Ämne: offentlig ekonomi

Stadsstyrelsen i Nykarleby har godkänt nästa års budgetförslag. Siktet är inställt på ett plusresultat på cirka 1,2 miljoner.

Investeringarna uppgår till 4,2 miljoner. Av det är kring 1,5 miljoner reserverat för skolbyggnader i centrum och strax under en miljon för Ekorosks återvinningsstation.

I ett pressmeddelande säger stadsdirektör Martin Norrgård att staden har några bra år bakom sig då inkomsterna varit goda på grund av fördelaktiga statsandelar och skatteintäkter.

– Vi är förstås medvetna om den offentliga ekonomins utmaningar så det finns en del orosmoln inför framtiden, säger Norrgård.

I beredningen till styrelsen konstateras också att stadens samfundsskatteintäkter utvecklas svagare än riksgenomsnittet. Och med tanke på den kris som den i Nykarleby historiskt starka pälsnäringen just nu genomgår, finns det all orsak att vara uppmärksam på näringslivets utmaningar i framtiden.

S:t Karins stad räknar med ett ekonomiskt överskott på 9 miljoner euro i år. Skatteinkomsterna uppgår till cirka 77 miljoner euro för innevarande år.

Staden fick bland annat mera i statsandelar än vad man räknat med.

Nettobefolkningsökningen var cirka 500 invånare. I slutet av oktober hade staden en befolkning på över 36 000 invånare.

Stadsfullmäktige diskuterar delårsrapporten på måndag.

Nykarleby bibehåller inkomstskattesatsen på 8,6 procent. Prognosen för i år visar på en skatteintäktsökning och även för nästa år verkar både skatteintäkterna och statsandelarna totalt sett öka något. Därför bibehåller man nuvarande skattesats.

Fullmäktiges ordförande Steven Frostdahl (SFP) säger att Nykarleby har en god sysselsättning och ett stabilt näringsliv, trots att pälsnäringen för närvarande har det tufft.

Staden har en välskött organisation och ekonomi och kan därför hålla skattesatserna på en vettig nivå. De främsta utmaningarna är framtidssatsningar på skolor i centrum.

Kreditvärderingsinstitutet S&P, tidigare känt som Standard & Poor's, har höjt Greklands kreditbetyg.

Landet har nu fått betyget BBB-, vilket innebär att det för första gången på 13 år lyfts ur ”skräpklassen” till investeringsstatus.

Höjningen motiveras med att Grekland anses ha gjort ”stora framsteg” gällande de ekonomiska svårigheterna som landet kämpat med.

Greklands ekonomi kantrade i efterdyningarna av den internationella finanskrisen 2008, och landet har fått stöd av både euroländerna och Internationella valutafonden IMF.

Fullmäktige för Österbottens välfärdsområde har godkänt det såkallade framtids- och anpassningsprogrammet.

Efter en flera timmar lång diskussion godkändes programmet, som innehåller riktlinjer inför åren 2023-2026. Programmet tar sikte på att utveckla välfärdsområdets verksamhet så att mer krut läggs på förebyggande vård, vilket i sin tur på sikt kan leda till att mindre resurser behöver gå till dyr specialistvård.

Programmet innebär också omfattande inbesparingar. Enligt nuvarande prognos ska Österbottens välfärdsområde spara 95 miljoner euro på tre år.

Nu när ramarna för sparplanerna är spikade kommer man att gå vidare med att titta på servicenätverket på detaljnivå. Den diskussionen sker under höstens lopp.

Korsholms kommun gör i år sin första invånarbudget. Det innebär att en liten del av kommunens budget, 15 000 euro, reserveras för någon investering som invånarna föreslår.

Från och med torsdag 27 april kan kommunens invånare lämna in förslag på hur invånarbudgeten ska användas. Det här sker via ett formulär som publiceras på kommunens webbplats på torsdag.

– Det här är ett sätt för invånarna att påverka vart pengarna går. Vi hoppas att invånarbudgeten ska generera många idéer och stort engagemang, säger välfärdsdirektör Otto Domars i ett pressmeddelande.

Nykaröeby stads överskott för år 2022 landade på 3,16 miljoner euro, vilket är rejält bättre än budgeterat. Man hade räknat med överskott på cirka 270 000 euro.

Stadsstyrelsens ordförande Siw Blomqvist-Frostdahl (SFP) är nöjd över resultatet och säger att det dels beror på skatteintäkterna som blev högre än kalkylerat, nästan 2,4 miljoner mer. Också statsandelarna blev större än väntat, 420 000 euro mer än budgeterat.

– Det gör att vi har väldigt bra resultat, och det känns jättefint. Vi visste redan för några år sedan att åren 2021 och 2022 skulle vara år som man ser fram emot lite bättre utfall i kommunerna och så har det också gått för Nykarleby stad.

Skuldbördan i Nykarleby minskade med 6,3 miljoner euro och var 40,4 miljoner euro vid slutet av 2022.

Invånarantalet minskade med 56 personer, till 7 437 under 2022.

Var tredje finländare kan tänka sig att godkänna att den egna levnadsstandarden sjunker om det blir aktuellt med anpassningsåtgärder för att rädda den offentliga ekonomin. Det visar en gallup som tidningsgruppen Uutissuomalainen har gjort.

