Senaste artiklar
Är du allmänbildad? Gör testet och vidga både dina vyer och ditt tänkande
Redan i grundskolan får vi en god grund för vår allmänbildning. Men svaret på vad allt vi behöver veta för att kunna kalla oss allmänbildade är inte entydigt utan har många dimensioner.
Grundskolan i Sverige ska bli helt mobilfri – inga mobiler ens på rasterna
Ett steg framåt, enligt Liberalernas partiledare.
Så firar skolorna lucia – var femte ordnar omröstning, i var tredje kan pojkar bära luciakronan
Vi frågade alla finlandssvenska skolor hur de firar lucia.
”Det mest hållbara plagget är det man redan äger” – EU vill att vi reparerar i stället för konsumerar
Hantverkare tycker att momsen kunde sänkas på reparationer.
Någon av dessa blir ny svenskspråkig utbildningschef i Kyrkslätt
Valet av svenskspråkig utbildningschef i Kyrkslätt står mellan Krista Rimpilä och Ulrika Willför-Nyman.
Rimpilä är utvecklingschef för HJK:s finskspråkiga eftermiddagsverksamhet i Helsingfors medan Willför-Nyman senast varit rektor i Mattlidens skola i Esbo.
Kyrkslätt slopade vid årsskiftet indelningen i en svensk- och finskspråkig enhet inom bildningen men beslutet återtogs i september. Den svenska enheten ska ledas av en utbildningschef.
Valet görs av svenska nämnden för fostran och utbildning den 18 december.
Mobbning förekommer också i skolornas lägsta klasser – rektor uppmanar föräldrar att våga sätta gränser och ha regler
Rektor medger att mobbning också finns i lågklasserna.
Elever i grundskolan får inte i sig skolmat så att näringsrekommendationerna uppfylls
De flesta skolelever äter någonting under skollunchen men ytterst få tar för sig av allt som det bjuds på vid måltiden, visar en skolmatsutredning av Institutet för hälsa och välfärd THL.
Forskare undersöker välmåendet i skolor i Vasa och Korsholm: ”En stor majoritet av eleverna mår bra”
En stor majoritet av eleverna mår rätt bra. Det visar första delen av ett forskningsprojekt på Åbo Akademi i Vasa kring elevernas hälsa i Vasa och Korsholm.
Dyrare råvaror ledde inte till nöjdare elever i Borgå – nästa steg är att göra skolmatsalarna trivsammare
En extra miljon förbättrade inte skolmaten i Borgå.
En majoritet av Borgåborna vill ha långt höstlov – men bara en minoritet av de svenskspråkiga
Beslut om höstlovets längd fattas den 23 november.
Borgå planerar att stänga daghem och skolor med färre än 50 barn
Enheter i Ebbo, Kullo och Illby kan beröras av förändringen.
Enkät: De flesta unga i Vanda är nöjda med livet – men allt fler har upplevt mobbning i skolan eller på fritiden
De flesta unga i Vanda är nöjda med sina liv och skolgången. Men fler barn i grundskolan har ändå upplevt mobbning eller hot om våld i skolan eller på fritiden.
Sexuellt ofredande drabbar redan hälften av flickorna i högstadiet: ”Nästan alla jag känner har haft någon sådan erfarenhet”
Även oroväckande mycket sexuellt våld förekommer.
Skolcentret Monikko rymmer två skolor med två olika språk – samarbetet utvecklas ännu: ”Vi ser inte de finska eleverna så ofta”
Trög start på samarbetet på grund av pandemin.
Nämnden Svenska Rum: Esboskolor borde möjliggöra lugna rastlokaler i skolorna
Nämnden Svenska Rum i Esbo rekommenderar att staden utreder möjligheten till lugna rastlokaler i skolorna.
På sitt möte på torsdagen (28.9) behandlade nämnden en fullmäktigemotion om att ordna så kallade lugna rastlokaler, alltså ställen i skolan dit elever som behöver lugn och ro kan gå under rasterna.
Nämnden skriver i ett utlåtande att de uppmuntrar grundskolorna och gymnasierna att främja lugn och ro, och möjligheten att lunga ner sig under skoldagen, särskilt genom pedagogiska metoder.
Vidare skriver nämnden att man ”dessutom aktivt ska söka möjligheter till ett eller flera lugna rastställen, i synnerhet i skolor med årskurs 7–9.”
Kyrkslätt vill öka koncentrationen i skolorna – genom att bjuda eleverna på frukost
Frukostförsöket ska pågå under vårterminen 2024.
