Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Klimatkrisen – vad har det med mig att göra – eller hur jag läste någonting som ändrade min syn på världen

David Wallace-Wells bok om klimatkrisen vill väcka läsaren.

Jag går omkring med en sorts tinnitus som kommer sig av den skärande skillnaden mellan vad jag vet och vad jag gör. Liksom många andra vill jag resa och se främmande länder, jag vill äta gott och köpa vackra saker även om de skulle vara tillverkade i fjärran land.

Kaj Arnö: Min kropp är min nöjespark

En vältränad kropp är stark och smidig.

Min kropp är min nöjespark. Jag vill pröva på alla attraktioner. En del gillar jag bättre, andra sämre. Somliga vill jag åka ofta, varför inte dagligen. Andra är för dyra eller tidskrävande för att åkas mer än en gång om året, eller ännu mer sällan. Men roligt vill jag ha, så ofta det går, och så länge som möjligt, skriver idrottshedonisten Kaj Arnö.

Veckans filmer

Varför duger inte namn som Syrjä, Nummela eller Hämeen-Anttila? - om hur finländska deckarförfattare favoriserar nordiskt klingande pseudonymer

Är namnen Dahl, Gads och Falk en genväg till framgång?

Skandinaviska kriminalförfattare har under de senaste årtiondena skördat stora internationella framgångar. Det är bara Finland som tilldelats rollen som statist. Men plötsligt dyker det i Finland upp finska författare som döljer sig bakom författarnamn som Falk, Dahl eller Gads. Medveten kalkylering eller en ren och skär tillfällighet?

Har du funderat på att pilgrimsvandra den nya S:t Olofsleden från Åbo till Trondheim? - Här får du värdefulla råd och tips av en erfaren pilgrim

Kulturens Peter Lüttge har varit på många pilgrimsfärder.

Från och med lördagen den 25 maj kan man gå hela vägen från Åbo till Trondheim i Norge. Den nya vandringsleden, S:t Olofs sjöled, följer den klassiska medeltida pilgrimsvägen som finländare gick för att tillbe Olof den helige vars kvarlevor finns i Nidarosdomen i Trondheim.

Vegatoppen

Dokumenterat

"I dagens Köklax skulle Clasu inte vara möjlig" - Viktor Granö berättar om den centrala personen i 80- och 90-talets Köklax, spurgun Clas Sundström

Var det Clasu som högg yxan i skallen på Retu?

Ifall man levt i Köklax, Esbo, någon gång mellan 1960 och 2000, då har man inte kunnat undvika att ha en relation till Clasu. Clasu Sundström var Köklax främsta original, den högljudda, humoristiska, hushållsspritssupande huvudpersonen i byns allra dråpligaste anekdoter. Och i den blodigaste. Och när det gick illa för Clasu, då ställde sig hela byn på hans sida.

Bo Ahlgren: Måste man ha en pappa? Kan man inte bli hel utan?

Är mamma, pappa barn den lyckligaste kombinationen?

Vem är min pappa? Den frågan ställer sig Bo Ahlgren när han fyller 51. Han har aldrig fått veta vem hans biologiska pappa är. Samtidigt undrar han över varför världen alltid måste vara formad på samma sätt? Mamma, pappa, barn. Men om det inte är så? Om det är mamma, mommo, mofa och barn, ett litet frontmannahus, och fadern okänd hela livet.

Kulturpoddar

Finland stängde dörrarna redan 1938 - Familjen Kollman hörde till de judar Finland utvisade

Åtta judiska flyktingar deporterades från Finland.

Tidigt på morgonen den 6 november 1942 sänder Finlands statspolis iväg åtta judiska flyktingar med s/s Hohenhörn till Tallinn, och därifrån till Auschwitz. Bland dem finns Georg, Janka och ettåriga Franz Olof Kollman. De har nu fått tre snubbelstenar med sina namn ingraverade utanför hemmet vid Munksnäs allén. Men vem var de? Det här är deras berättelse.

