Ämne: hälsovård

Åbo stad anser att det behövs en egen hälsocentral i Kråkkärret.

Hälsocentralen har verkat i tillfälliga lokaler bland annat i Kuppis i snart ett år på grund av problem med inneluften.

Vice borgmästare Mirka Muukkonen anser att en mångkulturell stadsdel behöver sina egna hälsovårdstjänster.

Men det är Egentliga Finlands välfärdsområde som bestämmer, och där har man ännu inte lovat att hälsocentralen återvänder till Kråkkärret.

Österbottens välfärdsområde meddelar att deras egen vikarieförmedling nu består av fler än 400 fast anställda personer. I fortsättningen ska man endast ta in vårdpersonal via köptjänster om det inte går att ordna på annat sätt.

Att välfärdsområdet har en egen vikariepool innebär att personal snabbt kan förmedlas vidare till både korta och långa vikariat inom vård- och omsorgssektorn. De som jobbar inom poolen är indelade enligt geografiskt område och enligt en viss typ av uppgifter.

Vid tillfällen då vikariat uppstår med kort varsel använder välfärdsområdet sig av en mobilapplikation där de som söker ströjobb kan boka in sig på olika arbetspass. Mer än 500 jobb förmedlas via appen varje månad.

De som står utanför verksamheten är munhälsovården, en del inom socialvården samt räddningsmanskapet.

Sedan våren 2022 har omkring 200 ordinarie vikarier anställts.

Geritrim inleder omställningsförhandlingar med hela personalen i Kristinestad och Nykarleby. Geritrim erbjuder geratrisk vård och rehabilitering. Sammanlagt berörs cirka 80-85 personer.

Orsaken är att Österbottens välfärdsområde som är Geritrims huvudsakliga kund har meddelat att de kommer dra in på sina klientplatser både i Kristinestad och Nykarleby. I praktiken har klientströmmen till de två enheterna upphört efter att beslutet fattades den 21 augusti.

I ett pressmeddelande säger vd Tony Westerlund att de i praktiken nu står med tomma vård- och rehabiliteringsplatser och en för stor personalstyrka i förhållande till klientantalet vilket anses vara ohållbart i längden.

Fram tills nu säger man att samarbetet med välfärdsområdet har fungerat bra.

Personer i riskgrupper som bedöms vara extra känsliga mot coronasmitta kan börja ta höstens–vinterns boosterdos av coronavaccin. Det meddelade Institutet för hälsa och välfärd THL i ett pressmeddelande i dag.

Det här gäller personer över 65 år, 18 år fyllda personer som tillhör vissa riskgrupper och barn som fyllt 12 år och har starkt nedsatt immunförsvar.

Enligt THL kan boosterdosen med fördel tas samtidigt som influensavaccinet.

Samtliga välfärdsområden uppskattar att deras resultat landar rejält på minus i år, visar en enkät som nyhetstjänsten Uutissuomalainen låtit göra.

Enligt de nyaste prognoserna blir välfärdsområdenas sammanslagna underskott nästan 1,2 miljarder euro i år.

Mest på minus ser Egentliga Finlands välfärdsområde ut att gå med 106 miljoner euro.

Mellersta Österbottens välfärdsområde är den som tror sig klara sig med det minsta underskottet, det beräknas bli fyra miljoner euro.

Så gott som alla välfärdsområden anger att den främsta orsaken till underskottet är den redan vid starten underdimensionerade statliga finansieringen och kostnadsökningen.

Totalt har 1 350 patienters uppgifter granskats olovligt vid HUS, säger chefsöverläkare Teppo Heikkilä till Yle.

Det här betyder att missbruket av uppgifter är större än vad man tidigare trodde.

Fallen har avslöjats under sommaren och HUS har utrett dem under de senaste veckorna.

I det mest omfattande fallet misstänktes en sjukvårdare som arbetade vid HUS för att utan tillstånd ha tittat på uppgifter om cirka 900 patienter.

Hittills har HNS skickat information om missbruket till cirka 1 100 patienter. Inom de närmaste dagarna kommer ytterligare 350 personer att informeras.

Från och med i höst kan åbolänningar få mentalvårdstjänster via en virtuell digiklinik.

Välfärdsområdets digitala klinik ska erbjuda stöd och hjälp i frågor som gäller den mentala hälsan och missbruksproblem.

