Ämne: journalister

Chefredaktören för branschtidningen Journalisten, Maria Pettersson, lämnade i tisdags sin post efter att Journalistförbundets fullmäktige uttryckt brist på förtroende.

Nu meddelar hon att hon säger upp sig. Anställningen upphör omedelbart.

Varken Journalistförbundet eller Pettersson väljer att kommentera saken ytterligare.

Tills vidare fungerar Manu Marttinen som tillförordnad chefredaktör.

Bristen på förtroendet har att göra med att Pettersson i sin populära fackbok Suomen historian jännät naiset, en bok om framträdande kvinnor i Finlands historia, inte anses ha citerat andra verk enligt god sed.

Journalisten-tidningens chefredaktör Maria Pettersson har inte längre Journalistförbundets fullmäktiges förtroende.

Förbundets fullmäktige röstade om frågan i dag på torsdag och rösterna föll 33 emot och 32 för. En person röstade blankt.

Resultatet kan ses som ett ställningstagande, men det är inte juridiskt bindande eftersom det är förbundets styrelse och inte fullmäktige som fattar beslut om anställningarna.

Styrelsen beslöt i går på sitt möte att klandra Pettersson för hennes agerande, men bedömde samtidigt att hon får fortsätta på chefredaktörsposten.

Pettersson har bett om ursäkt för att hon i sin fackbok Suomen historian jännät naiset, där hon skriver om historiska kvinnor, inte har citerat andra verk enligt god sed.

Upphovsrättsrådet bedömde i ett utlåtande tidigare i höstas att Pettersson brutit mot god sed när det gäller hur hon använt och citerat andra forskares vetenskapliga artiklar i boken.

Källor: STT, Journalistförbundet

Journalisten Anna-Lena Laurén har utnämnts till hedersdoktor 2024 vid Södertörns högskola.

”Lauréns sätt att arbeta visar på den oerhörda betydelsen av att ha en journalist på plats under lång tid med ett brett kontaktnät som sträcker sig bortom de gängse kanalerna och elitkällorna.”, så lyder utnämningen i pressmeddelandet.

Till hedersdoktor vid högskolan utnämns en person som gjort särskilt betydelsefulla insatser för samhälle och kultur eller främjat högskolans forskning eller utbildning, eller på annat sätt inspirerat eller bidragit till högskolans utveckling.

Laurén kommer från Pargas och har jobbat som reporter och korrespondent för diverse svenska och finska medier med Ryssland och Östeuropa som bevakningsområde.

Enligt Laurén själv är utmärkelsen en bekräftelse på hur viktigt det är med korrespondenter på plats för förståelsen av omvärlden.

Mediepåverkare ifrågasätter näringsminister Wille Rydmans (Sannf) syn på att det avsiktligt sprids lögner om den finska regeringen.

Ordförandena för Journalistförbundet, Opinionsnämnden för massmedier och Chefredaktörernas förening efterlyser belägg för den mediekritik som politiker kommer med.

De anser att det är synnerligen illa, rentav farligt, om medborgarnas tilltro till medier minskar på grund av politikers ogrundade påståenden.

Exempelvis ministrar kan på grund av sin inflytelserika position inte säga vad som helst, utan de bör kunna motivera sina påståenden. De har ett stort ansvar för sina uttalanden, anser medieledare.

Rydman sa i Yles morgonprogram i måndags att det finns aktörer i Finland som sprider ut lögner om regeringen till internationella medier på Twitter. Han nämnde vissa forskare, journalister och sociala medie-aktiva.

Experter: Rydman sprider falsk fakta för att flytta fokus från Sannfinländarnas dilemma – konspiratoriskt i sig själv

Enligt ministern sprids det falska rykten om regeringen.

Den belarusiska journalisten Ihar Karnei har gripits av polis. Karnei har varit anställd av Radio Free Europe/Radio Liberty, ett radionätverk som finansieras av USA.

Enligt Belarusiska journalistförbundet greps Karnei i Belarus huvudstad Minsk på måndagen.

Karneis dotter säger till nyhetsbyrån AP att polisen gjorde en razzia mot hennes pappas lägenhet och beslagtog telefoner och datorer.

Myndigheterna har inte angett varför Karnei greps.

I medeltal grips 17 journalister i Belarus varje dag. För närvarande är 36 journalister fängslade i landet.

Källa: AP

Iltalehti har idag 30.5 raderat 33 artiklar som tangerar kriget i Ukraina från sin hemsida. Det är fråga om såväl nyheter och analyser som texter i dagboksformat.

Orsaken är att det har framkommit oklarheter i skribentens arbete. Vissa av bilderna i artiklarna har visat sig vara tagna på andra ställen och vid andra tidpunkter än vad skribenten hade angett. På grund av detta uppstod också tvivel om sanningsenligheten hos skribentens övriga uppgifter.

