Senaste artiklar
Pargas gick 1,2 miljoner på plus ifjol – men invånarantalet fortsätter minska, trots ökad inflyttning
Pargas har nu under 15 000 invånare.
Larsmo 1,5 miljoner på plus i fjol
Larsmo kommun gjorde ett plusresultat på 1,54 miljoner euro år 2022. Det är en aning mer än det budgeterade 1,47 miljoner.
Verksamhetsintänkterna sjönk med nästan 17 procent samtidigt som utgifterna steg med drygt fem procent jämfört med 2021.
Tack vare att skatteintäkterna ökade med 1,1 miljoner euro till nästan 20 miljoner euro gjorde kommunen ändå ett positivt resultat. Också statsandelarna ökade med 1,5 miljoner euro.
Kommunfullmäktige godkänner bokslutet på sitt möte på måndag kväll.
Finnair på plus igen men ”vägen tillbaka är lång”
Finnair gjorde en liten vinst under årets första kvartal, trots att det första kvartalet på grund av säsongsvariationen brukar vara förlustbringande.
Flygbolaget gick 0,9 miljoner euro på plus i januari–mars. Samma period förra året gav en förlust på 132,9 miljoner euro.
Omsättningen ökade med 74 procent jämfört med fjolåret, till 694,7 miljoner euro.
Vd:n Topi Manner säger i ett pressmeddelande att resultatet visar att efterfrågan på flyg är stor. Finnairs väg tillbaka efter coronakrisen är ändå lång, och den operativa miljön utmanande med höga bränslepriser, inflation och höga räntor, samtidigt som det ryska luftrummet är stängt till följd av anfallskriget i Ukraina.
Källor: Finnairs pressmeddelande, STT
Nykarleby gjorde bättre resultat än budgeterat
Nykaröeby stads överskott för år 2022 landade på 3,16 miljoner euro, vilket är rejält bättre än budgeterat. Man hade räknat med överskott på cirka 270 000 euro.
Stadsstyrelsens ordförande Siw Blomqvist-Frostdahl (SFP) är nöjd över resultatet och säger att det dels beror på skatteintäkterna som blev högre än kalkylerat, nästan 2,4 miljoner mer. Också statsandelarna blev större än väntat, 420 000 euro mer än budgeterat.
– Det gör att vi har väldigt bra resultat, och det känns jättefint. Vi visste redan för några år sedan att åren 2021 och 2022 skulle vara år som man ser fram emot lite bättre utfall i kommunerna och så har det också gått för Nykarleby stad.
Skuldbördan i Nykarleby minskade med 6,3 miljoner euro och var 40,4 miljoner euro vid slutet av 2022.
Invånarantalet minskade med 56 personer, till 7 437 under 2022.
Jakobstads bokslut visar minus medan stadskoncernen är rejält på plus
År 2022 gav ett underskott på 730 000 euro för staden Jakobstad. Resultatet är sämre än väntat, eftersom man hade budgeterat för ett överskott på cirka 140 000.
Bakom detta ligger framför allt tilläggsanslagen på 9,3 miljoner euro för köptjänster, som huvudsakligen gäller social- och hälsovårdstjänster. Positivt var ändå att skatteintäkterna blev 5 miljoner euro större än budgeterat.
Stadskoncernen visar däremot ett överskott på nästan 19,5 miljoner euro. En av orsakerna är att staden bolagiserat mer av sin verksamhet och så är det energibolagen som drar upp resultatet, säger stadsstyrelsens ordförande Owe Sjölund (SFP).
– Det finns många positiva saker, bland annat det stora överskottet på koncernsidan och att vi ökar i invånarantal. Risken är den stora överskridningen på social- och hälsovårdssidan. Hur slår den ut på framtiden när staten kommer med sina nya beräkningar på fördelningarna av samfundsskatten till exempel, säger Sjölund.
Kristinestad väntar på svar från välfärdsområdet – skickar inte bokslutet till fullmäktige
Kristinestad vill ännu ha svar från Österbottens välfärdsområde innan man skickar fjolårets bokslut till fullmäktige.
Revisionsnämnden i Kristinestad tog igår onsdag del av stadens bokslut för fjolåret. Man hade siktat på ett litet överskott men det blev ett minusresultat på cirka 760 000 euro.
Enligt stadsdirektör Mila Segervall är de huvudsakliga orsakerna till minusresultatet ökande energipriser, att kostnaderna för den förberedande undervisningen ökade, samt en tilläggsnota från Österbottens välfärdsområde.