I det här fallet skulle anpassningsåtgärder innebära exempelvis högre skatter eller sämre service.

Totalt 36 procent är alltså beredda att acceptera dylika åtgärder – men aningen fler finländare, totalt 43 procent, är ändå inte alls redo att gå med på ett liknande utbyte.

Sett till partitillhörighet är anhängare till Sannfinländarna mest negativt inställda till anpassningsåtgärder: nästan två av tre, 63 procent, är emot liknande förslag. Anhängare till Centern är mest positiva: nästan lika många, 61 procent, är beredda att godkänna att levnadsstandarden sjunker om så krävs.

Över hälften av anhängarna till Samlingspartiet, 53 procent, är beredda på att tumma på den egna levnadsstandarden.

Drygt 1 000 finländare deltog i undersökningen före riksdagsvalet.

Enligt bokslutet för 2022 gjorde Lappträsk kommun ett bra resultat med ett överskott på omkring 519 000 euro.

Skatteintäkterna uppgick till 10,1 miljoner euro, vilket är ungefär en halv miljon euro mer än beräknat.

Kommunen har fortsatt genomföra åtgärderna i det ekonomiska balanseringsprogrammet. Dessutom fortsatte staten att kompensera för kommunernas coronakostnader vilket för Lappträsks del var cirka 190 000 euro.

Rörelsekostnaderna ökade med lite under tre procent under 2022 jämfört med året innan.

Kommunen har fortsatt betala av sina lån och lånebeloppet är nu 621 euro per invånare. Det nationella genomsnittet är hela 3 363 euro per invånare. Kommunen förbereder sig för den kommande reningsverksinvesteringen vilken kommer att kräva mer lån.

Bokslutet 2022 visade ett överskott på 14,9 miljoner euro för Sibbo kommun. Kommunens driftsutgifter var 2,2 miljoner euro lägre än budgeterat medan inkomsterna var 3,9 miljoner euro högre än väntat.

Det goda resultatet ger kommunen en ekonomisk buffert för att möta utmaningarna som reformen av social- och hälsovården för med sig. Reformen betyder minskade skatteinkomster och statsandelar för Sibbo. Enligt kommundirektör Mikael Grannas förväntas Sibbos ekonomi bli negativ år 2025.

Markförsäljningen gav kommunen stora inkomster, sammanlagt 13,7 miljoner euro i realisationsvinst. Motsvarande belopp 2021 var 5,9 miljoner euro.

Även kommunens skattefinansiering utföll en aning bättre än budgeterat. Skatteinkomsterna inbringande kommunen 122,2 miljoner euro och statsandelarna uppgick till 19,2 miljoner euro. Kommunens skuldbelopp minskade 2022.

Sibbo investerade 17,9 miljoner euro 2022, vilket var 5,1 miljoner euro lägre än budgeterat.

Regeringen har har kommit överens om ytterligare en tilläggsbudget som ska ge välfärdsområdena 500 miljoner euro i tilläggsfinansiering.

Enligt regeringens förslag ökar statsunderstödet till välfärdsområdena med 350 miljoner. Samtidigt tidigareläggs en planerad engångspost som skulle ha betalats ut 2024. Det ska ge välfärdsområdena 150 miljoner redan i vår.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) krävde ursprungligen 700 miljoner för att välfördsområdena ska få bukt med vårdköerna – och förhandlingarna om tilläggsbudgeten har varit utdragna.

Det här är regeringens sextonde tilläggsbudget på tre åre. Formellt ska den ännu godkännas av statsrådet på torsdag och sedan behandlas av riksdagen.

Tilläggsbudget på tilläggsbudget – så har regeringen fyllt på i statskassan med miljardbelopp

Regeringen har på bara tre år avgett 15 tilläggsbudgetar.

Samlingspartiet vill låta mäta förtroendet för regeringens sätt att hantera statsskulden.

Partiet lämnar in en interpellation om den ekonomiska politiken.

Samlingspartiet anser att regeringen slapphänt låter statsskulden öka och att den skjuter över problemen till följande regering.

– Regeringens lånepolitik hotar framtiden för välfärdssamhället, säger Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo.

Samlingspartiet anser att den offentliga skuldsättningen måste sluta öka före årtiondets slut.

I och med interpellationen kommer riksdagen att diskutera regeringens ekonomiska politik och rösta om förtroendet för regeringen.

Finansministeriet kräver tunga sparbeslut av kommande regeringar

Minst 9 miljarder måste sparas de kommande åren.

Socialdemokraterna är inte redo att skära ned på utbildning, social trygghet eller social- och hälsovård, sa statsminister Sanna Marin i MTV:s Uutisextra.

Finansministeriet meddelade i torsdags att de offentliga finanserna måste stärkas med minst nio miljarder euro under de kommande två valperioderna.

Marin kommenterade det här i MTV med att socialdemokraterna vill ha en vettig skattepolitik där man också täpper till alla skatteluckor.

– Men det är ganska tuffa siffror som finansministeriet presenterat.

– Personligen tror jag inte att man kan rädda landets ekonomi genom att skära ner, utan det enda hållbara är en stark ekonomisk tillväxt med investeringar i sysselsättningen.

Källa: STT

Finansministeriet kräver tunga sparbeslut av kommande regeringar

Minst 9 miljarder måste sparas de kommande åren.