Hoppa till huvudinnehåll

Inbördeskriget 1918

Inbördeskriget i Finland har kallats vid många namn: brödrakrig, frihetskrig, klasskrig, uppror, beroende på vem som har definierat kriget.

Det finska inbördeskriget 1918 utkämpades mot bakgrunden av ryska tsarrikets sammanbrott, den ryska revolutionen och det första världskriget.

Efter en lantdagsupplösning och ett nyval där de borgerliga fick majoritet lämnade vänsterpartierna lantdagen och slog in på revolutionens väg med hjälp av de kvarvarande ryska trupperna.

De socialistiska "röda garden" stod snart i opposition mot de borgerliga "vita" skyddskårerna, de röda gardena beväpnade med vapen från de ryska trupperna. Den 26 januari 1918 tog generallöjtnant C.G.E. Mannerheim överkommandot över de vita skyddskårerna. Den 27 januari gav befälhavaren för det röda gardet i Helsingfors order om regeringens arrestering och upprättandet av en revolutionär regering i Finland, det så kallade folkkommissariatet.

Merparten av senaten flydde till Vasa. De röda grep makten i södra Finland, medan de vita höll de norra delarna av landet.

Kriget fortsatte hela våren 1918. I april fick de vita hjälp av 12000 man från Tyskland. Och den 16 maj 1918 red den vita armen som "segrare" till Helsingfors.

Krigets sår tog dock lång tid att läka. I kriget dog omkring 35000 finländare, under kriget 1500 vita och 7300 röda, och i fångläger efter kriget dog ytterligare omkring 15000 röda.

Text: Ida Fellman

  • elmer diktonius,

    Elmer Diktonius – diktare, ordvrängare och sanningssägare

    20.03.2015Arkivet
    Att bita är ett tvång, så länge bett ger liv. Elmer Diktonius var en av de viktigaste modernisterna i det svenskspråkiga Finland.
  • Tyska soldater i en grop under första världskriget.

    Mot vapenstillestånd i första världskriget

    11.06.2014Arkivet
    Den 11 november 1918 klockan elva på förmiddagen upphörde elden på västfronten. Tjugo år senare, 1938, rekapitulerar Kaj Klinge och L H von Willebrand känslorna och händelserna kring den sista tiden under första världskriget.
  • Carl-Rudolf, John och Gustav Gardberg

    Tre bröder i inbördeskriget 1918

    08.08.2011Arkivet
    Tre unga bröder drog ut i krig på den vita sidan 1918. Varför talade ingen av dem om kriget med sina barn? Och vad avslöjar deras dagböcker?
  • Första maj-marsch i borgå, 1950

    Arbetarsånger i Svenskfinland

    21.09.20091Arkivet
    "Strejk och protester mot maktens män, stiger från verkstäders golv." Här får vi höra arbetare minnas och sjunga viktiga arbetarsånger.
  • Bysmed Hjalmar Tallberg i sin smedja år 1967. Bildkapning från Yle Arkivet.

    Bysmeden i Köklax

    21.09.20091Arkivet
    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.
  • Minnesmärke.

    Från Tammerfors och tillbaka

    30.01.2008Arkivet
    Med utgångspunkt i Heikki Ylikangas bok "Tie Tampereelle" intervjuar Nils Torvalds här Ylikangas och flera andra om inbördeskriget 1918 och finsk historieskrivning överhuvudtaget.
  • Volynets sänktes.

    När Volynets kapades i mars 1918

    29.01.2008Arkivet
    Mitt under brinnande krig våren 1918 företog några vitgardister något som redaktör Enzio Sevón kallar ett rent "pojkäventyr".
  • Mannerheim rider på en häst i en stad.

    Röda veteraner minns

    28.01.2008Arkivet
    Här berättar röda veteraner från inbördeskriget 1918 om sina upplevelser i kamp och fångläger.
  • Döda och begravda år 1918.

    Krigsdöda i 1918 års krig

    25.01.2008Arkivet
    Riksarkivet har sedan 2000 gjort ett digert jobb med att undersöka avlidna under åren 1914-1922 för att ta reda på hur många som dog under inbördeskriget 1918.
  • Kristina Klockars som Rut i en filmatisering av Anna Bondestams Klyftan, 1973

    Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    25.01.2008Arkivet
    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.
  • Jägarmarsch på Vasa torg, 1918

    Jägarrörelsen

    24.10.2007Arkivet
    Vad var egentligen Jägarrörelsen och vilka var det som anslöt sig till den? Och varför sökte man sig till den Preussiska militären?
  • Första förtrycksperioden

    Från värnpliktsstrejkens dagar

    24.10.2007Arkivet
    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.
  • Fångläger 1918

    Fånglägren 1918

    08.09.2006Arkivet
    De så kallade fånglägrena som upprättades efter inbördeskriget hör till en mörk tid i Finlands historia. Över 20 000 fångar från den röda sidan arkebuserades eller dog av svält eller sjukdomar i lägren.
  • Brasa i Munsala, 1975

    Munsalasocialismen

    08.09.20063Arkivet
    Hur kom Marx till Munsala? Socialismen kom från Amerika med hemvändande emigranter och blev viktig för Munsalaborna.