Ämne: social- och hälsovårdsreformen (sote)

Helsingfors tar inte i bruk avgifter för besök på vårdcentraler, i alla fall inte än. Det har social-, hälsovårds- och räddningsnämnden bestämt.

Däremot ska man förbereda sig på att avgifterna kan bli obligatoriska genom en lagändring. Helsingfors är den enda staden i Finland där dessa avgifter inte uppbärs.

Förslaget att införa avgifter för besök vid vårdcentraler lades fram för att balansera ekonomin inom stadens vårdsektor. Det skulle ha lett till inkomster på 8 miljoner euro.

Men frågan om avgifterna kan återigen bli aktuella senare i höst, ifall fullmäktige bestämmer sig för det vid behandlingen av nästa års budget.

Nu ska Österbottens välfärdsområde satsa extra hårt på att korta i köerna till tandvård.

Den här månaden trädde den nya vårdgarantilagen i kraft. Tidigare måste välfärdsområdet erbjuda icke brådskande tandvård inom ett halvår, men nu är gränsen fyra månader.

I Österbottens välfärdsområde finns just nu omkring 6 500 patienter som väntat i över fyra månader på tandvård. Därför föreslås nu en stark engångssatsning för att korta i köerna - finansiering för detta ska ges utrymme i budgeten 2024 och eventuellt ännu 2025.

Frågan diskuteras på välfärdsområdesstyrelsens möte i dag.

Telegrammet uppdaterat 19.9.2023 klockan 10:27. Ärendet gick helt enligt beredning.

Samtliga välfärdsområden uppskattar att deras resultat landar rejält på minus i år, visar en enkät som nyhetstjänsten Uutissuomalainen låtit göra.

Enligt de nyaste prognoserna blir välfärdsområdenas sammanslagna underskott nästan 1,2 miljarder euro i år.

Mest på minus ser Egentliga Finlands välfärdsområde ut att gå med 106 miljoner euro.

Mellersta Österbottens välfärdsområde är den som tror sig klara sig med det minsta underskottet, det beräknas bli fyra miljoner euro.

Så gott som alla välfärdsområden anger att den främsta orsaken till underskottet är den redan vid starten underdimensionerade statliga finansieringen och kostnadsökningen.

Väntetiden till närståendevård var i genomsnitt 25 dygn och väntetiden till serviceboende med heldygnsomsorg var i genomsnitt 45 dygn från januari till juni.

Enligt Egentliga Finlands välfärdsområde är de genomsnittliga väntetiderna nu på en rimlig nivå. Lagen kräver att man ska få socialservice inom tre månader från att ärendet tas till behandling.

Väntetiderna förlängdes på grund av personalbrist; under sommaren tvingades välfärdsområdet minska antalet platser för serviceboende med heldygnsomsorg.

Välfärdsområdet har möjlighet att erbjuda en plats till serviceboende med heldygnsomsorg också i en annan kommun än i den egna.

Tidningen Västra Nyland skriver att det eventuellt finns planer på att minska antalet vårdcentraler inom Västra Nylands Välfärdsområde.

Det här ska gå att utläsa ur det utkast till servicestrategi som i början av veckan presenterades för VFO:s styrelse.

Ingåpolitikern Henrik Wickström, som sitter i styrelsen för VFO, säger till tidningen Västra Nyland att han tolkar andemeningen i utkastet som att man vill centralisera tjänsterna.

Orsaken är välfärdområdets dåliga ekonomi.

I praktiken kunde det här innebära att den enda vårdcentral som blir kvar i väst skulle finnas i Ekenäs, medan orter som Hangö, Karis, Ingå och Sjundeå skulle bli utan.

Regionförvaltningsverket kräver Österbottens välfärdsområde på svar efter att anställda vid samjouren på Vasa centralsjukhus gjorde en anmälan om missförhållanden till Regionförvaltningsverket i mitten av maj.

Enligt Regionförvaltningsverket kan det preliminärt vara fråga om försummelse av flera lagstadgade uppgifter som rör vård och omsorg.

Nu vill de ha en förklaring till varför situationen på samjouren ser ut som den gör och ställer 17 specifika frågor till välfärdsområdet som de vill ha svar på före den 11 augusti.

Vasabladet var först med nyheten.

Planerna på att omvandla Åbolands sjukhus till en tvåspråkig vårdcentral går framåt. Planerna presenterades i våras.

Men före det måste byggnaden totalsaneras.

