Här är den öppna granskningens slutsatser
Fixa högskolan har arbetat för högtryck under två intensiva veckor – tillsammans med publiken. Utgående från de hundratals tipsen och kommentarerna har redaktionen kokat ned fem slutsatser. Inslag: Eva-Maria Koskinen knyter ihop granskningen!
Brinnande engagemang för att Fixa högskolan - tipsen flödade
Kring 280 kommentarer, 140 svar i tipslådan och 40 artiklar är resultatet då Svenska Yles öppna granskning Fixa högskolan inleder sin sista dag.
Fixa högskolan: Tusen tack för din insats!
Vi som jobbat med Svenska Yles öppna granskning Fixa högskolan tackar för två roliga, intensiva veckor tillsammans med dig. Studerande och högskolepersonal som tipsat, diskuterat och dessutom haft mod att säga sin åsikt har varit grundstenen i Fixa högskolan, skriver projektledare Eva-Maria Koskinen.
Fixa högskolan i Obs debatt
På vems ansvar är det att få de studerande vid universiteten att öka på studietakten? Är studerande lata eller är universiteten dåliga på att organisera sin undervisning på ett ändamålsenligt sätt? Läs hela diskussionen på Twitter här.
Radar: För låg profil på finlandssvenska utbildningar?
Fixa högskolans fjärde slutsats är att det är svårt att upprätthålla ett brett högskolefält på svenska och samtidigt tävla med finska topputbildningar. Radar intervjuar tidigare ministern Gustav Björkstrand om hur Sfp med regionalpolitiska motiv lyckades göra Vasa till en svenskspråkig universitetsstad. Läs intervjun och lyssna på Radar där även Maria Björnberg-Enckell och Alice Lillas diskuterar kvalitet vs brett högskolefält.
Tvåspråkighet?
Dyrt språkprov krävs för att bevisa kunskaper i finska
Universitetsstudier på finska räcker inte för att ge utmärkta kunskaper i finska. Det fick Jon Lindström erfara. Istället måste han nu göra ett språkprov vid Utbildningsstyrelsen som kostar 220 euro.
Tentfrågor på obegriplig svenska förargar vid universiteten
Översättningen av tentfrågor från finska till svenska haltar, tycker flera studerande som kontaktat Fixa högskolan. Ibland är språket så dåligt att det är svårt att förstå frågorna vid de tvåspråkiga universiteten.
Över halv miljon euro om året för tvåspråkighet – utan redovisningskrav
Helsingfors universitet satsar varje år omkring 600 000 euro på att utveckla sin tvåspråkiga verksamhet. Men fakulteterna har använt pengarna på mycket olika sätt, utan att behöva redovisa till universitetet. Praxis måste ses över, konstaterar utvecklingschef Martina Harms-Aalto.
Juridikstuderande tvingas gissa sig till svenska lagtermer
Bara en bråkdel av den finländska kurslitteraturen i juridik finns på svenska. Ofta hinner studerande inte söka upp de rätta svenska lagtermerna inför en tentamen. En del jurister vill därför inte använda svenska senare i yrkeslivet, berättar studerande för Fixa högskolan.
För mycket undervisning går på engelska vid sjöfartsutbildningen i Åbo
Många kurser vid Yrkeshögskolan Novias sjöfartsutbildning i Åbo går på engelska trots att utbildningen är svenskspråkig. Det är speciellt i de allmänna ämnena som engelskan vållar problem.
Sparkrav drabbar humaniora
ÅA:s humanister kämpar under hård sparpress
Litteraturvetarnas undervisning skärs ner, självstudierna ökar och grundkurser slås ihop så att exempelvis musikvetare läst kartografi. Studerande berättar för Fixa högskolan om hur Åbo Akademis sparprogram har slagit till mot humanistiska fakulteten.
En halv lärare till ska minska stressen inom litteraturvetenskap
Från och med nästa år får den nu hårt pressade litteraturvetenskapen vid Åbo akademi en halv lärare till. Akademin har godkänt fakultetsrådets beslut i dag. Humanistiska fakultetens prefekt Holger Weiss håller ändå fast vid att läskurser är bra.
Risk för urvattnade kulturvetenskaper vid ÅA
Professor i litteraturvetenskap Claes Ahlund är orolig för litteraturvetarnas specialkompetens då ÅA sparar. Han säger att gemensamma grundkurser inte fungerar för humanister. Studerande utbildar sig i urvattnad kulturvetenskap och efter det ska de försöka klistra på en specialisering.
