hållbar utveckling - nyaste innehållet

Sursik skola vill delta i nytt Erasmusprojekt

Sursik skola i Pedersöre vill fungera som koordinatorskola för ett nytt Erasmusprojekt. Nämnden för fostran och utbildning beslöt i tisdags att skicka in en ansökan kring projektet.

Projektet fokuserar på framtidens mat och på hur klimatförändringarna påverkar matproduktion och matkonsumtion. Målet är att skapa medvetenhet om hållbar, hälsosam mat och hållbara alternativ som minskar den negativa inverkan på klimatet och närmiljön.

Projektet behöver finansiering på 250 000 euro och Sursik skolas andel är 58 000 euro.

Under projekttiden kommer cirka tio lärare och 25 elever ha möjlighet att delta i mobilitet till de andra deltagande länderna.

Jordbrukaren Nina Långstedt vid en åker, med gården i bakgrunden.

Kritiska röster mot fabriksplanerna i Joddböle organiserar sig: ”Varför ska just Ingå ge stålindustrin ett ansikte”

Ingåbon Nina Långstedt är oroad över följderna.

En leende skallig man med skägg och glasögon framför ett våningshus där det växer växter på väggen.

Samhällsforskare om den sociala förändringen i Hangö: Staden har ett positivt problem

Polarisering går att undvika.

Minskande befolkning oroar Hangöbor, men visst finns det hopp: ”Hangö behöver en strategi för hållbar utveckling”

Hangö är inte ensam om att tappa invånare.

Aurinkopaneeleita aurinkopuistossa. Taustalla näkyy tuuliturbiini. Solarigo Systems Oy:n aurinkopuisto Kalajoella Pohjois-Pohjanmaalla.

Företagen i Österbotten ska få stöd med den gröna omställningen

Regionens utvecklingsbolag vill med hjälp av EU-stöd se till att företagen i Österbotten klarar av kraven gällande den gröna omställningen och cirkulär ekonomi.

Vasa stads bildelningsbilar parkerade bakom tekniska verket.

Regeringen slopar kraven på klimatplaner i kommunerna

Kommuner tar beskedet med en axelryckning.

FN:s generalförsamling inleds med toppmötet för hållbar utveckling

FN:s 78:e generalförsamling inleds på måndagen i New York.

Generalförsamlingen inleds med toppmötet för hållbar utveckling.

Under generalsekreteraren António Guterres ledning ska man där diskutera hur långt man kommit vad gäller de globala målen för hållbar utveckling. Dagsläget är att bara 15 procent av delmålen man har satt ser ut att gå i uppfyllelse före år 2030.

Mera: Krig och klimatförändring står i vägen för globala mål för hållbar utveckling

Extremt torr jord i bitar där det tidigare varit en damm, i Spanien. Man ser ett litet torn av ett hus i bakgrunden.

President Sauli Niinistö leder Finlands delegation under generalförsamlingen. Niinistö ska tala på dagens möte och han håller sedan Finlands nationella anförande vid generalförsamlingen på onsdagen.

Källor: presidentti.fi, Yle

Krig och klimatförändring står i vägen för globala mål för hållbar utveckling

Halva tiden har nu gått och 5 av 6 delmål verkar misslyckas.

Nytt projekt ska utveckla naturturismen på ett hållbart sätt: ”Vi vill inte exploatera naturen”

Treårigt projekt ska ge upphov till nya former av turism.

”När behoven minskar är du nöjd hela tiden” – Olli Karvonens 5 tips för den som vill leva enklare

Enligt Karvonen blir prylar lätt som ett bagage för oss.

Collage med tre bilder. Till vänster vindkraftverk, i mitten bilar, bussar och lastbilar på en väg och till höger en man som jobbar på ett husbygge.

VTT: Vi har teknologier för den gröna omställningen – men fortfarande återstår fem flaskhalsar

Åtgärder för att rädda klimatet kan hota biodiversiteten.

En leende man står framför en grävmaskin. Han visar med handen mot sandplanen bakom.

Borgåbolag blir föregångare inom kemisk plaståtervinning – redan nästa år ska återvunnen olja skeppas ut från Sköldvik

Anläggningen ska årligen återvinna 40 000 ton plast.

