Senaste artiklar
Allt färre läser tyska i gymnasiet – besök i Tyskland och direkt kontakt med språket motiverar studerande från Kimitoön
Korta språk ger i dag låga poäng i betygsantagningar.
Sister-Hope Asmah fick praktik trots bristande språkkunskaper: ”Språket behöver inte vara perfekt”
Är bra vård viktigare än perfekt språk? Rösta!
Hugo Bergroth-priset till Skrivande skola – Språksporren till Tim Sparv
Prisen delades ut på Språkvårdsdagen på Hanaholmen.
Aalto-universitetet bryter mot lagen då engelskan kör över finskan
Nu dominerar engelskan också i kandidatutbildningen.
Valet av ny utbildningsdirektör i Kyrkslätt kritiseras: ”Bisarrt att chefen för bildningen inte talar svenska”
SFP anmälde avvikande åsikt i beslutet.
Finns tillräckligt med svenska språkbadsplatser i Esbo, menar staden – men få vill fortsätta språkbada i högstadiet
Det finns tillräckligt många platser i Esbo för de barn som vill gå i svenskspråkigt språkbad. Det visar en utredning som nämnden för fostran och lärande gjort.
I en fullmäktigemotion uttrycktes oro för huruvida lärstigen säkras för barn som går i svenskspråkigt språkbad, och om till exempel barn som i dagis gått i språkbad får fortsätta när de börjar skolan. Men enligt utredning räcker platserna.
Däremot är enheterna och skolorna geografiskt ojämnt fördelade i Esbo. Det finns språkbad i Mattby-Olars, Esboviken och Hagalund, och majoriteten av barnen som går i språkbad bor även i de områdena.
Förslaget är att en kartläggning av efterfrågan av svenksspråkigt språkbad ska göras. Esbo eftersträvar även att erbjuda språkbad i mellersta och norra Esbo i framtiden.
I utredningen framkom att många elever väljer att inte fortsätta i språkbadsklass när de börjar i högstadiet. Varför det är så är oklart.
Arbetssökande som inte talar så bra finska vill ha en chans: ”Du kan lära dig språket på jobbet”
”Det kan vara ganska svårt att hitta jobb som utlänning”.
Språklärare Sofia Öhman vill väcka intresset för svenska och för andra språk: ”Dagens språkundervisning mår inte alls bra”
Det behövs tålamod för att lära sig ett nytt språk.
Bara tre riksdagspartier vill trygga svenskan i sina valprogram – här är de nio största partiernas linjer om vårt nationalspråk
Språkfrågan är en het politisk potatis.
Språkdiskussionen om Kyrkslätts skolor – rättvisare fördelning än man tidigare trodde
Timfördelningen mellan språken är inte ojämn.
Allt fler abiturienter i Åboland väljer att skriva B-finska i studentexamen: ”Då får jag flera poäng för framtida studier”
”De som är svaga i finska har svårare att bli godkända.”
Bokrecension: ”Jag gjort mitt bästa, varje dag jag gjort mitt bästa” – Adrian Perera skriver om en ensamstående mor som kämpar i motvind
Perera är aktuell med sin fjärde bok.
Rapport: Språkklimatet har förbättrats i och med nuvarande regering
Det finns ändå många problem även om läget förbättrats.
Finskspråkiga elevers attityd till svenskan har försämrats – allt färre ser nyttan av att kunna det andra inhemska
Elever i nian har svaga svenskakunskaper, visar rapport.
Testa hur bra du skulle klara studentskrivningarna – tolv frågor om olika ämnen som ingår i gymnasieutbildningen
I vår har 45 000 personer anmält sig till studentskrivningarna. Proven pågår som bäst. I det här quizet kan du testa din allmänbildning med frågor från höstens studentskrivningar.
Zhanna från Ryssland och Dragos från Rumänien studerar svenska på kvällarna – skulle gärna prata svenska både mer och oftare
Intresset för att läsa svenska är stort vid Arbis.
