Ämne: försvar

Försvarsalliansen Nato inleder i dag sitt toppmöte i Litauens huvudstad Vilnius.

Under mötet kommer man bland annat att diskutera Natos relation till Ukraina och Ukrainas framtida medlemskap i alliansen, samt hur Europa ska stärka sitt försvar.

Finland deltar för första gången som medlem i försvarsalliansen. President Sauli Niinistö, utrikesminister Elina Valtonen och försvarsminister Antti Häkkänen representerar Finland i Vilnius.

I går kväll inför toppmötet meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Turkiet kommer att godkänna Sveriges medlemskap i försvarsalliansen.

Turkiet och Sverige har nått en uppgörelse vid Natomöte i Vilnius – Erdoğan ber parlamentet godkänna Sveriges Natomedlemskap

Långt möte mellan Erdoğan och Kristersson.

Danmarks regering har meddelat att den danska försvarsbudgeten kommer att trefaldigas under de kommande tio åren.

Avsikten är att Danmark ska nå Natos mål att försvaret ska få två procent av BNP till år 2030 – ett mål som få av alliansens 30 medlemmar någonsin når.

– Regeringen vill avsevärt stärka det danska försvaret och säkerheten under de kommande tio åren, säger den tillförordnade försvarsministern Troels Lund Poulsen i ett uttalande.

Han sa också att målet kvarstår att behålla Arktis och Nordatlanten som ett lågspänningsområde.

– Vi kommer givetvis att skydda Danmark och uppfylla vår skyldighet att ta ett gemensamt ansvar för säkerheten i Baltikum och Östersjön. Samtidigt måste Danmark fortsätta att stödja Ukraina, och vi måste fortsätta att vara aktiva och kunna skicka bidrag till resten av världen, sa ministern.

Källa: AFP

Tyskland stationerar luftvärnssystemet Patriot i Litauen för att skydda Natos toppmöte i Vilnius i juli. Det meddelade det tyska försvarsministeriet på fredagen.

För närvarande är det här tyska Patriot-systemet stationerat i Slovakien.

Källa: Reuters

Ryssland säger upp det bilaterala avtalet mellan Finland och Ryssland om extra militära utvärderingsbesök. Avtalet upphör från och med den 1 juni. Det rapporterar Utrikesministeriet.

Enligt avtalet har man kommit överens om ett årligt utvärderingsbesök från Ryssland till Finland och vice versa.

Avtalet, som ingicks år 2000, kompletterar Wien-dokumentet inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Senast avtalet tillämpades var före coronapandemin. Under åren 2020 och 2021 satte restriktioner stopp för militära utvärderingar. I fjol gjordes inte heller några utvärderingar på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Finlands plats i Nato kommer att vara under Brunssums stab i Nederländerna, skriver Helsingin Sanomat. Yle Uutiset har också fått uppgifter som bekräftar detta.

Nederländska Brunssum är en av Natos tre staber och för befäl över försvaret i den del av Europa som ligger norr om Alperna, till exempel Östersjöområdet och de Baltiska staterna.

Försvarsminister Antti Kaikkonen säger ändå till Yle Uutiset att det kan dröja länge innan Finland får sin slutliga plats inom Nato.

I samband med en förestående förnyelse av Natos befälsstruktur väntas Nato utgå från att inte bara Finland numera är med i Nato utan också att Sverige i något skede kommer att gå med.

Statsminister Sanna Marin (SDP) överskred inte sina befogenheter när hon diskuterade en eventuell överlåtelse av jaktplan av modellen F-18 Hornet till Ukraina.

Enligt justitiekanslern har Marin i sitt möte med Zelenskyj uttryckligen framfört att hon inte har makt att fatta beslut om saken och att hennes regeringsperiod går mot sitt slut.

Även under presskonferensen under besöket i Ukraina, där hon svarade på en fråga om jaktplanen, påpekade hon att inga beslut har fattats.

Eftersom Marin varken har lovat eller förbundit sig till något anser justitiekanslern att det inte finns skäl att inleda någon rättslig process.

Niinistö och försvarsledningen överraskad av Marins uttalande: Inga diskussioner har förts om att ge Hornetplan till Ukraina

Enligt Marin behöver man diskutera jaktplan till Ukraina.

Ungerns parlament väntas i dag rösta om ratificeringen av Finlands medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Ungern och Turkiet är de enda länderna som ännu inte har ratificerat Finlands medlemskap.

Det turkiska parlamentets utrikesutskott godkände i torsdags Finlands medlemskapsansökan och parlamentet väntas behandla frågan inom den närmaste framtiden.

Hur Sveriges ansökan framskrider är fortfarande oklart.

Källa: STT

Håller Ungern sitt löfte och ger grönt ljus för Finlands Natoansökan i dag?

Parlamentsomröstningen väntas i kväll.

Kina utökar sin försvarsbudget med 220 miljarder, vilket motsvarar en ökning på 7,2 procent. Förra året ökade landet budgeten med 7,1 procent.

Det är 29:e året i rad som Kinas försvarsbudget ökar.

Kinas avgående premiärminister Li Keqiang motiverar beslutet med det allt spändare världspolitiska läget. Ministern sa på den årliga nationella folkkongressen att trycket mot Kina utifrån ökar hela tiden.

Kina använder näst mest pengar på sitt försvar i världen. Den största försvarsbudgeten har USA, som i år sätter ungefär 800 miljarder euro på sitt försvar.