Tanken är att välfärdsområdet i Egentliga Finland säljer fastigheten till ett fastighetsbolag, som ska grundas av stiftelserna Eschnerska Frilasarettet och Kommunalrådet C.G. Sundells stiftelse.

Fastighetsbolaget ska sedan sanera huset och efter det ska välfärdsområdet hyra in sig i fastigheten. Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet planerar också ett seniorboende intill Åbolands sjukhus.

Välfärdsområdets styrelse godkände ett preliminärt avtal för projektplaneringen för Åbolands sjukhus på sitt möte på tisdagen.

Artikeln uppdaterades 7.6.2023 klockan 10:28 med en precisering kring bygg- och renoveringsprojektet.

Många priser i Österbottens välfärdsområde har gått upp jämfört med i fjol. Det visar Yles granskning av en del av kundavgifterna som välfärdsområdena uppbär.

Till exempel har måltiderna inom äldrevården blivit cirka åtta procent dyrare.

Klart störst prisökning procentuellt sett har skett inom hemservicen för barnfamiljer, där priset ökat med över 200 procent, från 5 euro till 15,60.

Den enda prissänkningen (sett till de priser som Yle granskat) har skett gällande avgifterna för uppehälle för personer med funktionsnedsättning, där är minskningen kring 56 procent, från 80 euro till 35 euro.

Tack vare den här sista stora prissänkningen räknat i euro visar Österbotten totalt en prissänkning på 12 procent jämfört med år 2022.

I en jämförelse välfärdsområdena emellan placerar sig Österbotten i den förmånligare ändan.

Problem med att behandla elektroniska barnskyddsanmälningar har uppdagats vid Egentliga Finlands välfärdsområde. Enligt välfärdsområdet är det frågan om mänskliga misstag i samband med att anmälningarna registreras i patientdatasystemet.

Det har varit problem med att registrera fem anmälningar sedan mitten av mars. Välfärdsområdet började utreda felet så fort det uppdagades och utredningen pågår fortfarande.

Personer som har gjort barnskyddsanmälningar uppmanas att ta kontakt med välfärdsområdet om man misstänker att anmälan inte har lett till åtgärder.

I Egentliga Finland görs i medeltal 600 barnskyddsanmälningar varje månad, skriver välfärdsområdet i ett pressmeddelande.

Orsaken är tekniska problem med kund- och patientdatasystemen. Förseningen gäller fakturor till de kunder som utfört ärenden vid välfärdsområdet under början av året.

Kundfaktureringen vid Egentliga Finlands välfärdsområde utvidgas ett system och ett område åt gången. Målet är att kundfaktureringen börjar fungera normalt under vårens lopp.

Välfärdsområdet beklagar i ett pressmeddelande den möda och besvär som fördröjningarna orsakar kunderna, och tillägger att man vid behov kommer att vara flexibla med kundernas betalningstidtabeller.

I Vasa bet fullmäktige i det sura äpplet på måndagskvällen. Så beskrev fullmäktigeordförande Joakim Strand (SFP) beslutet att godkänna en tilläggsnota för fjolåret från Österbottens välfärdsområde. Notan gick på hela 13,5 miljoner euro.

Strand säger att övergången till nya välfärdsområdet har liknats vid en smärtsam skilmässa mellan kommunerna och det nya området.

Tilläggsnotan är enligt Strand en del av den processen som kommunerna i dag inte kan något åt.

Vasa är en av åtta kommuner som fått en tilläggsfaktura från välfärdsområdet för fjolåret.

Regeringen har har kommit överens om ytterligare en tilläggsbudget som ska ge välfärdsområdena 500 miljoner euro i tilläggsfinansiering.

Enligt regeringens förslag ökar statsunderstödet till välfärdsområdena med 350 miljoner. Samtidigt tidigareläggs en planerad engångspost som skulle ha betalats ut 2024. Det ska ge välfärdsområdena 150 miljoner redan i vår.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) krävde ursprungligen 700 miljoner för att välfördsområdena ska få bukt med vårdköerna – och förhandlingarna om tilläggsbudgeten har varit utdragna.

Det här är regeringens sextonde tilläggsbudget på tre åre. Formellt ska den ännu godkännas av statsrådet på torsdag och sedan behandlas av riksdagen.

Tilläggsbudget på tilläggsbudget – så har regeringen fyllt på i statskassan med miljardbelopp

Regeringen har på bara tre år avgett 15 tilläggsbudgetar.