”Föräldrarna är inte kunder i skolan, utan en del av ett system där de har ett ansvar” – beslutsfattare vill lätta på lärarnas arbetsbörda
Minister lovar 200 miljoner euro till grundutbildningen
Finsk skola diskuteras i Kronoby
Kommunstyrelsen i Kronoby diskuterar ikväll grundandet av en finsk skola i kommunen.
En arbetsgrupp föreslår att kommunen ska utreda möjligheten att placera en finsk skola i samma lokaler som Centralskolan i samband med att en ny skolbyggnad uppförs i centrum av Kronoby.
Den finska verksamheten skulle omfatta förskolan och årskurserna 1–6.
De elever från finskspråkiga familjer i Kronoby och Nedervetil som går i skola på finska gör det i dag i Karleby, medan finskspråkiga elever från Terjärv går i skola i Vetil eller Kaustby.
Stort intresse för privatlektioner, trots att Finland skryter med världens bästa grundutbildning: ”Systemet läcker”
Lärarfacket: Grundskolan får inte de resurser som behövs.
Forskare: Antirasism måste bli en större del av verksamheten i skolorna – hela utbildningssystemet borde ses över i grunden
Rasismen i skolorna är ett stort problem.
AI borde redan nu vara en del av skolundervisningen – är en viktig medborgarfärdighet, säger experter
Nationella råd sporrar till mångsidig AI-användning.
Dåligt beteende i Borgåskolorna blir vanligare – rektor Carola Wiksten: ”Respektlösheten bland eleverna har ökat”
Ett dåligt mönster behöver brytas snabbt.
Finlandssvenska lärare vill begränsa mobilanvändning – men säger nej till totalförbud av mobiler i skolan
Lärare efterlyser tydligare spelregler i lagstiftningen.
Följ barnet till skolan bara i början, hjälp inte till för mycket med läxorna – vi listar sex tips till föräldrar med skolbarn
Barnen ska lära sig att ta ansvar, menar lärare.
Åbo erbjuder nu vegetariskt måltidsalternativ för elever i årskurs 1 till 6
Från och med början av det nya läsåret erbjuder Åbo stad ett vegetariskt måltidsalternativ vid sidan om den sedvanliga måltiden även för grundskolans lägre klasser årskurs 1 till 6. Det betyder att elever nu själva kan välja mellan de olika måltidsalternativen som serveras parallellt.
Elever i årskurs 7 till 9 och andra stadiets elever har kunnat välja vegetariskt måltidsalternativ redan från och med år 2010.
Man beräknar att lågstadiernas vegetariska måltidsalternativ ökar stadens måltidskostnader med 32 700 euro per år.
Färre elever börjar skolan i höst
Hösten 2023 börjar drygt 55 000 elever på grundskolans första klass, berättar Utbildningsstyrelsen. Det här är ett par tusen färre än året innan.
Antalet elever som börjar i grundskolan har minskat redan under flera års tid. År 2020 började över 60 000 barn i grundskolan.
I och med att läroplikten har blivit längre är det ändå många som fortsätter att studera efter årskurs nio. Nästan hundra procent av dem som har gått ut grundskolan på våren fortsätter sina studier innan året tar slut.
Källa: STT
Nästan hundra procent fortsätter studera efter årskurs nio
Bara en halv procent fortsätter inte att studera i höst.
Toppbetyg krävs för en studieplats i Vasa övningsskola och Gymnasiet Grankulla samskola – se skolornas antagningsgränser
Vi listar skolornas antagningsgränser.
Betydande brister inom skolhälsovården i Helsingfors – myndighet ingriper
Det finns långvariga och betydande brister i ordnandet av skol- och studerandehälsovården i Helsingfors. Det här konstaterar Regionförvaltningsverket i Södra Finland, som nu kräver en redogörelse av staden.
I grundskolan var 44 procent av eleverna på hälsokontroll till en hälsovårdare medan andelen i gymnasiet var 26 procent och i yrkesläroanstalterna 24 procent. Siffrorna gäller för läsåret 2021–2022.
Orsaken är brist på personal. När det gäller tillgång till läkare är situationen ännu sämre.
STT:s uppgifter: Mobilförbud i skolorna uppe i regeringsförhandlingarna
I dag kan skolorna bara förbjuda mobiler under lektionstid.
Flera vittnesmål om osakligt beteende bland grundskolelärare: Tittas lärare såg på porr under lektionstid
Hälften av tonårsflickorna utsattes för trakasserier 2021.
“Här kan jag gå runt utan att vara rädd att någon grälar på mig” – Slussen i Karis ger en andra chans efter grundskolan
På de flesta håll har tian ersatts av Hux-utbildningar.
Lovisa barnparlament samlades för första gången – brainstormade fram bättre skolmatsalar
Ett nytt sätt för barnen att höras i beslutsfattandet.