Fixa den akademiska friheten – Obs debatt belyser högskolorna
Fixa högskolan har grävt fram en hel del att diskutera om den finlandssvenska högskoleutbildningen. Vissa frågor är samma som på finskt håll, till exempel studietakten. Det handlar Obs debatt om på torsdag 5.12 kl. 19.55.
Inomhusluft
Hon får andnöd i Academill
Maria Mannfolk blev sjuk av inomhusluften på Academill i Vasa. Efter ett år av renoveringar är det fortfarande oklart om hon kan fortsätta studera till speciallärare.
Lärarutbildningen vid Åbo Akademi
Ämneslärare: Studierna för fokuserade på teori
Linda Niemi vill att ämneslärarutbildningen vid Åbo Akademi ska ge mer utrymme för diskussioner om konkreta situationer i klassrummet.
Ämneslärarstuderande på PF nöjdare än på finska utbildningar
Ämneslärarstuderande på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi är nöjdare med sin utbildning än studerande på motsvarande finskspråkiga utbildningar.
Gränsen för osthyvelsmetoden på PF är nådd
På Pedagogiska fakulteten har anslagen minskat med fem procent varje år sedan 2010. Osthyveln har använts varje år och valfriheten för studerande har minskat. Nu går det inte längre att bara hyvla.
Kommentera lärarutbildningen vid ÅA
Bristfällig undervisning, jätteviktig eller på fel plats? Vad tycker du om lärarutbildningen vid pedagogiska fakulteten i Vasa? Fixa högskolan är på plats där måndag 2.12.
Antagning på svenska
Enklare väg till katedern på svenska
På finska klarar var tionde förstahandssökande klasslärarutbildningens hårda antagning. På svenska kommer var fjärde in. Där är den största utmaningen en muntlig intervju.
Inte lättare att bli läkare på svenska
Det är inte nödvändigtvis lättare att bli antagen för att studera medicin på svenska än vad det är på finska, visar statistik som Fixa högskolan har sammanställt.
Analys: Lättare på svenska?
En vanlig fördom om svenskspråkiga utbildningar är att det är lättare att komma in på dem. Fixa högskolans granskning visar ändå att så inte är fallet – åtminstone inte alltid, skriver reporter Peter Sjöholm.
Yrkeshögskolan Novia
Vilhelmina är ensam i sin årskurs och saknar lärare
Vilhelmina Hellsberg ville jobba med växter och började utbilda sig till hortonom i trädgårdsnäring vid Novia i Raseborg. I dag har hennes lärare och alla kurskamrater slutat och Vilhelminas utbildning är ett lapptäcke av andra inriktningar och egenstudier. För få studerande är ett känt problem vid Novia i Raseborg.
Problem fylla platser på Novia i Raseborg
Rektor för yrkeshögskolan Novia Örjan Andersson ser fallet Vilhelmina Hellsberg som problematiskt men säger samtidigt att yrkeshögskolan Novia vill erbjuda många valmöjligheter och ett så brett utbildningsutbud på svenska som möjligt.
Trög webbtjänst irriterar studerande vid Novia – se video
Föråldrat, ologiskt och krångligt. Så beskriver studerande vid yrkeshögskolan Novia den webbtjänst där de bland annat ska anmäla sig till kurser och utvärdera undervisningen. Slöseri med dyrbar tid, tycker studerandekårens ordförande Daniel Nenonen om systemet som används i de flesta yrkeshögskolorna.
Novia lovar utreda datastrul – men den knaggliga svenskan hänger kvar
Studerandenas missnöje med webbtjänsten för kursanmälningar och utvärdering kommer som en överraskning för systemets huvudanvändare vid yrkeshögskolan Novia. Efter att Fixa högskolan fört kritiken på tal ska högskolan utreda strulet.
Studiemotivation
Hankeiter talar ut om sin motivation
Hankenstuderande är motiverade även om vitsorden inte är i samma klass som på Aalto-universitetet. De pekar på att det är lättare att få en studieplats på Hanken och att Aaltostuderande är färdigt drillade i finska toppgymnasier.
Hankeiter mindre motiverade än sina finska kollegor
Enligt föreläsare är Helsingfors-hankeiter i genomsnitt mindre motiverade än studerande på Aalto-universitetet. Skillnaden är störst under de första studieåren.
