Ämne: kommunal ekonomi

Fastighetsbolaget Ebba i Jakobstad anhåller om stadens borgen för lån på totalt fyra miljoner euro.

Lånen ska finansiera två projekt, dels nybygget av stödboendefastigheter på Otto Malmsgatan, dels renoveringen av seniorboendet Jakobs Källa i Skata. Ebba Fastigheter ägs till hundra procent av staden.

Stadsstyrelsen godkände borgen på sitt möte i måndags. Ärendet går nu vidare till stadsfullmäktige.

Nämnden för fostran och utbildning i Pedersöre gick igenom budgeten för nästa år på tisdagskvällen. Enligt ordförande Christian Dahlin (SFP) har bildningsväsendet stora svårigheter att hållas inom budgetramarna.

Enligt honom beror det här på väldigt stora kostnadsökningar och tilläggsresurser behövs för att kunna erbjuda den service som kommunen erbjuder idag.

Då det gäller gymnasieutbildningen ser kommunen ut att klara sig inom ramarna, men inom alla andra sektorer behövs mer pengar.

Ett planläggningsavtal har upprättats mellan Forststyrelsen och Närpes stad angående en havsvindkraftpark utanför Närpes kust.

Parken ska bestå av 108 kraftverk med en totalhöjd på högst 400 meter. Maxeffekten skulle ligga på 15-25 MW per kraftverk.

Stadsstyrelsen tar ställning till avtalet på sitt möte på tisdag (3.10). Förslaget är att avtalet godkänns.

Höga räntor och dyr el gör att Larsmos resultat försämras med drygt 600 000 euro. Efter en budgetändring som godkändes i kommunfullmäktige på måndagen visar budgeten för 2023 ett underskott på nästan en halv miljon.

Fullmäktigeordförande Andreas Hjulfors (KD) är ändå inte orolig.

– Vi kan fortfarande nå ett nollresultat eller till och med ett litet plus, säger Hjulfors.

Fullmäktige beviljade också kommunens dotterbolag Rönnliden Invest borgen för ett lån på en miljon euro. Lånet ska finansiera byggandet av Storströmmens campingområde.

Helsingfors tar inte i bruk avgifter för besök på vårdcentraler, i alla fall inte än. Det har social-, hälsovårds- och räddningsnämnden bestämt.

Däremot ska man förbereda sig på att avgifterna kan bli obligatoriska genom en lagändring. Helsingfors är den enda staden i Finland där dessa avgifter inte uppbärs.

Förslaget att införa avgifter för besök vid vårdcentraler lades fram för att balansera ekonomin inom stadens vårdsektor. Det skulle ha lett till inkomster på 8 miljoner euro.

Men frågan om avgifterna kan återigen bli aktuella senare i höst, ifall fullmäktige bestämmer sig för det vid behandlingen av nästa års budget.

Österbottens välfärdsområde går på minus mer än väntat i år.

Enligt budgeten är underskottet mer än 23 miljoner euro, men det kan i slutändan bli mer än 60 miljoner på minus.

Orsaker är bland annat lönejusteringar, dyra köptjänster och stigande hyror och priser på material.

Välfärdsområdet ska spara 10 miljoner euro ännu i år. Styrelsen föreslår att fullmäktige godkänner en budgetändring som betyder att underskottet netto blir 38 miljoner större än beräknat.

Samlingspartiet i Raseborg vill sänka stadens kommunalskatt. Stadsstyrelsen säger nej.

I maj lämnade fullmäktigegruppen in en motion där de föreslår en sänkning med motiveringen att staden vunnit på hälsovårdsreformen. Minskningen av personalkostnader då social- och hälsovården flyttat över till välfärdsområdet motiverar enligt dem en sänkning av kommunalskatten med 0,5 procentenheter från år 2024, från 9,36 procent till 8,86 procent.

De menar att det skulle locka flera invånare och därmed även flera skattebetalare.

Stadsstyrelsen svarar att det i nuläget inte finns ekonomiska möjligheter att sänka kommunalskatten och hänvisar till budgetramen för nästa år.

Nästan 200 Vasabor har gett förslag på hur Vasa ska använda en del av årets budget.

Vasa har reserverat 15 000 euro som invånarbudget, totalt kom 188 förslag på vad staden kunde göra för pengarna.

Nu finns en omröstning på webben bland sju alternativ och den 2 oktober, på Vasa stads födelsedag, offentliggörs vad pengarna ska gå till.

Bland förslagen i Vasa finns bland annat allsång, natur och en ny springbrunn.

Också Karleby, Pedersöre och Korsholm har låtit invånare bestämma över en del av budgeten.