”En total flopp och barnen tar smällen” – det säger föräldrarna om Prakticums Hux-utbildning, som ersätter tionde klass
Prakticums Hux-utbildning är en total flopp, säger en studerande och flera föräldrar. Utbildningen ersätter tionde klass och de andra förberedande utbildningarna inför andra stadiet. Missförstånd om vad Hux handlar om, säger Prakticums rektor.
Lojo har inte råd att bjuda eleverna på gröt om morgnarna
Prislappen skulle bli närmare 900 000 euro.
Sam Hampf orkade inte gå till skolan – återvände tack vare skräddarsydd specialklass
”En liknande klass skulle säkert hjälpa många”.
Tre röster inför Svenska Yles stora partiledardebatt: Skogsägarens, lärarens och företagarens döda vinklar
Rösterna kommer att höras i måndagens partiledardebatt.
Finskspråkiga elevers attityd till svenskan har försämrats – allt färre ser nyttan av att kunna det andra inhemska
Elever i nian har svaga svenskakunskaper, visar rapport.
Simon Sid får återuppleva lågstadiet – han är Ingås nya skolcoach
Ingå fortsätter kanske med försöket till årets slut.
Vill du diskutera filosofi med barn? Här får du tips på fem kluriga ämnen och hur man kan fundera kring dem!
Finns det tillfällen då det är okej att ljuga och vem är det egentligen som bestämmer? Det finns många kluriga frågor som inte har tydliga svar men som det kan vara roligt att fundera på tillsammans med barn.
Matematikkunskaperna bland finlandssvenska lärarstuderande har blivit sämre
Svagare kunskaper bland lärare kan leda till ond cirkel.
Att avskaffa musikklasserna löser inte problem med segregering i skolan, säger beslutsfattare: ”Vi behöver mer, inte mindre intensifierad undervisning”
Förebyggandet av segregering i skolan är en viktig diskussion – men frågan är betydligt större än den intensifierade undervisningen, säger beslutsfattare i Helsingfors. Förslaget att avveckla till exempel musikklasserna får kritik från flera håll.
Borgåföräldrar som tvingats skjutsa barnen till skolan kan få pengar för mödan
På grund av transportbranschens strejk har många elever inte kunnat ta sig till skolan med buss som vanligt. I Borgå berörs ungefär 750 elever i grundskolan som har rätt till avgiftsfri bussbiljett i vanliga fall.
För de elever som inte kan använda buss för sina skolresor inom rimliga väntetider, kan vårdnadshavaren efter strejken ansöka om understöd via Wilma.
Understödet beräknas per familj som kilometerersättning för användning av egen bil mellan hemmet och skolan, och ligger på 0,33 euro per kilometer.
”Enligt lagen om grundläggande utbildning är kommunen skyldig att ordna skolreseförmån och denna skyldighet upphör inte till följd av strejken,” konstaterar bildningsdirektör Sari Gustafsson i ett pressmeddelande som kan läsas på Borgå stads webbsida.
Skolorna har överseende med elever som inte kommer till skolan när bussarna står – men helst ska föräldrarna ändå skjutsa
Det vårdnadshavarens ansvar att eleven kommer till skolan.
”Barnet gynnas inte av att knuffas framåt utan tillräckliga kunskaper” – grundskolan borde våga ställa krav på elever, säger forskare
Forskare vill återinföra nationella prov i skolan.
Åbomodellen ska ge alla elever i grundskolan en möjlighet till en gratis hobby i samband med skoldagen – men på svenska är utbudet magert
Risken finns att man inte når de barn som saknar en hobby.
Huvudförtroendeman förundrad över stadens svar på lärarnas kritik: ”Om de faktiskt sa så där, är det inte proffsigt”
På facket är man besvikna över ledningens attityd.
Lärare känner sig pressade att godkänna elever – Helsingfors försvarar kritiserad modell: ”Livet handlar inte bara om att kunna läsa”
Lärare i Helsingfors känner sig pressade att godkänna elever och anser att svaga elever slussas vidare med tvång. Det visar Svenska Yles enkät. Helsingfors stads ledning tillbakavisar kritiken.
Matematikläraren Susanne Bergström-Nyberg: Vi har glömt de starka eleverna
Kraven är lägre än förr, säger Susanne Bergström-Nyberg.
Professor Liisa Keltikangas-Järvinen: Nya undervisningsmetoder för oss i rasande fart mot ett klassamhälle där alla inte får plats
Enligt läroplanen ska barn redan i skolan lära sig svårdefinierbara färdigheter för arbetslivet. En av dem är självstyrning, som i värsta fall leder till att bara barn från resursstarka familjer klarar sig.