Iltalehti är inte medveten om några sakfel i artiklarna, men de har heller inte möjlighet att själva granska innehållet. Därmed har de fattat beslutet att radera de berörda artiklarna. Iltalehtis vd Perttu Kauppinen meddelade på Twitter att skribenten inte längre arbetar med Iltalehti.

Journalisten och facklitteratursförfattaren Jessikka Aro blir ny kommunikationsdirektör för social- och hälsovårdarfacket Tehy.

Hon tillträder tjänsten i april nästa år och efterträder Katri Lindqvist, som blir utvecklingsdirektör på Tehy från och med den 1 april 2024.

Aro jobbar för tillfället som kommunikationsdirektör på Tehy på viss tid.

Före det gjorde hon en lång karriär som journalist bland annat på Yle och har bland annat skrivit en faktabok om Rysslands informationspåverkande.

Den amerikanske journalisten Evan Gershkovich som misstänks för spionage har nekats borgen i en domstol i Moskva i Ryssland.

Evan Gershkovich, som jobbar för tidningen Wall Street Journal, kommer sitta häktad åtminstone fram till den 29 maj.

Han har åtalats för spionage i USA:s intressen – närmare bestämt anklagas han för att ha samlat in statshemligheter om den ryska militärindustrin.

Evan Gershkovich nekar till brott. Om han döms för spionage riskerar han upp till 20 års fängelsestraff.

Gripandet av Gershkovich ses som en allvarlig upptrappning av Rysslands tillslag mot medier och journalister.

Källor: AFP, Reuters

Amerikansk reporter blev formellt åtalad för spionage i Ryssland

De två journalisterna vid Helsingin Sanomat, Laura Halminen och Tuomo Pietiläinen, som dömdes för röjande av statshemlighet i fredags har nu anmält missnöje med domen.

Tidningen Helsingin Sanomats ägarbolag Sanoma Media Finland har gjort detsamma. Tingsrätten krävde att Sanoma skulle ta bort artikeln som domen handlar om från webben.

På måndagen anmälde åklagaren också missnöje med domen.

Källa: STT

Åklagaren har anmält missnöje med tingsrättens dom från i fredags där två journalister vid Helsingin Sanomat dömdes för röjande av statshemlighet.

Åklagaren har bett om tilläggstid för att överklaga domen och i och med att tilläggstiden beviljades kan åklagaren besluta om att överklaga domen. Åklagaren har tid att överklaga till slutet av maj.

Helsingfors tingsrätt dömde en av journalisterna till dagsböter och den andra fick inget straff. Rätten friade dessutom en tredje åtalad i fallet.

Källa: STT

Högsta domstolen i Sverige stoppar utlämningen av den turkiska journalisten Bülent Kenes.

Kenes är tidigare chefredaktör för den engelskspråkiga tidningen Today's Zaman som den turkiska staten förbjöd efter kuppförsöket 2016. Enligt Turkiet ska Kenes ha deltagit i kuppförsöket och haft kopplingar till Gülenrörelsen.

Turkiet har pekat ut Kenes som journalist och kräver att Sverige utlämnar honom. Det är ett av flera turkiska krav för att Turkiet ska godkänna Sveriges Natoansökan.

Svenska HD slår ändå fast att det finns hinder för utlämning eftersom det rör sig om politiska brott.

Källor: SVT, AFP

Reportrar utan gränsers färska årsrapport ger en dyster bild av läget för världens journalister.

Fler än 530 journalister sitter fängslade världen över på grund av sitt yrke – vilket är det högsta antalet någonsin.

Kina sticker ut med 110 fängslade journalister.

Antalet dödade journalister har också ökat till 57 i år.

Kriget i Ukraina uppges ha förvärrat läget, i Ukraina dog åtta journalister under krigets första halva år.

Majoriteten av de journalister som miste sitt liv dog ändå i länder där det anses vara fred.

Källa: Reportrar utan gränser

Internationella Journalistförbundet IFJ uppger att 67 journalister och andra mediearbetare, exempelvis fotografer, har dödats under arbetsuppdrag i år. Enligt IFJ var dödssiffran 47 år 2021.

12 journalister har i år dödats i Ukraina, vilket är fler än i något annat enskilt land. De flesta dödsfallen inträffade under de första veckorna efter det ryska anfallet mot Ukraina.

Också i Mexiko och Haiti har den ökade brottsligheten och oroligheterna lett till fler journalisters död än tidigare.

För närvarande är 375 journalister frihetsberövade på grund av sitt jobb. Mest fängslade journalister finns i Kina inklusive Hongkong samt Myanmar och Turkiet.

Källa: AP