Senaste artiklar
Lojo går mot 2024 med plus i marginalen – men uteblivna statsandelar skapar frågetecken
Budgeten har ett överskott på 0,8 miljoner euro.
Hangöpolitiker förargade över minskade statsandelar: ”Verkligt dåligt skött förvaltning”
Fullmäktige remitterade och behandlar budgeten igen 5.12.
Tuffa sparkrav att vänta för kommunerna om statsandelarna minskar: ”Det blir ett svårt pussel för Pargas stad”
”Varför är det alltid kommunerna som ska stå för rubbet?”
Pensionärer borde betala mer skatt anser De Gröna – felriktat förslag enligt Svenska pensionärsförbundet
Skattehöjningen skulle beröra också fattiga pensionärer.
Kommunalskatten väcker politisk debatt i Helsingfors: ”Viktigt att trygga småbarnspedagogik, utbildning och motion”
Samlingspartiet vill sänka skatten, vänstern av annan åsikt.
Vanda och Kervo välfärdsområde överväger att höja patientavgifterna
Vanda och Kervo välfärdsområde har offentligtgjort sitt budgetförslag. Eftersom välfärdsområdet har mera utgifter än inkomster funderar de på att höja patientavgifterna. Det framkommer inte med hur mycket avgifterna möjligtvis höjs.
Välfärdsområdet håller också på att införa ett reformprogram som ska effektivisera serviceproduktionen.
Enligt budgeten kommer verksamhetsutgifterna vara ungefär 1,3 miljarder euro. Det innebär ett underskott på 99,8 miljoner euro.
Esbo slog fast kommunalskatten för nästa år – efter två timmar lång debatt
Kommunalskatten i Esbo väckte lång och stundtals livlig debatt i stadsfullmäktige under måndagskvällen.
På ena sidan stod framför allt Samlingspartiet som ville sänka skattesatsen från fjolårets 5,36 till 5,2 procent. Det här för att kompensera en höjning av fastighetsskatten.
På andra sidan stod partierna i mitten och till vänster som stödde stadsdirektörens förslag på 5,3 procent i kommunalskatt. En lägre skatteprocent skulle enligt dem tvinga bildningssektorn till stora besparingar.
Till slut föll rösterna 38 röster mot 36. Kommunalskatten kommer nästa år att vara 5,3 procent i Esbo.
Orpos löfte att minska underskottet med 6 miljarder krymper till en fjärdedel i ministeriets prognos
Sysselsättningen väntas gå in i en svacka.
Temporär lösning ser ut att att rädda USA från nedstängning
Det gäller att avvärja en total statsstängning.
Jordbrukarna tackar för regeringens budgetförslag
Regeringen riktar tilläggsfinansiering i budgeten för 2024 för att främja övergången till grön energi på gårdarna, underlätta likviditeten för de allra mest utsatta gårdarna och stödja de unga odlarna.
Det föreslås 18 miljoner euro till energiinvesteringar och 15 miljoner euro i likviditetslån till de mest utsatta gårdarna. Dessutom föreslås 7 miljoner euro i nationell tilläggsfinansiering till unga jordbrukare utöver EU:s beviljade krispaket på drygt 4 miljoner euro.
Men det går att göra mera, enligt Svenska lantbruksproducenters centralförbund och ordförande Mats Nylund.
– Det behövs revideringar av konkurrenslagen, livsmedelsmarknadslagen och lagen om offentlig upphandling, säger Nylund.
Regeringens skattelättnader gynnar dem som förtjänar mest – kolla hur dina inkomster påverkas
Skatten på arbete minskar i alla inkomstklasser.
Analys: Regeringen kan inte låna för att sänka skatterna i all oändlighet
Svikna vallöften till fattiga och studerande.
Så här syns budgeten i din plånbok nästa år
Regeringen gav inga detaljer om nedskärningarna.
Oppositionen kritiserar regeringens budgetförslag
De tre största oppositionspartierna kritiserar regeringen Orpos budgetförslag och säger att budgeten är ett hårt slag för de personer som redan har det svårt.