Det är stadens barnfullmäktige, med barn i femte och sjätte årskursen, som föreslagit att Lojo stad skulle skaffa bättre och tjockare toapapper till skolorna.

De tycker att toapappret är tunt och av dålig kvalitet. Med bättre papper skulle det gå åt mindre toapapper och eleverna skulle må bättre.

Lojo använder ett två lagers toapapper som uppfyller kraven och det kostar ungefär hundratusen euro årligen. Om staden satsade på tjockare papper som barnen föreslår, skulle kostnaderna fördubblas.

Därför säger tekniska nämnden nej.

Ärendet behandlades i fullmäktige 13.9.2023. Fullmäktige godkände tekniska nämndens beslut.

I Korsholm öppnar nya daghemmet Äppeldalen i dag (1.8). Daghemmet i Smedsby är tvåspråkigt och har fem barngrupper.

Ett privat dagis fungerade i samma utrymmen men stängde i slutet av maj.

På daghemmet kommer fem lärare i småbarnspedagogik och tio barnskötare att jobba. Rekryteringarna har gjorts både internt och externt.

Under sommaren har personalen ställt i ordning på daghemmet. I enlighet med kommunens upphandlingsdirektiv har till exempel sängar och andra inventarier återanvänts, enligt chefen för småbarnspedagogik Anna Törnroos-Mård.

Vasa stad har reserverat 15 000 euro för att realisera stadsbornas idéer via inkluderande budgetering.

Syftet är att stadsborna ska vara med och utveckla sin egen omgivning samt att lyfta fram sätt på vilka allmänna medel kan användas.

De förslag som kommit in behandlas i en kommitté som väljer de bästa förslagen till nästa omgång.

Invånarna får komma med idéer och bestämma penningsumman som ska användas. Utgående från invånarnas önskemål har redan körsbärsparken vid Metviken och blomsterängen i Vasklot uppkommit och leksaker till daghem.

Vinnaren offentliggörs på Vasas födelsedag den 2 oktober. Förverkligandet av idén följs på Vasa stads kanaler i sociala medier.

Nu får kommuninvånarna i Pedersöre rösta om hur medborgarbudget på 10 000 euro används.

I december beslöt Pedersöre kommunfullmäktige att summan ska reserveras till ett ändamål som medborgarna själva väljer. Initiativet blir kommunens första medborgarbudget.

Både fast bosatta kommuninvånare och fritidsboende i Pedersöre får komma med idéer och rösta om hur budgetanslaget ska användas.

Förslagen samlas in via en öppen webbenkät som är öppen mellan 26 juni och 11 augusti 2023. Kommunen väljer sedan ut 5-10 förslag som går vidare till omröstning.

Det förslag som vinner omröstningen kommer sedan förverkligas som en del av kommunens verksamhet.

Rösta om hur medborgarbudgeten ska används här: https://link.webropol.com/s/medborgarbudget

Larsmo kommun gjorde ett plusresultat på 1,54 miljoner euro år 2022. Det är en aning mer än det budgeterade 1,47 miljoner.

Verksamhetsintänkterna sjönk med nästan 17 procent samtidigt som utgifterna steg med drygt fem procent jämfört med 2021.

Tack vare att skatteintäkterna ökade med 1,1 miljoner euro till nästan 20 miljoner euro gjorde kommunen ändå ett positivt resultat. Också statsandelarna ökade med 1,5 miljoner euro.

Kommunfullmäktige godkänner bokslutet på sitt möte på måndag kväll.

Korsholms kommun gör i år sin första invånarbudget. Det innebär att en liten del av kommunens budget, 15 000 euro, reserveras för någon investering som invånarna föreslår.

Från och med torsdag 27 april kan kommunens invånare lämna in förslag på hur invånarbudgeten ska användas. Det här sker via ett formulär som publiceras på kommunens webbplats på torsdag.

– Det här är ett sätt för invånarna att påverka vart pengarna går. Vi hoppas att invånarbudgeten ska generera många idéer och stort engagemang, säger välfärdsdirektör Otto Domars i ett pressmeddelande.

Nykaröeby stads överskott för år 2022 landade på 3,16 miljoner euro, vilket är rejält bättre än budgeterat. Man hade räknat med överskott på cirka 270 000 euro.

Stadsstyrelsens ordförande Siw Blomqvist-Frostdahl (SFP) är nöjd över resultatet och säger att det dels beror på skatteintäkterna som blev högre än kalkylerat, nästan 2,4 miljoner mer. Också statsandelarna blev större än väntat, 420 000 euro mer än budgeterat.