Och ännu är inte revisionsnämnden eller stadsdirektören redo att skicka bokslutet till fullmäktige.
- Vi vill ha mer information från välfärdsområdet om hur siffrorna därifrån kan se ut som dom gör. Än så länge har vi inte fått en tillräckligt bra förklaring, säger Segervall.
Således kan siffrorna i bokslutet ännu komma att förändras. Fullmäktige ska ta ställning till bokslutet senast i juni.
Positivt bokslut i Malax kommun
Malax kommun gör ett positivt resultat för fjolåret. Bokslutet visar ett plus på knappt 700 000 euro.
Styrelseordförande Tage Svahn (SFP) säger att man får vara nöjd enligt omständigheterna.
- Det är yttre faktorer som har påverkat vårt bokslut, både positivt och negativt, säger Svahn.
Malax var en av de kommuner som i slutet av fjolåret fick överraskningsfakturor från Österbottens välfärdsområde, i Malax fall på mer än en miljon euro.
Å andra sidan var både skatteintäkterna och statsandelarna högre än väntat.
Malax har nu ett ackumulerat överskott på 6,3 miljoner.
Korsholm på plus trots stora summor till välfärdsområdet
Korsholms kommun gjorde ett överskott på nästan 1,6 miljoner euro ifjol.
Överskottet är lite lägre än budgeterat men ekonomidirektör Henrik Sandback är nöjd med tanke på omständigheterna.
– Korsholms kommunandel till Österbottens välfärdsområde blev 4,6 miljoner euro högre än vi budgeterat, så vi får vara nöjda att vi trots det gör ett överskott, säger Sandback.
Befolkningsantalet ökade med 132 personer och arbetslösheten i december 2022 var 3,3 procent.
Bokslutet behandlas i kommunstyrelsen den 3 april och i kommunfullmäktige den 12 juni.
Korsnäs kommun på plus
Korsnäs gjorde ett positivt år ifjol sett till bokslutet. Resultatet landar på drygt 215 000 och efter bokslutsdispositioner är överskottet drygt 451 000 euro.
Både personalkostnader och köptjänster ökade under 2022 jämfört med året innan, men också skatteintäkterna och statsandelarna ökade.
Lånebördan per invånare ligger på 2927 euro, det är något mindre än året innan då det låg på 3070 euro per invånare.
Ekonomin i Närpes fortsatt positiv
Närpes stad gjorde ett överskott på 2,2 miljoner euro ifjol samt hade ett årsbidrag på 9,9 miljoner euro. Staden lyckades hålla utgifterna nere samtidigt som skatteintäkterna och statsandelarna ökade.
På tisdag kväll beslöt stadsstyrelsen föreslå för fullmäktige att staden gör en investeringsreservering på sammanlagt fyra miljoner euro för en ny allaktivitetshall i Närpes samt ny skola och daghem i Pjelax.
– Det ser bra ut och det är i samma stil som det varit de senaste åren, säger stadsstyrelsens ordförande Hans-Erik Lindqvist om ekonomin.
Yles ekonomi hölls i balans år 2022
Den kraftigt förhöjda inflationen, de stigande räntorna och energikrisen ökade kostnaderna.
Lappträsk gick en halv miljon euro på plus 2022
Enligt bokslutet för 2022 gjorde Lappträsk kommun ett bra resultat med ett överskott på omkring 519 000 euro.
Skatteintäkterna uppgick till 10,1 miljoner euro, vilket är ungefär en halv miljon euro mer än beräknat.
Kommunen har fortsatt genomföra åtgärderna i det ekonomiska balanseringsprogrammet. Dessutom fortsatte staten att kompensera för kommunernas coronakostnader vilket för Lappträsks del var cirka 190 000 euro.
Rörelsekostnaderna ökade med lite under tre procent under 2022 jämfört med året innan.
Kommunen har fortsatt betala av sina lån och lånebeloppet är nu 621 euro per invånare. Det nationella genomsnittet är hela 3 363 euro per invånare. Kommunen förbereder sig för den kommande reningsverksinvesteringen vilken kommer att kräva mer lån.
Sibbo gick nästan 15 miljoner euro på plus 2022
Bokslutet 2022 visade ett överskott på 14,9 miljoner euro för Sibbo kommun. Kommunens driftsutgifter var 2,2 miljoner euro lägre än budgeterat medan inkomsterna var 3,9 miljoner euro högre än väntat.