Operation Uppsala - när finska soldater spionerade för USA:s och Norges räkning

På 50-talet värvade CIA finnar för spionuppdrag i Sovjet.

Efter andra världskrigets slut skärptes det världspolitiska läget. Även över ett krigstrött Finland kastade kalla kriget sin skugga. För att avvärja ett östligt anfall påbörjade man en hemlig militäroperation, där CIA, norsk underrättelsetjänst och finska krigsveteraner bildade en fungerande spionorganisation. En av de värvade spionerna var Lauri Solehmainen som sommaren 1952 begav sig på hemligt uppdrag till Murmansk.

Fördjupningar

Essä: Ju mer de vet om oss desto mindre kan vi välja själva - om att göra motstånd mot Facebooks och Googles sköna nya värld

Vem styr ditt liv, du eller IT-bolagen?

Den nya teknologin verkar kunna åstadkomma det som diktatorer alltid drömt om: ett folk som självmant ger upp sin vilja och villigt lyder. Tricket är att intala människorna att de väljer själv och fritt, och sedan låta dem trampa på enligt en tydligt utstakad rutt, skriver Patrik Hagman i denna essä.

Haneen Jameel: Tänk att det finns kvinnor i Finland som slår sina män

Varför ska vi tala om männens rättigheter?

Jag är född i ett patriarkalt samhälle i Mellanöstern där man förtrycker kvinnor. Varför skulle man ens tala om männens rättigheter i ett samfund där männen står över allt och alla och alltid får som de vill, frågar sig Haneen Jameel när hon bekantar sig med en mansförening som jobbar för männens rättigheter.

Essä: Flugseendet – insekterna, häpnaden och omgestaltningen av vårt band till naturen

Matilda Södergran skriver om vår relation till naturen.

Är vi så separerade från naturen att vi inte kan skriva om den, läsa om den, utan att politisera? Om vi inte ens kan uppfatta nyanser i litteratur som handskas med flora och fauna säger det något om vår relation till naturen. Jag vill tro att det fortfarande finns en liten lucka där vi kan få vara i och gestalta naturen bara för njutningens skull, för de exceptionella och extraordinära upplevelsernas skull, skriver poeten Matilda Södergran i denna essä.

Från 0 till över 500 vargar på mindre än 20 år – kan Finland lära sig någonting av Tyskland när det gäller skydd av vargar?

Tyskland är tätt befolkat men där finns det många vargar.

Det finns mycket fler vargar i Tyskland än i Finland. Hur är det möjligt att det finns så många vargar i ett land som är rätt så tätt befolkat? Hur skyddar man dem? Kan Finland rentav lära sig någonting av Tyskland när det gäller att skydda sina egna vargar? Vi gör ett besök i det vargtätaste området Brandenburg för att kolla hur man gör.

Film & tv

Scenkonst

Musik

Anna Lillkung: Det var inte bättre förr - dagens emomusik är betydligt bättre än då jag var tonåring

Närvaro och äkthet kännetecknar emomusiken idag.

Artister som Billie Eilish, Dodie och Little Jinder omfamnar att det kreativa är det personliga, och publiken verkar gilla dem för budskapen de sänder både som privatpersoner och som artister. Deras närvaro, äkthet och olycka är allmänna, här och nu. Något vi alla kan känna av och relatera till, oberoende av ålder, skriver Anna Lillkung i sin kolumn.

Konst och design

Den folkkära akvarellkonstnären Lars Lerin tycker inte om rutiner eller mingel

Lars Lerin är aktuell med två utställningar i Finland.

Lars Lerins framtoning är blyg och introvert, han tar just ingen plats alls trots att han är en av Sveriges mest älskade konstnärer. Han svamlar, tappar orden och tittar blygt på mej. Han blir nästan pinsamt berörd då jag undrar varför det har tagit så länge för honom att ställa ut i Finland.

Älskade plast

Egenland

Nyligen publicerat - Kultur och nöje