– Det gör att vi har väldigt bra resultat, och det känns jättefint. Vi visste redan för några år sedan att åren 2021 och 2022 skulle vara år som man ser fram emot lite bättre utfall i kommunerna och så har det också gått för Nykarleby stad.

Skuldbördan i Nykarleby minskade med 6,3 miljoner euro och var 40,4 miljoner euro vid slutet av 2022.

Invånarantalet minskade med 56 personer, till 7 437 under 2022.

År 2022 gav ett underskott på 730 000 euro för staden Jakobstad. Resultatet är sämre än väntat, eftersom man hade budgeterat för ett överskott på cirka 140 000.

Bakom detta ligger framför allt tilläggsanslagen på 9,3 miljoner euro för köptjänster, som huvudsakligen gäller social- och hälsovårdstjänster. Positivt var ändå att skatteintäkterna blev 5 miljoner euro större än budgeterat.

Stadskoncernen visar däremot ett överskott på nästan 19,5 miljoner euro. En av orsakerna är att staden bolagiserat mer av sin verksamhet och så är det energibolagen som drar upp resultatet, säger stadsstyrelsens ordförande Owe Sjölund (SFP).

– Det finns många positiva saker, bland annat det stora överskottet på koncernsidan och att vi ökar i invånarantal. Risken är den stora överskridningen på social- och hälsovårdssidan. Hur slår den ut på framtiden när staten kommer med sina nya beräkningar på fördelningarna av samfundsskatten till exempel, säger Sjölund.

Kristinestad vill ännu ha svar från Österbottens välfärdsområde innan man skickar fjolårets bokslut till fullmäktige.

Revisionsnämnden i Kristinestad tog igår onsdag del av stadens bokslut för fjolåret. Man hade siktat på ett litet överskott men det blev ett minusresultat på cirka 760 000 euro.

Enligt stadsdirektör Mila Segervall är de huvudsakliga orsakerna till minusresultatet ökande energipriser, att kostnaderna för den förberedande undervisningen ökade, samt en tilläggsnota från Österbottens välfärdsområde.

Och ännu är inte revisionsnämnden eller stadsdirektören redo att skicka bokslutet till fullmäktige.

- Vi vill ha mer information från välfärdsområdet om hur siffrorna därifrån kan se ut som dom gör. Än så länge har vi inte fått en tillräckligt bra förklaring, säger Segervall.

Således kan siffrorna i bokslutet ännu komma att förändras. Fullmäktige ska ta ställning till bokslutet senast i juni.

Malax kommun gör ett positivt resultat för fjolåret. Bokslutet visar ett plus på knappt 700 000 euro.

Styrelseordförande Tage Svahn (SFP) säger att man får vara nöjd enligt omständigheterna.

- Det är yttre faktorer som har påverkat vårt bokslut, både positivt och negativt, säger Svahn.

Malax var en av de kommuner som i slutet av fjolåret fick överraskningsfakturor från Österbottens välfärdsområde, i Malax fall på mer än en miljon euro.

Å andra sidan var både skatteintäkterna och statsandelarna högre än väntat.

Malax har nu ett ackumulerat överskott på 6,3 miljoner.

Korsholms kommun gjorde ett överskott på nästan 1,6 miljoner euro ifjol.

Överskottet är lite lägre än budgeterat men ekonomidirektör Henrik Sandback är nöjd med tanke på omständigheterna.

– Korsholms kommunandel till Österbottens välfärdsområde blev 4,6 miljoner euro högre än vi budgeterat, så vi får vara nöjda att vi trots det gör ett överskott, säger Sandback.

Befolkningsantalet ökade med 132 personer och arbetslösheten i december 2022 var 3,3 procent.

Bokslutet behandlas i kommunstyrelsen den 3 april och i kommunfullmäktige den 12 juni.

Korsnäs gjorde ett positivt år ifjol sett till bokslutet. Resultatet landar på drygt 215 000 och efter bokslutsdispositioner är överskottet drygt 451 000 euro.

Både personalkostnader och köptjänster ökade under 2022 jämfört med året innan, men också skatteintäkterna och statsandelarna ökade.

Lånebördan per invånare ligger på 2927 euro, det är något mindre än året innan då det låg på 3070 euro per invånare.

Närpes stad gjorde ett överskott på 2,2 miljoner euro ifjol samt hade ett årsbidrag på 9,9 miljoner euro. Staden lyckades hålla utgifterna nere samtidigt som skatteintäkterna och statsandelarna ökade.

På tisdag kväll beslöt stadsstyrelsen föreslå för fullmäktige att staden gör en investeringsreservering på sammanlagt fyra miljoner euro för en ny allaktivitetshall i Närpes samt ny skola och daghem i Pjelax.