Nya regler för när skolelever i Raseborg erbjuds undervisning på egna modersmålet
Raseborg tar i bruk nya direktiv för när elever med annat modersmål än svenska och finska erbjuds undervisning på det egna språket.
Staden erbjuder undervisning i det egna modersmålet om minst fem elever anmäler sig till en grupp i samma språk och det finns en lärare och ett rum för undervisningen.
Bildningsnämnden i Raseborg slog fast de nya direktiven 14.3.
Staten betalar största delen av kostnaderna i efterhand. Ersättningen täcker endast lektionerna och inte skjutsar.
De tidigare direktiven var nästan tio år gamla och byggde främst på den finskspråkiga undervisningens behov.
Italienska, kort lärokurs, studentexamensproven 2023
Här hittar du studentexamensproven i italienska 2023, beskrivningar av goda svar och övningsversionen av proven.
Ryska, kort och lång lärokurs, studentexamensproven 2023
Prov, modellsvar och övningsprov.
Tyska, kort och lång lärokurs, studentexamensproven 2023
Prov, modellsvar och övningsprov.
Spanska, kort och lång lärokurs, studentexamensproven 2023
Prov, modellsvar och övningsprov.
Svenska som andraspråk, studentexamensproven 2023
Prov, modellsvar och övningsprov.
Engelska, kort och lång lärokurs, studentexamensproven 2023
Råd, prov och modellsvar.
Forskaren Siv Sandberg om svenskan i kommunerna: ”Ordförandens och de ledande tjänstemännens roll är viktig för att upprätthålla tvåspråkigheten”
Allt mer av den lokala politiska debatten går på finska.
Avslöjar dina ordval och samtalsämnen din samhällsklass? Ny forskning ska reda ut om klasskillnader hörs i finlandssvenskan
Finns det samband mellan språk och klass i Svenskfinland?
”Vi kör allt på båda språken” – kommundirektören är nöjd med fungerande tvåspråkighet i Ingåpolitiken
Ett mycket tvåspråkigt arbetsklimat, säger kommundirektören.
Den politiska debatten i Hangö går allt oftare på finska – fullmäktigeledamöter: ”Hangö har ett bra språkklimat”
Har fått respons: ”Varför använder man så mycket finska?”.
Namnvårdare kommenterar Pargas nya skolcenter Campus Brava: ”Det ger inga ledtrådar om vad byggnaden används för”
Pargas nya skolcenter ska heta Campus Brava. Namnet har kritiserats på sociala medier, men de Pargasbor som Yle Åboland talade med gillar namnet. Namnvårdare Maria Vidberg säger att namnet inte är helt problemfritt.
Svårt att få hörselvård på svenska i Åbo: ”Då vården har flyttats till Fyrsjukhuset har det varit svårt att få vård på svenska”
Viktigt att söka vård om du hör dåligt.
“Det borde ske en attitydförändring på arbetsmarknaden” – språkkraven för immigranter är för stränga, anser TE-chef i Nyland
Det behövs snabbare vägar in i arbetslivet.
Tredjeklassaren Aleksi Liutu hör till de få som vill lära sig ryska i skolan
Världsläget har gjort att intresset för ryska svalnat.
Bokrecension: ”Jag vill tala kroppsspråket med dig” – Eva-Stina Byggmästar skriver kärlekens höga visa i ny diktsamling
Dikter om innerlig och omvälvande förälskelse.
Borgåbon Philip Breen har inte kunnat slutföra sina studier – tycker Finland borde kräva mindre finskkunskaper och satsa mer på yrkesutbildning för invandrare
Svårt att studera eller jobba utan bra finskkunskaper.
Alla får inte plats i Språkbadsskolan i Jakobstad: ”Ett systemfel som behöver åtgärdas”
Av cirka 60 sökande får kring 40 plats.
Behovet av en finsk skola utreds i Kronoby – elevantalet är ett stort osäkerhetsmoment
Skolan ska locka nya invånare.