Engångskärl, bland annat muggar och bägare, i en sopkorg utomhus. Engångskärlen är av papper.

Lurar vi oss själva att engångskärl av papper är bättre än plast? Expert: ”Vi löser ett problem, men skapar andra”

Engångskärl av papper är inte så bra som man tror.

Många lyxföretag arbetar hållbart – men väljer att inte berätta om det

Fenomenet kallas för ”green hushing”.

Man i brun jacka och glasögon står framför en betongvägg.

Hållbarheten blir allt viktigare för de som köper lyxyachter: ”Det står i centrum av alla diskussioner”

Marknaden kan skifta mot miljövänligare alternativ.

Papperstallrikar till 800 personer dagligen i Pedersöre fram tills jul

I Pedersöre kommer alla studerande och personal på Sursikbacken att äta ur engångskärl i höst. Det beror på att köket i Sursik renoveras och just nu finns ingen disklinje.

Totalt blir det mer än 800 personer som kommer att äta från papperstallrikar och dricka ur pappersmuggar tills köket är klart kring jul.

– Ingen på backen är särskilt förtjust i det här. Vårt läsårstema är hållbar utveckling, så snacka om ironiskt, säger rektor Martin Ahlskog.

Ahlskog poängterar ändå att man har sökt alternativ men en köksrenovering gick inte att stöka undan på några få sommarmånader.

På Sursikbacken finns högstadium, gymnasium och närvårdarutbildning.

Kvinna står i dörröppning och tittar mot kameran.

Maria Österåker försöker leva så hållbart som möjligt: ”Många kunde minska sin konsumtion utan att ens märka av det”

Världens överkonsumtionsdag infaller i år den 2 augusti.

”Vi måste ändra vårt sätt att konsumera” – inom några år behövs en helt ny typ av kläder

EU vill ändra på lagstiftningen för kläder.

Sjundeå bibliotek kan inte låna ut redskap – brist på plats och personal

Kommunen har utrett SDP-politikernas förslag.

En ung kvinna i långt mörkt hår ler mot kameran. I bakgrunden syns en grön trädgård.

Matinfluencern Tara Junker: Jag gillar mat som lockar, mättar och provocerar

Om att inspirera till det vardagligaste som finns – att äta.

Gästhamnen i Kristinestad har tilldelats certifikat för en hållbar hamn

Certifikatet garanterar att man i hamnen arbetar för att hålla naturen ren, fri från skräp och att man minskar på övergödningen av vattnet.

Det är föreningen Håll Skärgården Ren som delar ut certifikatet till gästhamnar.

Tack vare certifikatet tas nu gästhamnen i Kristinestad med på kartan över hållbara hamnar i Finland.

Vasa stad vill sporra till hållbar transport genom Mini-Lifti – bildelning som komplement och inte konkurrent

I sommar kan alla i Vasa hyra en eldriven bildelningsbil.

Stora förändringar i klädindustrins horisont – EU vill avskaffa snabbmode

Varje år skapas 12 miljoner ton textilavfall inom EU.

Ett vindkraftverk på en liten udde. Bakom möllan sträcker sig havet mot horisonten.

Går miljötänket före miljön då Kristinestad ska bli grönt?

Vindkraft, solkraft och vätgas är dagens melodi i staden.

Nils Borstelmann, vd för Energiequelle i Finland.

Vindkraftschef om läget i Österbotten: ”Vi ser optimistiskt på att bygga mer”

Tyska Energiequelle invigde Takanebackens vindpark i Malax under lördagen. Att någon gräns snart skulle vara nådd i Österbotten anser man inte, snarare tvärtom.

En överfull soptunna i förgrunden, i bakgrunden fler soptunnor.

Finland får varning av EU – vi är för dåliga på att sortera plast och bioavfall

EU föreslår: Beskatta avfallsförbränning.

Lamor i Borgå ska återvinna plast för miljoner

Oljebekämpningsbolaget Lamor i Borgå ger sig nu på allvar in också i återvinning av plast.

Företaget ska bygga en anläggning för kemisk återvinning av plast i Sköldvik i Borgå.

Anläggningen gör det möjligt att återanvända olika plaster som man inte nu kan utnyttja i stället för att bränna upp dem.