Enligt oppositionen kommer budgetförslaget att försvåra livet för ensamförsörjande föräldrar, närståendevårdare, barnfamiljer och arbetslösa.
Tytti Tuppurainen, som är ordförande för SDP:s riksdagsgrupp, säger att regeringen inte kommer att lyckas stävja statens låntagning med de åtgärder som nu presenterades.
Centerns ordförande Annika Saarikko säger att partiet stöder regeringens mål om att minska statsskulden under den här regeringsperioden, men Saarikko är orolig för nedskärningarna som planeras inom vården.
De Grönas ledning menar att regeringen borde ha använt skattehöjningar för att stärka statskassan. Vänsterförbundet skulle ha skärpt skatterna för bland annat de allra rikaste.
Källa: Yle Uutiset
Kinnunen om välfärdsområdets ekonomiska läge: ”Vi har två till tre tuffa år framför oss”
Ekonomin ska dock vara i balans senast 2026, anser hon.
Expert kritisk inför budgetförhandlingar: ”Jag undrar om regeringen inser hur nedskärningarna hopas på samma personer”
Idag inleder finansministeriet budgetförhandlingarna.
Så ska regeringen minska låntagningen med 6 miljarder per år
En grundtanke är att göra det mer lockande att ta emot jobb.
USA:s kongress har nu godkänt höjningen av landets skuldtak
Avtalet om en höjning godkändes endast dagar innan skuldtaket skulle ha nåtts.
En potentiell finansiell kris avvärjd i USA – Representanthuset enades om att höja skuldtaket
Amerikanska representanthuset har godkänt förslaget om att höja skuldtaket. Ett förslag som president Joe Biden och den republikanske talmannen Kevin McCarthy enades om i helgen.
I USA fortsätter striden om skuldtaket – parterna hoppfulla om en uppgörelse före juni, om inte blir konsekvenserna katastrofala
Skuldtakets deadline är den 1 juni.
Biden ställer in utlandsresor på grund av krisläge gällande skuldtaket i USA
USA:s president Joe Biden ställer in sina besök i Australien och Papua Nya Guinea på grund av de svåra förhandlingarna om skuldtaket i USA.
Enligt planerna reser Biden dock på onsdag till Japan. Japanresan var avsedd att utgöra en del av hans veckolånga resa genom Stillahavsregionen.
USA:s finansminister Janet Yellen har varnat för att USA kan få slut på kontanter senast den 1 juni om kongressen inte lyckas med sina förhandlingar om att höja eller skjuta upp skuldtaket. Att nå skuldtaket skulle innebära att den amerikanska regeringen inte kan låna mer pengar.
HS: Helsingfors beslut att hemligstämpla budgetproposition var lagvidrigt
Tidningen Helsingin Sanomat har fått rätt mot Helsingfors stad. Tidningen bad ut borgmästare Juhana Vartiainens budgetproposition för 2022 men staden avslog begäran med motivering att det inte var en offentlig handling.
Nu ger förvaltningsdomstolen tidningen rätt, handlingen borde ha lämnats ut.
Nuvarande borgmästare Juhana Vartiainen har infört ett nytt förfarande där propositionen inte längre ges ut till allmänheten före budgetförhandlingarna inleddes. Rätten ansåg att det är viktigt för den demokratiska processen att allmänheten får insyn i budgetprocessen redan i det skedet.
Staden har ännu möjlighet att överklaga domen.
IMF säger sig hålla ett öga på konsekvenserna av SVB-kraschen
Internationella valutafonden (IMF) meddelade på söndagen att den noggrant övervakar potentiella konsekvenser av Silicon Valley Banks kollaps.
IMF försäkrar samtidigt att man har fullt förtroende för de politiska beslutsfattarna i USA, och deras förmåga att vidta lämpliga regleringsåtgärder.
Bankkollapsen beskrivs som den största sedan finanskrisen 2008 och har väckt stor oro, speciellt inom bankbranchen i USA.
