Ämne: vattendrag

Risken för issörja och översvämningar har ökat de senaste dagarna i Esse å.

Det kalla vädret i kombination med stora vattenmängder gör att issörja (kravis) bildas ovanför forsarna och det kan hindra vattnet från att flöda vidare.

NTM-centralen följer läget via kamerabevakning och gör också besök i terrängen.

Österbotten verkar ha klarat sig undan översvämningar under helgen. Det regnade mindre än väntat.

I slutet av förra veckan befarade myndigheterna översvämningar i bland annat Närpes och Toby å.

Men trots att den rikliga snömängden nu mer eller mindre smultit har det inte lett till några översvämningar. Åtminstone inte några värst märkbara.

Vattenståndet steg dock kraftigt på sina håll. I Lappo å steg vattnet med nästan 1,5 meter. I Närpes å blev vattenföringen tio gånger större, men vattenståndet höll sig trots det under flödesgränsen.

Dessutom ser det ut att bli lite kallare mot slutet av veckan, vilket är positivt i dessa sammanhang, konstaterar Satu-Mikaela Burman på NTM-centralen i Södra Österbotten.

– Enligt nuvarande prognoser ser det inte ut att bli några översvämningar i Österbotten, säger Burman.

Meteorologiska institutet har utfärdat en varning för översvämningar i landets västra del.

Det varma vädret och regnen gör att den snö som föll tidigare smälter. Det höjer i sin tur vattenståndet, enligt översikten över vattenläget.

Vattendrag kan svämma över på åkrar och vägar i Egentliga Finland, Birkaland, Satakunta, Österbotten och Södra Österbotten.

Källa: Meteorologiska institutet

Arbetsgruppen som jobbar med den nya planen har medlemmar både från nationella och regionala organ.

Just nu samlar gruppen data, gör fältbesök och kartlägger verksamheter som kan utgöra risk för grundvattnet.

Grundvattnets kvalitet kan påverkas av skadliga ämnen som läcker in i marken, extrema väderförhållanden, jordbruk och marktäkt.

Borgå Vattens råvatten utgörs av grundvatten och konstgjort grundvatten.

Den senaste grundvattenskyddsplanen är från 2010. Syftet med skyddsplanen är att trygga tillgången på grundvatten.

Konsekvenserna som den planerade ammoniakfabriken i Karleby har för bland annat vattendrag, luftkvalitet och människors hälsa måste utredas ordentligt. Det säger Närings-, trafik- och miljöcentralen i sitt utlåtande om projektet.

Det är företaget Flexens som planerar en anläggning för produktion av ammoniak på storindustriområdet i Karleby. Ammoniaken ska användas till bland annat gödsel. Produktionskapaciteten är 440 000 ton per år.

Inom programmet för miljökonsekvensbedömning har det kommit in sammanlagt 19 utlåtanden och expertkommentarer. NTM-centralen lägger fram tre alternativ för projektet: att det genomförs som planerat, att det genomförs med halva produktionskapaciteten eller att det inte alls blir av.

Enligt planen ska fabriken stå klar 2027 och sysselsätta tiotals personer.

Mera: Ny fabrik för 500 miljoner planeras i Karleby – ska producera vätgas och ammoniak

Höstens rikliga regn har gjort marken genomdränkt och fyllt sjöar och åar till brädden, i synnerhet i de österbottniska landskapen. Enligt ett pressmeddelande från Miljöcentralen och NTM-centralerna i Södra och Norra Österbotten handlar det om exceptionella höstflöden.

Onsdagens kraftiga regn ledde till att vattenföringen i Esse å blev osedvanligt stor. På torsdagen var vattenföringen vid Herrfors kraftverk omkring 67 kubikmeter i sekunden. Det här är i samma klass som mäthistoriens största observation våren 1982.

I Karleby har man också varit tvungen att skydda bostadshus från de stigande vattennivåerna.

Pemar stad ber markägare om hjälp för att bekämpa den invasiva smala vattenpesten. Den invasiva arten har hittats i fem dammar i Pemar.

Staden ber nu markägare att kontrollera vattendrag på sina ägor. Syftet är att kartlägga hur stor utspridning arten har. En anmälan är gratis och förutsätter inte att man bekämpar arten.

Redan år 2021 observerades smal vattenpest i Ankkalampi i Pemar. I september tömde man en hel damm på vatten för att för hand kunna plocka bort den smala vattenpesten. Att dränera dammen ansågs vara det enda sättet att utrota växten.

Den smala vattenpesten har klassificerats som en skadlig och främmande art i hela EU. Växten utgör ingen fara för människor, men den kan spridas till andra vattendrag, till exempel via baddräkter.

Algläget är ännu ungefär på samma nivå som tidigare, meddelar Närings-, trafik- och miljöcentralen.

Under de senaste dagarna har cyanobakterier observerats på flera ställen. Cyanobakterier kallas också för blågrönalger.

Små mängder cyanobakterier har observerats i Pemarviken, i Kustö sund, utanför Raumo och i Dragsfjärden samt i Littois träsk. Stora mängder cyanobakterier har hittats i Virmoviken och i Kirkkojärvi i Salo och Kirkkojärvi i Rimito.