I det första skedet ska anläggningen klara av att återvinna 10 000 ton plastavfall årligen och inom några år fyrfaldigas kapaciteten.

Klimatfonden, som ägs av finska staten, har beviljat Lamor ett kapitallån på sex miljoner euro för projektet. Investeringen går loss på totalt sexton miljoner euro.

En sopbil kör på en kullerstensgata i en äldre stadsdel.

Rosk’n Roll gick en miljon på minus i fjol – transport och hyror blev dyrare

Omsättningen låg på 25 miljoner.

En karta över var vindkraften finns i Finland.

Därför finns det så få vindkraftverk i Nyland

Finland har 1 400 möllor, endast fyra finns i Nyland.

Film- och tv-branschen vill jobba mer hållbart, nu finns ett verktyg för det – nya Netflix-serien Dance Brothers i särklass

Dance Brothers är det enda som tilldelats miljöcertifikat.

Maria Österåker framför en snöig bakgrund.

Maria Österåker finansierar sina klädinköp med två arbetsdagar om året

”Tillväxt måste inte alltid vara konsumtion av saker”.

Elever ordnar modeshow, bakar och hjälper äldre på geografitimmen – nu ska hållbara gärningar in i schemat på allvar

41 skolor från Karleby till Nykarleby inleder grön färd.

EU vill få bukt med grönmålning – föreslår regler om att kunna bevisa produkters miljövänlighet

EU-kommissionen föreslår att skapa regler för vilka miljöpåståenden företag får komma med, för att få bukt med så kallad grönmålning eller greenwashing.

Grönmålning går ut på att företag framställer en produkt som mer hållbar och miljövänlig än vad den egentligen är.

Påståenden som att en produkt är klimatkompenserad eller att den är tillverkad av återvunna plastflaskor ska kunna bevisas.

Om det här blir verklighet kan konsumenterna vara säkrare på att produkter som sägs vara miljövänliga faktiskt är det.

Redan existerande miljösymboler som regleras med EU-lagstiftning skulle inte beröras. Till dem hör EU:s miljömärke och ekomärke, EU-blomman och EU-lövet.

Källa: AFP

Jakobstadsregionen vill att fler ska gå och cykla

Fler resor med kollektivtrafiken och mer gång och cykling är målet för ett nytt program i de fem kommunerna i Jakobstadsregionen. Programmet ska främja cykling och hållbara rörelseformer och tar sikte på 2040.

Tanken är att städerna och kommunerna ska investera i hållbar mobilitet och målet är att öka mängden gång- och cykelresor med 30 procent, fördubbla antalet passagerare i kollektivtrafiken och minska koldioxidutsläppen från trafiken med 75 procent.

Det är nu upp till kommunerna i regionen att godkänna programmet. I Jakobstad tas ärendet upp på stadsstyrelsens möte i kväll.

En man med mössa på huvudet står intill ett skidspår.

Hållbarhetstänket vardag i Kristinestad: ”Vi ska ligga i framkant här”

Vann nordiskt hållbarhetspris i tufft sällskap.

Finlands första geotermiska fjärrvärmeanläggning. Ett par gråa kontainrar, framför en industriell skorsten och en kraftledning.

Finlands första geotermiska fjärrvärmeanläggning har blivit klar trots flera problem på vägen – Vanda Energi: ”Vi nådde inte målen, men vi nådde mållinjen”

Berggrunden har orsakat problem med flera borrningsprojekt.

Ingången till festsalen i Jyväskylä universitets huvudbyggnad.

Forskare föreslår miljölag: ”Det handlar om planetens bärkraft”

Nu krävs drastiska åtgärder.

Vindkraftpark med 16 möllor börjar byggas i Kristinestad

Tyska Energiequelle har nu inlett byggandet av Mikonkeidas vindkraftpark med 16 vindkraftverk.

Vindkraftsparken byggs öster om Ömossa, alldeles vid kommun- och landskapsgränsen mot Storå och Södra Österbotten.

För tillfället bygger man vägar och annan infrastruktur på platsen, och ännu i år också kraftverkens fundament. Under nästa år reses själva kraftverken och i full kommersiell drift ska vindkraftsparken vara år 2025.

Vindkraftsparken är Energiequelles största projekt i Finland.