– Det ser bra ut och det är i samma stil som det varit de senaste åren, säger stadsstyrelsens ordförande Hans-Erik Lindqvist om ekonomin.

Enligt bokslutet för 2022 gjorde Lappträsk kommun ett bra resultat med ett överskott på omkring 519 000 euro.

Skatteintäkterna uppgick till 10,1 miljoner euro, vilket är ungefär en halv miljon euro mer än beräknat.

Kommunen har fortsatt genomföra åtgärderna i det ekonomiska balanseringsprogrammet. Dessutom fortsatte staten att kompensera för kommunernas coronakostnader vilket för Lappträsks del var cirka 190 000 euro.

Rörelsekostnaderna ökade med lite under tre procent under 2022 jämfört med året innan.

Kommunen har fortsatt betala av sina lån och lånebeloppet är nu 621 euro per invånare. Det nationella genomsnittet är hela 3 363 euro per invånare. Kommunen förbereder sig för den kommande reningsverksinvesteringen vilken kommer att kräva mer lån.

Bokslutet 2022 visade ett överskott på 14,9 miljoner euro för Sibbo kommun. Kommunens driftsutgifter var 2,2 miljoner euro lägre än budgeterat medan inkomsterna var 3,9 miljoner euro högre än väntat.

Det goda resultatet ger kommunen en ekonomisk buffert för att möta utmaningarna som reformen av social- och hälsovården för med sig. Reformen betyder minskade skatteinkomster och statsandelar för Sibbo. Enligt kommundirektör Mikael Grannas förväntas Sibbos ekonomi bli negativ år 2025.

Markförsäljningen gav kommunen stora inkomster, sammanlagt 13,7 miljoner euro i realisationsvinst. Motsvarande belopp 2021 var 5,9 miljoner euro.

Även kommunens skattefinansiering utföll en aning bättre än budgeterat. Skatteinkomsterna inbringande kommunen 122,2 miljoner euro och statsandelarna uppgick till 19,2 miljoner euro. Kommunens skuldbelopp minskade 2022.

Sibbo investerade 17,9 miljoner euro 2022, vilket var 5,1 miljoner euro lägre än budgeterat.

Landsbro i Karis kommer inte att saneras i år.

Raseborg gick tidigare ut med att projektet skulle inledas redan det här året, men nu skjuts byggstarten fram till 2024.

Tekniska nämnden i Raseborg kommer också att föreslå stadsstyrelsen att ge projektet mer pengar än man först planerade.

Till en början tänkte staden att saneringen av Landsbro skulle kosta 1,5 miljoner euro, men nu räkar Raseborg med att priset landar på 1,8 miljoner istället.

Staden funderar också över hur omfattande saneringen ska bli.

En fråga staden ställer är till exempel om två bilar ska kunna mötas på bron eller om bron också i framtiden ska vara så smal att bara en bil i taget kan köra över.

150 000 euro öronmärks för planering av brons konstruktioner ännu det här året.

Resten, cirka 1,6 miljoner euro, reserveras för genomförandet av byggentreprenaden kommande år.

Ingå kommungård ska få nytt yttertak i sommar.

Biblioteket i huset ska kunna hålla öppet under takrenoveringen som beräknas kosta 600 000 euro.

De som jobbar i kommungården får ändå förbereda sig på buller. Ventilationen kan också tillfälligt vara avstängd.

När takrenoveringen är klar finns en projektplan för resten av kommungården. Huset ska få ny ventilation och ny fasad.

Kommunen är beredd att uppdatera sin renoveringsplan beroende på hur arbetet med den nya kultursalen framskrider.

Kultursalen ska bli en tillbyggnad till kommunhuset som också till en del ska fungera som kulturlokal.

Finansieringen för en kultursal är ännu öppen. Prislappen beräknas ligga på 5,4 miljoner euro varav kommunens andel är 2,3 miljoner. Den summan inkluderar kommunhusets renovering för 1,6 miljoner euro.

Om kulturhusets finansiering inte är klar före augusti fortsätter renoveringarna enligt ursprunglig plan.

Under renoveringen behöver kommunen hitta tillfälliga lokaler för runt 10 - 20 anställda.

Det går bra ekonomiskt för Pyttis. Det färska bokslutet visar att kommunen gick över en miljon euro på plus i fjol.

Skatteintäkterna i Pyttis växte med fyra procent 2022 och kommunen fick också inkomster bland annat genom försäljningen av sitt nätverk för fjärrvärme till Lovisa Värme Ab.

Den största utgiftsposten är hälsovården som ökade med 11 procent i och med övergången till välfärdsområdet.

Pyttis skuldsättning är på ungefär samma nivå som året innan, närmare 13 miljoner euro.