Den amerikanska bankövervakningsmyndigheten har tagit kontroll över banken.
USA:s finansminister sa i dag att man på federal nivå inte kommer att rädda banken med något stödpaket.
Källa: Reuters
Uutissuomalainen: Finländare vill inte ha nedskärningar i vården, utbildningen eller försvaret
Finländare vill inte att nästa regering skär ner på åtminstone social- och hälsovårdstjänster, utbildning eller försvar, visar en enkät som tidningsgruppen Uutissuomalainen gjort (inloggning krävs).
I enkäten frågades vilka av de 13 föreslagna sparmålen helst inte ska röras om Finland måste skära i sina offentliga utgifter.
En knapp tredjedel svarade att man inte får skära ner på social- och hälsovårdstjänster och var femte vill att utbildningen ska bibehållas intakt. Var sjätte anser att man inte ska minska på försvarsanslagen.
Omkring tusen personer svarade på enkäten i slutet av februari. Felmarginalen är 3,1 procentenheter åt vardera hållet.
Övrig källa: STT
Finansministeriet: Kommande regeringar borde spara på allt
Vill spara in 1600 euro per finländare per år.
Finansministeriet: Kommande regeringar borde spara på allt
Vill spara in 1600 euro per finländare per år.
Finansministeriet varnar: Välfärdsområdena och ränteutgifterna blir dyra för staten
Utgifterna ökar också i och med nya skatter.
SDP tar strid mot ”högerns alternativlöshet” – lösningen på budgetunderskottet är högre sysselsättning
Partiet vill också skärpa arvs- och kapitalbeskattningen.
Regeringen överens om tilläggsbudget som ger 500 miljoner till vården
Regeringen har har kommit överens om ytterligare en tilläggsbudget som ska ge välfärdsområdena 500 miljoner euro i tilläggsfinansiering.
Enligt regeringens förslag ökar statsunderstödet till välfärdsområdena med 350 miljoner. Samtidigt tidigareläggs en planerad engångspost som skulle ha betalats ut 2024. Det ska ge välfärdsområdena 150 miljoner redan i vår.
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) krävde ursprungligen 700 miljoner för att välfördsområdena ska få bukt med vårdköerna – och förhandlingarna om tilläggsbudgeten har varit utdragna.
Det här är regeringens sextonde tilläggsbudget på tre åre. Formellt ska den ännu godkännas av statsrådet på torsdag och sedan behandlas av riksdagen.
Tilläggsbudget på tilläggsbudget – så har regeringen fyllt på i statskassan med miljardbelopp
Regeringen har på bara tre år avgett 15 tilläggsbudgetar.
Vårdköernas stödpengar väntas sjunka under 300 miljoner euro
Tilläggsbudgeten splittrar regeringspartierna. Vårdköernas stödpengar har blivit den stora tvistefrågan och välfärdsområdena väntas få betydligt mindre pengar än SDP önskat.
Regeringen förhandlar om sin sista tilläggsbudget – stödbeloppen fortfarande oklara
Stödpengar väntas ännu till lantbruket, vårdköerna och hushållens elräkningar.
Räntorna på statsskulden slukar det mesta av tilläggsbudgeten
Finansministeriet lägger fram ett förslag på en tilläggsbudget som uppgår till 1,7 miljarder euro.
Merparten av summan går till räntekostnaderna för statsskulden, det är frågan om över en miljard euro.
I förslaget ingår den planerade engångsersättning till hushållen för höga elkostnader, cirka 400 miljoner euro är beräknat för det.
Frågan om välfärdsområdenas finansiering är fortfarande oklar. Enligt ministeriet finns det cirka 250 miljoner euro att röra sig med inom ramen för tilläggsbudgeten.
Källa: STT
MT-gallup: Två av tre föredrar nedskärningar framför skattehöjningar
Två av tre skulle hellre ta till nedskärningar än till skattehöjningar för att balansera statsbudgeten, visar en gallup gjord av tidningen Maaseudun Tulevaisuus.
