Ett tudelat Finland

Det lyckliga Svenskfinland; finns det eller är det en myt? Går det att vara lycklig om man inte fyller den finlandssvenska normen om utbildning och arbetsplats?

Arbetsmarknaden polariseras allt mer mellan dem som har fasta jobb med löner det går att leva på och dem som har snuttjobb och nollavtal med osäkra inkomster. Historieprofessor Juha Siltala jämför dagens lönearbetare med 1800-talets dagsverkare - arbetsvillkoren är lika dåliga nu som då.

I Hangö finns en känsla hos en del invånare att staden allt mera kör över Hangöbornas intressen och favoriserar sommarboende. Forskare Marianne Pekola-Sjöblom har en lösning: Bli politiker och börja själv påverka på din hemort.

Sara Bengts var en inbiten storstadsbo. Det är hon väl egentligen fortfarande. Men bostadspriserna blev till slut för mycket. Nu flyttar hon och familjen till Lovisa och får mycket mer boende för pengarna. Och äppelträd.

Tycker du det är okej att stå i brödkö fastän du inte är urfattig? Det tycker Axel Hanses. Maten som blir över slängs ändå bort, resonerar han.

Förr åt och drack man på grund av hunger och törst, idag har maten fått en betydligt vidare bemärkelse. Skillnader i inkomster och utbildningsnivå syns på vad vi väljer att äta. Men det är inte så enkelt att de fattiga äter morot och strömming och de rika har kalas varje dag. Helhetsbilden är mer komplex än så.

Många finländare står utanför det moderna IT-samhället på grund av att deras kunskaper om datorer och internet är begränsade. Det här kan få allvarliga konsekvenser. Forskare efterlyser nu mer utbildning om digital teknik.

Det finns stora hälsoskillnader mellan oss finländare och när det gäller hälsa kan man säga att vi lever i ett slags klassamhälle. Vilken socioekonomisk status vi har är i många fall avgörande för hur vi mår och för hur länge vi lever.

Inkomst, utbildningsnivå och position i samhället. Det avgör enligt Laura Kolbe om man är medelklass eller inte.

Inkomstskillnaderna har inte ökat i Finland på 15 år. Arbetslöshetsersättningarna har jämnat ut skillnaderna när arbetslösheten har ökat. Utvecklingen i framtiden beror till stor del på vår egen politik.

Allt fler jobb förmedlas via olika plattformar, som till exempel städjobb, restaurangbud och Uberförare. De som jobbar så här har ändå svårt att få drägliga inkomster och deras ställning på arbetsmarknaden är svag. Om 15 år förutspås var femte finländare jobba via plattformar.

Allt fler blir egenföretagare, bland annat för att det helt enkelt inte finns andra jobb att få. Men många av egenföretagarna har svårt att få företaget att bli lönsamt och nästan en tredjedel har en netto årsinkomst på under 13 200 euro.

Är det fortfarande sant att vi har en jämlik skola i Finland – där alla barn får en lika god grundutbildning oberoende av bakgrund? Den frågan bör ställas och den bör ställas högt.