Även på ÅA vaknar studerande sent
Det sker inte bara på Hanken i Helsingfors. Även på Åbo Akademi finns det tecken på att studerande är slöare de första åren än finskspråkiga studerande på motsvarande linje.
Hur bra är pedagogiken?
Studerande: Inspirera oss - läs inte av powerpoints
Fixa högskolan har fått flera tips som gäller föreläsarnas pedagogiska kunskaper. Studerande Jasmine Nedergård undrar vilka krav som egentligen ställs på föreläsarna. Vår rundringning visar att det finns krav men att de ofta är både diffusa och svaga, speciellt vid universiteten.
Årets ÅA-föreläsare: Våga kräva mer av studerandena – se video
Höj kravnivån – då tänds den motiverande glöden som varje studerande behöver. Det är Jonas Lagerströms motto för högskoleundervisningen. Studerandena valde honom i höstas till årets föreläsare vid Åbo Akademi.
Retorikexpert: Tre råd till föreläsare
Föreläsare på högskolor är oftast väldigt bra på sina ämnen men kanske inte så pedagogisk skickliga. Det krävs väldigt mycket av en god forskare som dessutom ska lyckas vara en bra lärare. Retorikexperten Mika Hietanen ger tre råd till föreläsare.
Studietakten
Bara var tredje studerande klarar studietakten
Akademisk frihet kan vara en börda. Bara en tredjedel av högskolestuderandena får ihop så många studiepoäng som staten önskar, visar Svenska Yles öppna granskning. Istället för mer frihet vill studerande ha tydligare studieplaner och högre krav i undervisningen.
HU:s rektor vill ge halarmärke till snabba studerande
En studerande kan slappna av och få fullt studiestöd efter 45 studiepoäng medan gränsen för universitetens finansiering går vid 55 poäng. Var sjunde studerande ligger mellan gränserna. Universiteten har inte organiserat undervisningen väl nog, anser ex-ministern som klubbade igenom beslutet. Universiteten försöker med allt från bättre läsordningar till halarmärken.
Rektor medger orättvisa studiepoäng
Studiepoängssystemet är rena rama vilda västern. Det tycker många studerande som hört av sig till Svenska Yles öppna högskolegranskning. Tio studiepoäng kan innebära allt från en enkel boktentamen till tio veckotimmar intensivstudier i ett helt läsår. Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen medger problemet.
Tio studiepoäng blev systemfel
För att få fullt studiestöd räcker det med att en studerande får 45 studiepoäng, medan hans eller hennes högskola skulle behöva tio poäng mer för att nå upp till den statliga finansieringens gräns. Det här lämnar universitetslärare utan både morötter och piskor.
Vårdstuderande på Novia snabbast i Svenskfinland
Yrkeshögskolan Novias vårdprogram i Vasa är bäst i Svenskfinland på att hålla studietakten. Hemligheten ligger i hur studierna är uppbyggda.
Läs också: Ingen vill bli plastingenjör trots att det finns gott om jobb
Studieräknaren
Räkna och jämför: Hur bra tjänar du på din utbildning?
Jämför löneutsikter, arbetslöshet och studietakt.
Med Svenska Yles studieräknare kan du jämföra bland annat löneutsikter, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning. Beroende på vilket studieområde och vilken högskola du väljer kan dina framtidsutsikter variera stort.
Malin Ekholm: Ska vi utbilda drömmare eller arbetare?
Välj med hjärtat! Följ dina drömmar! Tänk inte så mycket, utan gör vad som känns rätt! Visst. Ok. Det är ju bra att följa sitt hjärta, men sen då? När du sitter där med ditt studielån och ditt snuttjobb som gör att du inte beviljas bostadslån och med ett arbete som inte motsvarar din utbildning – var det sist och slutligen så smart att välja med hjärtat?
9 000 euro mindre för ÅA-ekonom
De nyutexaminerade ekonomerna från ÅA är sämst betalda i Finland och jämfört med Aalto-universitetet är gapet stort. Enligt Rasmus Savander, vice ordförande för ekonomförbundet Sefe, finns det skillnader mellan ekonomutbildningarna.
Ingen vill bli plastingenjör trots att det finns gott om jobb
Arcadas linje för process- och materialteknik är den utbildning som lockar minst i de svenskspråkiga högskolorna. För att höja på utbildningens image har linjens ledning nu vidtagit åtgärder. Ordet plast har strukits ur beskrivningen och istället koncentrerar man sig på produktutveckling och design.