Till en början erbjuds den här tjänsten till invånare i Åbo, Pargas, Kimitoön, Nådendal och Loimaa.

Meningen är att göra det enklare att få vård och hjälp i de här frågorna.

Nu finns en seniorlinje som fungerar i hela Österbottens välfärdsområde.

Personer som är över 65 kan ringa Seniorlinjen för att få en bedömning av sitt vårdbehov.

Seniorlinjen startades i Vasa och Laihela i maj men betjänar från och med nu hela välfärdsområdet.

Det ska inte bli några långa köer eller många knapptryckningar, säger avdelningsskötare Erja Lahti, utan hjällp så enkelt som möjligt. Lahti hoppas fler börjar ringa på eftermiddagarna för då är det vanligen lugnare än på morgnarna.

Vårdgarantin för icke brådskande vård har förkortats till två veckor. Den nya lagen trädde i kraft den 1 september.

Vårdgarantin gäller grundläggande hälso- och sjukvård, studerandehälsovård och mentalvårdstjänster. Inom munhälsovården förkortas vårdgarantin till fyra månader.

Experter vid Institutet för hälsa och välfärd befarar att vårdgarantin inte kommer att kunna uppfyllas på alla håll i landet, bland annat på grund av personalbrist. Social- och hälsovårdsministeriet är betydligt mer optimistiskt, där tror man att det är möjligt att uppfylla vårdgarantin.

– Utgångsläget är naturligtvis att när lagen är godkänd och den har trätt i kraft, så ska den vara realistisk, säger medicinalråd Tapani Hämäläinen vid ministeriet.

Källa: STT, Social- och hälsovårdsministeriet

Den nya abortlagen medför förändringrar även inom Österbottens välfärdsområde.

I och med den nya lagen krävs inte längre någon motivering eller något tillstånd av läkare för att göra abort före den tolfte graviditetsveckan, utan det räcker att den gravida vill det själv.

- Nu kan man ringa direkt hit till gynekologiska polikliniken och boka en tid, säger Jennica Kööpikkä, överläkare i gynekologi.

Det blir dock inga förändringar gällande sena aborter som utförs efter den tolfte graviditetsveckan. För dessa behövs även i fortsättningen tillstånd av Valvira.

Inom Österbottens välfärdsområde utförs aborter i Jakobstad och i Vasa.

Väntetiden till närståendevård var i genomsnitt 25 dygn och väntetiden till serviceboende med heldygnsomsorg var i genomsnitt 45 dygn från januari till juni.

Enligt Egentliga Finlands välfärdsområde är de genomsnittliga väntetiderna nu på en rimlig nivå. Lagen kräver att man ska få socialservice inom tre månader från att ärendet tas till behandling.

Väntetiderna förlängdes på grund av personalbrist; under sommaren tvingades välfärdsområdet minska antalet platser för serviceboende med heldygnsomsorg.

Välfärdsområdet har möjlighet att erbjuda en plats till serviceboende med heldygnsomsorg också i en annan kommun än i den egna.

Personalbristen inom sjukvården speglas av i Egentliga Finlands välfärdsområdes budget.

Budgetunderskott stiger till ungefär 123 miljoner euro. Det är ungefär 66 miljoner euro mer än välfärdsområdet uppskattade tidigare.

Det här beror delvis på ökade personalkostnader. Välfärdsområdets utgifter har stigit på grund av övertid och utryckningsersättningar för att kompensera personalbristen.

Enligt välfärdsområdesdirektör Tarmo Martikainen var det svårt att förutsäga ekonomin i välfärdsområdets första budget, det vill säga budgeten för 2023. Nu har man en tydligare bild av välfärdsområdets ekonomiska läge.

Inom Österbottens välfärdsområde fortsätter utredningen av hur en av gynekologerna vid Malmska sjukhuset i Jakobstad har bemött sina patienter och vilka diagnoser han har ställt.

En utredningsgrupp har tillsatts och den kommer att ge besked nu i veckan.

Tanja Skuthälla som är ledande läkare för de operativa specialiteterna vid Österbottens välfärdsområde berättar att de under den senaste veckan fått in endast ett fåtal anmälningar om gynekologen.

Välfärdsområdet undersöker också möjligheterna att få ta del av de anmälningar som har gjorts mot gynekologen medan han var anställd av Vasa sjukvårdsdistrikt innan välfärdsområdet bildades.