Det goda resultatet ger kommunen en ekonomisk buffert för att möta utmaningarna som reformen av social- och hälsovården för med sig. Reformen betyder minskade skatteinkomster och statsandelar för Sibbo. Enligt kommundirektör Mikael Grannas förväntas Sibbos ekonomi bli negativ år 2025.
Markförsäljningen gav kommunen stora inkomster, sammanlagt 13,7 miljoner euro i realisationsvinst. Motsvarande belopp 2021 var 5,9 miljoner euro.
Även kommunens skattefinansiering utföll en aning bättre än budgeterat. Skatteinkomsterna inbringande kommunen 122,2 miljoner euro och statsandelarna uppgick till 19,2 miljoner euro. Kommunens skuldbelopp minskade 2022.
Sibbo investerade 17,9 miljoner euro 2022, vilket var 5,1 miljoner euro lägre än budgeterat.
Pedersöre gör ett positivt bokslut på 2,4 miljoner euro
Pedersöre kommun gör ett positivt bokslut för fjolåret. Överskottet landar på 2,4 miljoner euro. De viktigaste faktorerna bakom är att både statsandelarna och skatteinkomsterna blev större än väntat.
Enligt styrelseordförande Johanna Holmäng (SFP) var det spännande att se hur det skulle gå i och med att de osäkra faktorerna har varit många, och flera grannkommuner fick stora tilläggsräkningar från välfärdsområdet.
Pedersöre har nu ett ackumulerat överskott på mer än 14 miljoner euro.
Flera andra kommuner gör oväntat bra resultat för fjolåret. Karleby uppvisar ett överskott på 8,5 miljoner euro för fjolåret, och Vasa visar ett plus på nio miljoner.
Vasa gjorde ett resultat på 9 miljoner euro – staden gläds åt rekordmånga invånare
Antalet invånare är för första gången över 68 000.
Sjundeå bokslut visar ett överskott – men mycket mindre än de senaste åren
Skuldbördan per Sjundeåbo var 3 357 euro.
Pyttis kommun gjorde miljonresultat i fjol
Det går bra ekonomiskt för Pyttis. Det färska bokslutet visar att kommunen gick över en miljon euro på plus i fjol.
Skatteintäkterna i Pyttis växte med fyra procent 2022 och kommunen fick också inkomster bland annat genom försäljningen av sitt nätverk för fjärrvärme till Lovisa Värme Ab.
Den största utgiftsposten är hälsovården som ökade med 11 procent i och med övergången till välfärdsområdet.
Pyttis skuldsättning är på ungefär samma nivå som året innan, närmare 13 miljoner euro.
Kimitoön har stabilt ekonomiskt år bakom sig
Kimitoöns bokslut för 2022 ser stabilt ut, det skriver kommunen i ett pressmeddelande. Resultatet blev ett överskott på 2,18 miljoner euro. Statligt coronabidrag och större skatteintäkter än väntat jämnade ut ökade kostnader. Kostnaderna ökade bland annat på grund av större avtalsmässiga lönejusteringar än beräknat och ett engagemangstillägg infördes för att råda bot på personalbristen inom vårdsektorn.
- Det här betyder att vi har en bra ekonomisk grund att stå på inför planeringen av stora investeringar i form av nya fastigheter, boendeområden och cykelvägar, säger kommundirektör Erika Strandberg i ett pressmeddelande.
Bokslutet behandlas i kommunstyrelsen den 27 mars.
Kaskö vände åratal av minusresultat – överraskande plus i bokslutet
Det som såg ut att bli minus en miljon blev plus 60 000.
2022 var ett bra år för Borgå Energi trots energikrisen – Kymmenedalens El gick på förlust
Borgå Energi gjorde ett bättre resultat i fjol än 2021.
Elbolaget Helen ökade vinsten med 74 procent under fjolårets energikris
Egen elproduktion har gynnat Helen.
S-gruppen gjorde starkt resultat – stigande vinst trots bortfallet från Rysslandshandeln
Resultatet förbättrades med 16 procent
Raseborgs bokslut blev bättre än väntat: “Det ger oss svängrum i oroliga tider”
Raseborgs bokslut för 2022 visar på plus.
Nu börjar boksluten rulla in – placeringsexperter tror på goda nyheter
Många bolag går bra trots dyr energi och stigande räntor.
