Ämne: biståndsarbete

Läget för kvinnor i Afghanistan blir allt värre. Nu har FN:s personal på plats i Afghanistan fått besked om att deras kvinnliga anställda inte längre får arbeta för FN, säger Stéphane Dujarric, talesperson för FN:s generalsekreterare.

Talibanledningen uppges ha informerat FN muntligt om det nya beslutet.

Dujarric påpekar att de kvinnliga anställda är nödvändiga för att FN ska kunna leverera livsuppehållande bistånd, särskilt för att identifiera kvinnor i nöd.

Förbudet är det senaste ledet i en mycket oroväckande utveckling i Afghanistan. Ett liknande förbud för kvinnor att arbeta för inhemska och internationella frivilligorganisationer infördes för några månader sedan. Trots det förbudet får kvinnor ändå arbeta med sjukvård.

Källor: SR, BBC

Internationella Rödakorskommittén (ICRC) meddelade på onsdagen att ungefär 1 500 jobb kommer att försvinna över hela världen inom de kommande 12 månaderna.

Insatserna i vissa områden kommer att minska på grund av stramare budget för humanitärt bistånd under 2023 och början av 2024.

Enligt Röda korset visade det sig vid fjolårets slut att flera löften från givarna inte motsvarade den nivå man hade räknat med och att kostnaderna hade varit högre än planerat under det sista kvartalet 2022.

Internationella Rödakorskommittén (ICRC) grundades 1863 och arbetar med att hjälpa människor som drabbats av katastrofer och kriser, och kombinerar det med utvecklingsarbete.

Finland stöder Ukraina med totalt 29 miljoner euro i humanitärt bistånd och utvecklingssamarbetsstöd, meddelar Utrikesministeriet.

Stödet ska riktas till akuta och långvariga behov inom utbildning, miljö och strålskydd, skriver ministeriet i ett pressmeddelande.

”Ukrainarna befinner sig mitt i en kris och de måste få mat, skydd och medicin och barnen måste få gå i skola. Samtidigt måste vi också stötta och hjälpa Ukraina att återhämta sig från kriget”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.

Det 29 miljoner euro stora stödet är en del av den ytterligare finansiering som regeringen beviljade Ukraina 2022.

Finnfund erbjuder företag verksamma i utvecklingsländer finansiering och lån, och styrs av Utrikesministeriet.

Statsrevisorerna, som övervakar de statliga finanserna, säger att det finns stora ekonomiska risker i Finnfunds verksamhet.

Under de senaste åren har finansieringen av Finnfund ökat markant bland annat med statliga lånemedel. Enligt revisorerna finns det ändå ingen plan för hur mycket finansieringen kan växa.

Utrikesministeriet bör utveckla en plan för hur stor finansieringen kan bli, säger revisorerna. I ägarstyrningen bör man fästa uppmärksamhet vid de ekonomiska riskerna och utvärdera utfallet av satsningarna mer effektivt, heter det bland annat i rapporten.

Finnfund gör årligen cirka 20–30 nya investeringar för sammanlagt cirka 200–250 miljoner euro.

Utrikesministeriet har svarat på revisorernas kritik - och håller delvis med - ägarstyrningen av Finnfund bör utvecklas.

UM betonar att man satsat på investeringar i de allra fattigaste länderna där verksamheten inte är riskfri.

Den första försändelsen med nödhjälp, som Finland bidragit med, anlände till Turkiet i dag. Det uppger Inrikesministeriet i ett pressmeddelande.

Finland skickade nödinkvartering för 3 000 personer, det vill säga tält och kaminer. Leveransen gick via Natos euroatlantiska räddningstjänst (EARDCC).

Behovet av stöd och nödhjälp i de jordbävningsdrabbade områdena i Turkiet och Syrien är stort och nu förbereds också materialhjälp till Syrien med snabb tidtabell, uppger ministeriet.

Finland har redan tidigare skickat hjälparbetare till Turkiet.

Finland bidrar med en miljon euro för humanitär hjälp till Turkiet och Syrien via Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen.

En hjälpkonvoj har anlänt till nordvästra Syrien. Det handlar om den första leveransen av humanitärt bistånd för de människor som drabbades av jordbävningen i nordvästra Syrien.

Sex lastbilar uppges ha rullat över gränsen från Turkiet med tält och hygienprodukter.

Bistånd över den turkiska gränsen till det rebellkontrollerade Syrien genom Bab al-Hawa-övergången är den enda väg som FN kan använda för att nå civila utan att navigera i områden som kontrolleras av syriska regeringsstyrkor.

Transporterna till oppositionskontrollerat område i nordvästra Syrien har varit livsviktiga för cirka 4 miljoner människor som lider av följderna av det nästan tolv år långa inbördeskriget.

Det här behovet har vuxit betydligt nu i efterdyningarna av jordbävningen i Turkiet och Syrien.

Jordskalven har enligt de senaste uppgifterna krävt över 17 500 dödsoffer.

En hjälpkonvoj är på väg till den turkiska gränsen för att gå in i nordvästra Syrien.

Det handlar om den första leveransen av humanitärt bistånd för de människor som drabbades av jordbävningen i nordvästra Syrien.

Transporter över gränsen från Turkiet till oppositionskontrollerat område i nordvästra Syrien har varit livsviktiga för cirka 4 miljoner människor som lider av följderna av det nästan tolv år långa inbördeskriget. Det här behovet har vuxit betydligt nu i efterdyningarna av jordbävningen i Turkiet och Syrien.