Det är inte ovanligt att cyanobakterien frodas också under hösten, konstaterar miljömyndigheterna.

Mängden cyanobakterier har ökat sedan förra veckan både i insjöar och på öppet hav. Cyanobakterier kallades tidigare blågrönalger.

Längs kusten finns det mycket observationer av cyanobakterier i Mynälahti i Virmo också på fyra platser längs kusten i Nådendal och Raumo.

Enstaka observationer har gjorts i Skärgårdshavet, bland annat ett stråk av blomningar från södra Korpo ända ut mot öppet hav. Också i många sjöar har man gjort fler observationer av cyanobakterier.

Under den gångna veckan har antalet observationer av blågröna alger, eller cyanobakterier, ökat i de österbottniska landskapen.

Det svalare och regniga vädret har förhindrat rikliga algförekomster i insjöarna. I havsområdet har däremot sommarens hittills största mängder blågröna alger observerats, skriver NTM-centralen i ett pressmeddelande.

Att mängden alger ökat tros delvis bero på näringsämnen som spolats ut i vattendragen med de rikliga regnen.

I havsområdena har små mängder blågröna alger observerats i kustområdet i Larsmo, på flera observationsplatser utanför Karleby, i den inre skärgården utanför Vasa och vid Vackergrund utanför Kaskö.

Utanför Storskäret har man bedömt att det finns rikligt med blågröna alger.

Miljömyndigheter i Jakobstad avråder från simning vid Kittholmens badstrand.

Orsaken till att man bör undvika bad vid Kittholmen är att det i vattnet upptäckts cyanobakterier, eller bakterier från blågröna alger.

Vattnet vid badstranden kontrolleras på nytt på fredag.

Vasa stad meddelar att det igen går att bada vid Gustavsborgs och Abborröns badstränder.

Enligt de nyaste proverna uppfyller vattnet kvalitetskraven. Tidigare innehöll vattnet för höga bakteriehalter, vilket man tror berodde på avföringen från gäss som vistats på stränderna.

Vid Kronviks badstrand rekommenderas badande ännu inte, eftersom vattenprover därifrån fortfarande visar en något förhöjd halt av fekala enterokockbakterier. Bakteriehalten är dock klart på väg neråt. Det misstänks att skälet till att vattnet i Kronvik blivit förorenat är att orenheter från jorden har sköljts ut i vattnet.

Vattenkvaliteten är fortfarande inte i skick vid de allmänna badstränderna Abborrön, Gustavsborg och Kronvik i Vasa, skriver staden i ett pressmeddelande på måndagen.

Staden har undersökt ledningarna för dagvattennätet och avloppsvattnet vid området för Gustavsborg och Abborrön, men inget avvikande har upptäckts.

De höga bakterienivåerna i vattnet vid Gustavsborg och Abborrön härstammar sannolikt från de gäss som rört sig vid stränderna. Vid badstranden i Kronvik har det gjorts anmälan om lukt, vilket tyder på att vattnet är förorenat. Orsaken undersöks för tillfället.

I Vasa finns totalt 13 allmänna badstränder. Vid alla de övriga stränderna visade provtagningen att vattenkvaliteten var god. Inga observationer av cyanobakterier har gjorts i vattnet.

De senaste dagarnas blåsiga väder har resulterat i ett minskat antal cyanobakterier i sjöar och kustområden, enligt Finlands miljöcentral Syke.

Enligt Syke har algblomningen minskat i både insjöar och Östersjön.

I dag har det observerats mycket höga halter av cyanobakterier endast på ett ställe i Finland, nämligen i Kirkkojärvi i Nådendal i Egentliga Finland.

Syke varnar för att situationen med cyanobakterierna kan förvärras om vindarna lugnar ner sig och temperaturen förblir hög.

Källa: STT

Cyanobakterierna har ökat på flera håll i Skärgårdshavet den här veckan, meddelar Närings-, trafik- och miljöcentralen. En del cyanobakterier har också hittats i Bottenhavet.

Cyanobakterier kallas också för blågrönalger.

Enligt myndigheterna finns det nu mer cyanobakterier i sjöar och hav än normalt den här tiden på året.

Rikliga mängder cyanobakterier har observerats i Virmoviken, utanför Nystad och i Harvarö utanför S:t Karins.

Det finns också rikligt med cyanobakterier i insjöarna Kirkkojärvi i Rimito och i Ylisjärvi i Salo.

Den här sommaren kan man köpa en inträdesbiljett till Östersjön. Genom att köpa en inträdesbiljett bidrar man till en insamling som ordnas av stiftelsen Baltic Sea Action Group, som specialiserat sig på att skydda Östersjön.

Stiftelsen ska använda de insamlade pengarna till att förbättra Östersjöns tillstånd. Syftet med insamlingen är att öka medvetenheten om Östersjöns försämrade tillstånd.

Inträdesbiljetter till Östersjön kan köpas från en automat. Automater finns i Åbo gästhamn fram till den 12 juli och i Ytterö i Björneborg 13–14 juli.