Stiftelse i Vörå betalade mer arvode till styrelsen än understöd till studerande – det var ett undantag, enligt ordförande
Betalade 10 000 i arvoden, 8 000 i studiestipendier.
S-gruppens starka resultat väcker kritiska frågor hos bönderna
Resultatet förbättrades men Ryssland tynger vinsten.
Kommunerna ser tillbaka på ett positivt fjolår: "Det är väldigt roligt att det gick så bra"
Ränteutvecklingen på kommunernas lån oroar Kommunförbundet.
Karlebys bokslut 10 miljoner bättre än budgeterat: "Det överskred alla förväntningar"
De närmaste åren genomförs ett flertal större projekt.
"Små bäckar gör en stor å" – husbyggen, tomtförsäljning och högre skatteintäkter ger positiva bokslut i Västnyland
Fullmäktige ska godkänna boksluten på sina möten.
Yles ekonomi hölls stabil trots effekterna av pandemin
Stora idrottsevenemang påverkade bolagets resultat.
Efter några tunga år med nedskärningar börjar Raseborgs sjukhus hitta sin nya profil: "Personalen ser framåt och känner att de gör ett meningsfullt jobb"
Stark tro på att sjukhuset behövs i välfärdsområdet.
Stockmann gick på vinst – försäljningen ökade, Lindex uppvisar sitt bästa resultat någonsin
Bolaget lyckades anpassa sig till covid-19.
Vasa sjukvårdsdistrikt slutade sitt sista år på minus – patientdatasystemet Aster är den största boven
Investeringarna blev värdelösa när projektet föll.
Fiskarsbolaget visar upp gott resultat för 2021
Omsättning på 1,25 miljarder.
Breda leenden när Raseborg visar upp bokslutet för 2021: "Vi har en god grund att stå på"
Inget kumulativt underskott.
Borgå ser ut att gå 45 miljoner euro på plus för 2021 – stadsdirektör Ujula: "Överskottet är stort och märkbart"
Samfundsskatteintäckterna nästan fördubblades.
Föreningar i Sjundeå får använda två år gammalt bokslut då de ansöker om bidrag
De senaste två åren har föreningsverksamheten varit knapp.
Kommunerna investerar och lånen växer – Hangö har mest lån per invånare och Ingå fördubblar sin lånebörda
Så här ser lånebördan ut i de västnyländska kommunerna.
Lappträsk gjorde en helomvändning – från kriskommun till två miljoner extra på ett år
Lappträsk gjorde stora besparingar.
Oro för EU-stödet för hamnutvidgningen – fortfarande oklart om Hangö hamn får behålla pengarna
Intressekonflikten i hamnen kan inverka på EU-stödet.
Stiftelsen Blindgården som ska hyra ut bostäder till synskadade hyr ut till vem som helst – och utdelningen av understöd är så låg att revisorerna oroas över skattefriheten
Utdelningen är under en femtedel av vinsten 2015-2019.
Kaskös ekonomi oroar alltjämt – nedskärningar väntar
Har tagit fram ett anpassningsprogram för ekonomin.
Coronaåret blev också för Sjundeå ett ekonomiskt plusår - överskottet landar på nästan två miljoner
Sjundeåborna blev också fler - första gången på flera år.
10 000 jobb hotade på Nokia när bolaget ändrar om i verksamheten
Bolaget har 90 000 anställda, de ska bli 80 000–85 000.
Stockmanns bokslut för krisåret: Stor förlust och krympt omsättning – 250 miljoner på minus
Förra årets rörelseresultat: 14 miljoner på plus.
Coronastöd täckte behoven inom Vasa sjukvårdsdistrikt – resultatet på plus
Drygt en miljon euro i överskott.
Fjolåret blev en berg-och-dalbana för Hangös ekonomi men bokslutet stannade överraskande på plus
Hangös bokslut för år 2020 landar på 4,5 miljoner euro plus.
Viking Line tappade fyra miljoner passagerare under coronaåret – bokslutet ligger långt på minus
"En stor del av inkomsterna försvann."
Finnairs förlust blev flera hundra miljoner – vd Topi Manner hoppas på normalisering från och med sommaren
Bokslutet för 2020 ligger ca 600 miljoner på minus.
Raseborgs bokslut för 2020 landar 9,9 miljoner på plus - det kumulativa underskottet har aldrig under Raseborgs stads historia varit så här litet
Det akuta hotet om att bli kriskommun har blåst över.