Tiotals personer som skrattar tillsammans under ett konferensanförande

Sex elbolag i Kvarkenregionen samarbetar för klimatsmarta lösningar: ”De ska kunna spridas ut i världen”

Nytt samarbetsprojekt fokuserar på grön energi.

Johanna Tuisku leikkaa hiuksia kampaamossaan.

Ett besök till frisören kan vara en miljögärning – Åbosalong samlar hår till oljebekämpning

Vid stora oljeutsläpp har ibland människohår använts för att städa upp efter olyckan. Frisörer i Åbo skickar in material till ett projekt som utreder hur hår kan förädlas för nya produkter.

En ung man står utanför en matbutik. Han tittar in i kameran.

Lovisabor tycker det är bra att kärnkraftverket får snurra på till 2050: ”Det medför jobb och el behövs”

Fortum är en stor arbetsgivare i staden.

Krackerugnar på Borealis fabriksområde i Borgå.

Plasten är här för att stanna – i Borgå görs miljoninvesteringar för att den ska bli snällare mot miljön

Borealis satsar miljoner på att göra om plastindustrin.

Rysslands president Vladimir Putin och Kinas president Xi Jinping i Peking den 4 februari 2022.

För exakt ett år sedan lovade Putin och Xi att säkerställa ”fred, stabilitet och hållbar utveckling över hela världen” – hur tänkte de då?

Relationen mellan Kina och Ryssland är fortfarande god.

En äldre kvinna står på gatan. Hon har en grön vinterjacka på, med huvan på huvudet.

”Är det en bomb?” Vätgasen väcker frågor i Kristinestad

Staden ska få en av landets största vätgasanläggningar.

Grafik över vätgasanläggningar som planeras runtom i Finland.

Runtom i Finland pågår en tyst vätgasrevolution som är beroende av vindkraft

Investeringsplaner på 10 miljarder euro för grön vätgas.

Göran Östberg lärde oss om cirkulär ekonomi – nu förbereder han pensionärsliv

Pensionärslivet hägrar för Göran Östberg. Han säger att cirkulär ekonomi har varit det mest intressanta han har jobbat med under sin yrkeskarriär.

VTT: Finland ska ha fjärrvärmereaktor 2030

Finland ska få sin första fjärrvärmereaktor år 2030. Det siktar Teknologiska forskningscentralen VTT på.

Sedan år 2020 har VTT utvecklat en LDR-50-minikärnkraftsreaktor som är ämnad för fjärrvärmeproduktion och målet är att kommersialisera den teknologin vid slutet av det här årtiondet.

Fjärrvärmeraktorn är bara ett av fem projekt som VTT satsar på under de närmaste åren.

De övriga investeringsområdena tar fasta på återvinning av plast och textilier, utveckling av fiberprodukter som minskar på energi- och vattenkonsumtionen inom skogsindustrin, en digital utvecklingsplattform för biosyntetiska material och utvecklande av innovativ medicinsk utrustning.

Källa: VTT:s pressmeddelande

En man med glasögon och neonjacka blickar uppåt mot skyn. Bakom honom skymtar en stor snöhög och röda träbyggnader.

Botniarosk kan anställa fler då återvinningen ökar: ”Kan finnas en affärsidé för en entreprenör”

En allt större andel av vårt avfall ska återvinnas.

Vindkraftverk som höjer sig över trädtopparna.

Jättekliv för vindkraften år 2022 – kapaciteten ökade med 75 procent

År 2022 ökade Finlands vindkraftskapacitet med 75 procent.

Vindkraften byggdes ut med dryga 2 400 megawatt, och 437 nya vindkraftverk togs i bruk, enligt Finska Vindkraftföreningen.

Majoriteten av de kraftverk som blev klara under fjolåret började producera el först i slutet av året. Effekten av de nya kraftverken kommer alltså att synas i statistiken först för år 2023.

Enligt Vindkraftföreningen har de projekt som blev klara år 2022 hämtat med sig över 2,9 miljarder euro i investeringar till Finland.

Källa: STT

En stor hög med gamla kläder vid en produktionsanläggning som återvinner gamla textilier.

Lägg inte tygavfall i soporna – textilier från hela landet återvinns i Pemar

Anläggningen öppnade i november 2021.

Ämne: hållbar utveckling

Senaste artiklar