Vanda satsade på tvåspråkigheten men många åtgärder kunde inte helt genomföras: ”Vi hade satt höga målsättningar”
Av 23 målsättningar uppfylldes bara 8 helt och hållet.
De finlandssvenska teckenspråkiga – en osynlig minoritet
Finlandssvenskt teckenspråk är ett litet språk. Ett språk som är modersmål för färre än hundra personer. Därför räknas det som allvarligt hotat.
Forskare: ”Ett litet ordförråd i tvåårsåldern kan påverka skolframgången hos barn”
Pappans närvaro och mammans jobb påverkar ordförrådet.
Distansundervisning på samiska en stor framgång
Sedan 2018 har Sametinget och Utsjoki kommun testat på undervisning i det samiska språken på distans. Projektet anses vara en framgång och kan få fortsättning, även om det finns vissa utmaningar med distansundervisningen.
Buori sámi álbmotbeaivvi buohkaide! Glad samernas nationaldag till alla!
Glad samernas dag till alla, önskar vi här på nordsamiska och erbjuder dig samtidigt en liten snabbkurs i några samiska ord och uttryck. Utöver nordsamiska talar man också enaresamiska och skoltsamiska i Finland.
Förändrat ordbruk bidrar till att göra ortnamn lustiga med tiden – men det finns också de som givits med glimten i ögat
Många av Svenskfinlands roliga ortnamn finns i skärgårdarna.
Anna Södergård och Ester Lillhannus från Katedralskolan i Åbo vann skrivtävling för unga skribenter: ”Det håller på att sjunka in att man vunnit”
Årets tema var empati eller avsaknaden av den.
Gammalt domstolsbeslut garanterar svenskspråkig representation i räddningsnämnden – ska förbättra svenskans ställning i Egentliga Finlands välfärdsområde
Mötesdokument och verksamhet måste ske tvåspråkigt.
Forsknings- och kulturministern oroar sig för de inhemska språkens ställning vid universiteten
Många examensarbeten skrivs på engelska.
Bway Wah följer inte längre nyheterna från hemlandet Myanmar: “Det är för sorgligt att se vad som sker”
Myanmarierna i Finland är en sammansvetsad grupp.
Hej, hallå, päivää, goddag! – Hur hälsar du? undrar Svenska litteratursällskapet
När har du senast sett någon herreman lyfta på hatten?
Folktinget: Slopa kraven på utmärkta kunskaper i finska för den som vill jobba inom staten
För få svenskspråkiga jobbar inom staten, enligt Folktinget.
Gymnasieelever i Åbo samarbetar för att öva svenska – men mer svenskundervisning behövs
Åbostuderande från Katedralskolan och Puolalabackens gymnasium har träffats utanför skolan för att tala svenska, och finska, med varandra. Kunskaperna i svenska blir har blivit sämre i landet och det vill nätverket Svenska Nu ändra på.
Luckans integrationsprogram FIKA söker nya mentorer och adepter
Integrationsprogrammet FIKA söker nya mentorer och adepter
Medborgarinitiativ vill kunna registrera flera modersmål: ”Föräldrar skulle inte behöva välja”
I Finland kan man i nuläget bara registrera ett modersmål i befolkningsdatasystemet. Det vill ett medborgarinitiativ råda bot på. Föreningen Familia påbörjade namninsamlingen på onsdagen.
Möjligheten att registrera flera modersmål skulle enligt föreningen kunna förbättra planeringen av flerspråkiga tjänster.
Hälso- och sjukvård, socialtjänster och utbildning skulle kunna dra nytta av det nya systemet, skriver Familia i ett pressmeddelande.
”Möjligheten att markera mer än ett modersmål skulle underlätta livet för många familjer, eftersom föräldrar inte skulle behöva välja vilket modersmål deras barn ska tilldelas i systemen. Det skulle också förbättra tillförlitligheten för många och underlätta organiseringen av tjänster, när mer korrekt information om människors språkliga bakgrund skulle finnas tillgänglig”, konstaterar Familias verkställande direktör Elina Helmanen.