Barnet kan också vara motsträvigt och vill inte låta sig tröstas eller förmå sig att återuppta leken. 5 p.

3.3 Ett spädbarn vet att ett föremål eller en människa existerar även om barnet inte just för stunden kan varsebli föremålet eller personen. 5 p.

3.4 Datainsamlingsmetod med vars hjälp man strävar efter att utreda vilken påverkan miljön har och vilken roll arvet spelar när det gäller utvecklingen hos barn som är identiska till sitt genetiska arv. 5 p.

Del 2: 20-poängsuppgifter

Besvara 1–2 uppgifter.

4. Inlärning vid videoinspelad föreläsning 20 p.

Olika videoinspelade föreläsningar på nätet har blivit en allt vanligare del av studierna. Sålunda har forskarna resonerat kring hur inlärningen kan stödjas i en situation där man inte har tillgång till direkt interaktion såsom vid traditionella föreläsningar eller lektioner. En god praxis har konstaterats vara att ställa i förväg tillkännagivna korta ”testa vad du har lärt dig”-frågor under videoföreläsningen. Analysera hur en persons bedömning av sin egen inlärning under en videoföreläsning kan förbättra inlärningen.
 

5. Skillnaden mellan vardagskunskap och vetenskapligt tänkande 20 p.

Vad skiljer vardagskunskapen om mänskligt beteende från den vetenskapliga psykologiska kunskapen om mänskligt beteende? Jämför de centrala dragen i dessa typer av kunskap och förklara varför vetenskaplig kunskap i allmänhet är mera tillförlitlig.
 

6. Den sexuella identiteten i ungdomsåren 20 p.

Läs material 6.A. Definiera vad sexuell identitet står för och analysera undersökningsresultatet som presenteras i materialet utgående från utvecklingen under ungdomsåren.
 

Del 3: 30-poängsuppgifter

Besvara 1–2 uppgifter.

7. Konst och psykiska störningar 30 p.

Världshälsoorganisationen WHO har publicerat en rapport om hur konst påverkar individens hälsa, den psykiska hälsan och välbefinnandet (material 7.A).

I rapporten ges ett flertal rekommendationer angående hur man skulle kunna utnyttja konst i ökad utsträckning i behandlingen av olika sjukdomar. En av de många rekommendationerna i anslutning till det här är att ordinera konst för klienter inom hälsovården. På samma sätt som man skriver ut recept på mediciner skulle man genom att skriva ut olika recept åt människor kunna hänvisa dem till konstevenemang eller konstutövning, eller ge dem råd om hur de kan förbättra sitt välbefinnande med hjälp av konst.

Varför kan konst hjälpa människor som lider av psykiska störningar? Definiera en psykisk störning som utgångspunkt för ditt svar. Välj två psykologiskt motiverade perspektiv som kompletterar varandra, och bedöm utifrån dessa betydelsen av konst när det gäller att behandla den störning du har valt eller att lindra de symtom den ger upphov till. Rubricera de båda perspektiven med korta innehållsbeskrivande underrubriker.

 

8. Livscykelpsykologi 30 p.

Man vet att förhållandena under barndomen och ungdomen har ett starkt samband med individens psykiska och fysiska välbefinnande samt socioekonomiska ställning i samhället senare i livet. I material 8.A beskrivs människor som har haft betydande karriärer trots sina tidiga uppväxtförhållanden. Diskutera vilka faktorer som kan hjälpa en person att uppnå sina mål i livet även om barndomsmiljön i vissa avseenden varit svåra. Du bör behandla såväl individrelaterade som miljörelaterade faktorer i ditt svar.
 

9. Den fria viljan 30 p.

Med den fria viljan avses att människan kan styra sitt eget beteende. Exempelvis i valsituationer skulle en person kunna handla på många olika sätt, men hen fattar ett medvetet beslut att handla på ett visst sätt. I allmänhet upplever människor att de har en fri vilja. Många forskare är dock av den meningen att det inte nödvändigtvis existerar någon verklig fri vilja. Diskutera i ljuset av psykologisk kunskap huruvida människan har en fri vilja.
 

Kontrollera att du har svarat på det antal uppgifter som anges i instruktionerna. Lämna inga anteckningar i svarsfältet för sådana uppgifter som du inte vill lämna in för bedömning.