I undersökningen frågades vad som i första hand borde göras för att få budgeten i balans: skära i utgifterna eller höja skatterna. 64 procent av de som svarade skulle skära i utgifterna medan 18 procent skulle höja skatterna.
Vilka nedskärningarna skulle vara specificerades inte.
Undersökningen genomfördes av Kantar TNS Agri och felmarginalen är tre procent i vardera riktningen.
Tilläggsfinansiering kan säkra Kronobyflyget fram till våren 2024
Den regionala flygtrafiken kan få finansiering från statens tilläggsbudget.
Bland andra Karleby-Jakobstad flygplats avtal om flyg till Helsingfors tar slut i juli, men genom att använda en option i avtalet kan trafiken tryggas fram till april 2024. För det behövs ändå ett anslag om 17 miljoner euro.
Ministerierna ska senast 10 januari ha sina förslag till tilläggsbudgeten klara.
Samlingspartiets skuggbudget är 76 sidor lång: ”Nu måste skuldsättningen få ett slut”
”Vi vill inte spara en euro på utbildning”.
Uppgifter till Yle: Stödpaketet till jordbruket krymper – regeringen förhandlar nu om drygt 100 miljoner euro
350 tilläggsmiljoner ska räcka till både vård och jordbruk.
Helsingfors stadsfullmäktige godkände budgeten för 2023 – "Det viktigaste är en vettig skattelinje"
Satsning på infra och service finansieras med mer lån.
Skattesänkningar, avdrag och extra barnbidrag ska kompensera för höga elpriser – regeringen har presenterat rekordstor budget på 80,5 miljarder euro
Enligt statsminister Sanna Marin (SDP) överskuggas budgeten av den senaste tidens kriser - pandemin, Rysslands krig i Ukraina och energikrisen.
HS: Riksdagspartierna överens om Veikkauspengarna – de blir en del av statsbudgeten
Överenskommelsen är i linje med regeringens förslag.
"Det är ingen önskebudget" – Hangö ger mera pengar till hemvården 2022
Hangö går mot 2022 med en försiktigt realistisk budget.
Sannfinländarna skär i invandring i sin skuggbudget – men är nöjda med regeringens vårdbudgetering
Skuggbudgeten ger en inbesparing på 47 miljoner.
Regeringen lägger fram årets fjärde tilläggsbudget – statens nettolåntagning minskar med 2,2 miljarder euro
Skatteintäkterna beräknas öka då coronapandemin lättar.
HS: Samlingspartiet lämnar in interpellation om regeringens rambudget nästa vecka
Orpo tycker regeringen för radikal och ansvarslös politik.
SLC:s Nylund: Bönderna får betala för regeringens budgetuppgörelse
Nedskärningarna inom Jord-och skogsbruksministeriet oroar.
Minns du regeringskriserna från nittiotalet fram till idag? Vår grafik visar hur kriserna påverkat stödet för regeringarna
Så har stödet för regeringarna sett ut de senaste 25 åren.
Raseborgsfullmäktige godkände budgeten med lite mera anslag för barn och unga
Budgeten landade 250 000 euro på plus.
Vasa budgeterar överskott för nästa år – diskussionen var livlig i fullmäktige
Viktigt få balans i räkenskaperna.
Sannfinländarna vill skära en halv miljard i biståndet - har putsat bort "de dåliga siffrorna" från sin skuggbudget
Mera marknadsekonomi ska lyfta länder ur fattigdom.
Borgå stadsfullmäktige klubbade igenom budgeten - ungas mående väckte diskussion men ledde inte till budgetökningar
Skattesatserna hålls på samma nivå som i fjol.
Haddom skola i Lovisa räddades - men två andra skolor och två daghem blir utan pengar
Föräldrar och barn demonstrerade för sina skolor och dagis.
Experter säger att Finansministeriets historiska maktposition har rubbats: "Antti Rinnes regering utgår från att det inte är ekonomin som sätter ramarna"
Nu är det expansiv finanspolitik som gäller.