Artikeln korrigerades 5.3.2023 klockan 12.23: Budgeten omfattar inte 7,2 procent av BNP.

Försvarsminister Mikko Savola (C) var på plats på Natomedlemmarnas möte under onsdagen. Savola säger efteråt att förberedelserna för ett finländskt Natomedlemskap är på god väg, och nämner speciellt Natomålet om att satsa minst två procent av BNP på försvaret.

– Finland kommer att uppfylla det här tvåprocentsmålet de kommande två åren, säger Savola.

Savola säger att många Natoländer uttryckte en förhoppning om att få med Finland och Sverige i gemenskapen till Natos sommarmöte i Vilnius. Han säger att Stoltenberg lagt mycket av sin tid på det här och att han bland annat ska besöka Turkiet på torsdag för fortsatta förhandlingar.

Savola lyfter också fram vikten av att fortsätta stödja Ukraina i kriget och säger att Finland planerar ytterligare ett hjälppaket till Ukraina.

Nato lovar ge Ukraina ammunition: Nu utökas produktionen av 155 millimeters artillerigranater

Stoltenberg talar om ett utmattningskrig i Ukraina.

Det skulle vara bättre för alla Natoländer om Sverige och Finland går med i alliansen tillsammans, och inte ett land i taget, sa Finlands försvarsminister Mikko Savola på onsdagen.

– Det vore bättre för Finland, bättre för Sverige och även för Nato att vi båda blir medlemmar så snart som möjligt, sa Savola inför Natos försvarsministermöte i Bryssel.

– Det skulle vara bättre för planeringen. Vi har ett nära samarbete med Sverige som är vår närmaste partner.

I går sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att det viktigaste är att länderna blir Natomedlemmar snabbt – viktigare än att Finland och Sverige blir medlemmar samtidigt.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan signalerade nyligen att Turkiet kan gå med på att Finland går med i Nato före Sverige.

Finlands och Sveriges medlemsansökan har ratificerats av Natos alla medlemsländer, utom Ungern och Turkiet. Turkiet har krävt att båda länderna intar en hårdare linje mot Kurdistans arbetarparti (PKK).

Riksdagens parlamentariska värnpliktskommitté har som mål att förnya uppbådet redan år 2025, sa försvarsminister Mikko Savola (C) under ett tal vid försvarskursens öppning.

Ur det militära försvarets synvinkel är målet enligt Savola att öka antalet personer som fullgör militärtjänst. Samtidigt ämnar man stärka de ungas försvarsvilja och relation till det nationella försvaret.

– Ett bredare samhälleligt mål är dessutom att främja de ungas välmående och minska risken för utslagning.

Kommittén utreder nu möjligheterna till ett gemensamt uppbåd. Det här skulle enligt Savola öka de ungas generella kännedom om säkerhetsfrågor samt förse dem med mer information om beväringstjänsten, vilket man hoppas ska öka antalet intresserade.

Målet är också att fler kvinnor ska söka sig till den frivilliga militärtjänstgöringen och därmed vill man stärka kvinnors delaktighet i det militära försvaret.

Här kan du läsa Savolas tal i sin helhet.

Värnplikten kan stå inför en stor förändring: Partierna öppnar för uppbåd för alla

Arbetsgrupp kommer att utreda värnpliktens framtid.

Källa: STT

Frankrikes president Emmanuel Macron uppger att den franska försvarsbudgeten är 400 miljarder euro för sjuårsperioden 2024–2030. Det är i snitt 57 miljarder per år.

Summan är en rejäl ökning om man jämför med de tidigare planerna. Försvarsbudgeten för de sju åren från 2019 till 2025 var 295 miljarder. Budgeten växer alltså med över en tredjedel i den jämförelsen.

Frankrike har redan tidigare haft som mål att rusta upp sitt försvar efter kritik om att det har fått förfalla i många år. Landet vill också se till att militären klarar av att fungera i påfrestande och utdragna konflikter.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina nämns som en orsak till att Frankrike vill förbättra sitt försvar.

Källa: Reuters

Antalet reservistutbildningar har ökat anmärkningsvärt sedan februari i fjol, då Ryssland anföll Ukraina. Det meddelar Försvarsmakten på måndagen.

Tilläggsanslag för försvaret gjorde att fler repetitionsövningar och den frivilliga försvarsverksamhetens utbildningsevenemang kunde ordnas under år 2022 och i dem deltog sammanlagt kring 50 000 personer.

”Reservens prestationsförmåga är grunden för Finlands försvar och repetitionsövningarna är en central del av värnplikten. Man kan säga att reserven har svarat utmärkt på inbjudan att delta i det nationella försvaret”, konstaterar Huvudstabens utbildningschef, överste Kari Pietiläinen i ett pressmeddelande.

President Sauli Niinistö deltar i ett möte mellan JEF-ländernas stats- och regeringschefer i Lettlands huvudstad Riga den 19 december, meddelar presidentens kansli i ett pressmeddelande.

Temat för mötet är Rysslands krig i Ukraina och säkerhetsläget i Europa överlag.

Värdar för mötet är Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš och Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak.

Representanter för alla tio länder som ingår i JEF (Joint Expeditionary Force)-försvarssamarbetet är inbjudna. Samarbetet leds av Storbritannien och de övriga medlemsländerna är Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Sverige.

Före mötet ska Niinistö träffa Lettlands president Egils Levits.

Det senaste JEF-mötet gick av stapeln i London i mars 2022.

Källa: Presidentkansliet