Jordskalven har enligt de senaste uppgifterna krävt över 16 000 dödsoffer - över 13 000 i Turkiet och omkring 3 000 i Syrien.

Dödstalet har fortsatt att stiga snabbt och Världshälsoorganisationen WHO befarar att det slutliga antalet döda kan ligga kring 20 000.

Utländska räddningsarbetare från nästan 30 länder deltar i räddningsarbetet , och de kämpar nu mot tiden och kylan.

Källor: reuters, AP, AFP

Talibanstyret i Afghanistan har gripit en akademiker som i direktsänd tv uttryckt sin ilska över förbudet mot universitetsutbildning för kvinnor. Veteranföreläsaren JoIsmail Mashal har också tidigare öppet visat sina protester.

– Mashal misshandlades skoningslöst och fördes iväg på ett mycket respektlöst sätt. Vi vet inte var han är, säger Mashals assistent Farid Ahmad Fazli till nyhetsbyrån AFP.

En talibantjänsteman vid ett ministerium bekräftar frihetsberövandet: ”Läraren Mashal ägnade sig åt provocerande aktioner mot systemet, och han greps för utredning”.

I det konservativa och patriarkala Afghanistan är det sällsynt att män protesterar till stöd för kvinnor.

Talibanerna tog makten 2021 och har infört hårda restriktioner för kvinnor. Kvinnor utesluts från skolor, universitet, arbetsplatser, parker, gym och offentliga bad.

Källa: AFP

Finland har sänt mer utrustning till Ukraina. Utrustningen ska hjälpa energisektorn och sjukhus i landet, skriver Inrikesministeriet i ett pressmeddelande.

”Miljontals människor är utan el, värme eller vatten. Läget är mycket allvarligt för civilbefolkningen och det behövs många former av hjälp i Ukraina”, säger Inrikesminister Krista Mikkonen.

Mikkonen tackar också alla som hittills gjort donationer till Ukraina.

”Finland fortsätter skicka bistånd utifrån Ukrainas önskemål. Jag hoppas att finländarnas vilja att hjälpa kommer att förbli stark”, säger Mikkonen.

Förra veckan levererade Finland också för första gången skolmöbler till Ukraina. Sammanlagt har Finland i år sänt 55 långtradare med civilt materialbistånd till det krigsdrabbade landet.

Inrikesministeriet skriver att Ukraina fortfarande är i akut behov av bland annat reservkraftaggregat, transformatorer, mediciner och utrustning för första hjälpen.

Källa: Inrikesministeriets pressmeddelande

Förenta Nationernas säkerhetsråd fördömer det afghanska talibanstyrets nya kvinnokränkande lagar.

Talibanerna har förbjudit kvinnor att jobba för biståndsorganisationer och de har stängts av från all högre utbildning.

Säkerhetsrådets 15 medlemsländer vill se ett Afghanistan som inkluderar kvinnor jämställt och meningsfullt.

De flesta flickor i Afghanistan får inte fortsätta sin skolgång efter grundskolan. Talibanadministrationen meddelade i mars att gymnasierna skulle öppnas för flickor, och att de skulle få en speciell gymnasieutbildning. Tidsramen är fortfarande oklar.

Omvärlden har fördömt talibanernas beslut att utesluta kvinnor från universitetsutbildningen. Det kommer antagligen att göra det svårare för talibanerna att få internationellt erkännande.

Källa: Reuters

Esbo kyrkliga samfällighet, Olarin seurakunta och Esbo svenska församling har beviljat sammanlagt 107 000 euro i bistånd till Ukraina via Kyrkans utlandshjälp.

Största delen av summan kommer från samfällighetens budget, alltså Esbo-församlingarnas gemensamma organisation.

Församlingarna har i år också ordnat bössinsamlingar, samlat in förnödenheter och ordnat verksamhet för ukrainska flyktingar. Exempelvis har Esbos församlingar anställt en person för att ordna verksamhet för barn på deras eget modersmål.

På tisdag skickas en hjälpförsändelse från Åbo till vänorten Charkiv i Ukraina.

I försändelsen ingår värme- och elutrustning som exempelvis aggregat, industriella värmefläktar och matberedningsutrustning.

Produkterna behövs för att lindra den brist på el och värme som det ryska anfallet har orsakat.

Lasten är planerad att anlända till Ukraina inom en vecka, men det kan dröja längre än så eftersom gränsen mellan Ukraina och Polen för närvarande är mycket överbelastad.

Charkiv är Ukrainas näst största stad.

FN slår larm om att man behöver betydligt mer pengar för att få stopp på kolerautbrottet i svårt krisdrabbade Haiti.

Den karibiska önationen plågas av svår fattigdom, utbredd hunger och brutalt gängvåld. Sedan oktober har nästan 300 människor dessutom dött i koleraepidemin där.

Också hjälparbetet försvåras av de våldsamma gängens terror, speciellt i huvudstaden Port-au-Prince.

Enligt FN:s humanitära koordinator för Haiti, Ulrika Richardson, har FN lyckats samla ihop bara drygt 23 miljoner dollar hittills, då man skulle behöva 145 miljoner dollar för kampen mot koleran på Haiti.

Källor: STT, AP