Hoppa till huvudinnehåll

Senaste artiklar

Bränslepriserna steg i januari

Det genomsnittliga literpriset på diesel har stigit till 2,08 euro i januari. Ännu i december var snittpriset 1,98 euro, uppger Statistikcentralen.

Också bensinpriserna har stigit, men mindre än dieseln. Priset för 95-oktanig bensin var i snitt 1,91 euro i januari, jämfört med 1,87 euro i december.

Om man jämför med november har ändå både bensin och diesel blivit billigare. I december sjönk snittpriserna under två euro för första gången sedan Rysslands invasionskrig i Ukraina började.

Dyrast var bensin och dieseln i somras, enligt Statistikcentralens uppgifter. Då kostade bensinen i snitt 2,57 euro och dieseln 2,53 euro.

Källa: STT

Konsumentbarometern gör en klar sväng uppåt

Konsumenternas förtroende för ekonomin är fortfarande mycket svagt, men det syns i varje fall ett tydligt trendbrott till det bättre. Det visar Statistikcentralens Konsumentbarometer.

Förväntningarna på hur den egna ekonomin ska utvecklas under det närmaste året har svängt till försiktigt positivt. Konsumenterna är däremot inte nöjda med den egna ekonomin i nuläget, och de tror inte att Finlands ekonomi är mycket att hurra för under de närmaste tolv månaderna.

Resultatet i barometern landade på -12,7 i januari i år. Det är den bästa noteringen sedan maj i fjol, och tydligt uppåt från noteringarna i december (-18,5) och november (-16,9). Samtidigt är det ändå en kraftig försämring jämfört med januari 2022, då förtroendeindikatorn gav utslaget -1,7.

Långtidsmedelvärdet för indikatorn är -2,1.

Drygt 1 000 personer deltog i undersökningen under perioden 1–19 januari.

Vaasan taiteiden yö 2022

Vasa har över 68 000 invånare för första gången

I över hälften av de österbottniska kommunerna minskade befolkningen.

Massvis av blommor på en nygrävd grav på en kyrkogård.

Historiskt många döda i fjol – men också rekordmånga inflyttare

Kvinnors förväntade livslängd kortare för andra året i rad.

En kund med en full inköpskorg i en matbutik.

Det här är köpkraft – nu har den sjunkit till samma nivå som för nästan tio år sedan

Nu pågår en ovanlig situation då höga energipriser minskar finländarnas köpkraft. Köpkraften har ändå utvecklats väldigt olika för olika personer – därför befaras en våg av strejker.

Färre miste livet och skadades i trafiken i fjol än året innan

Vägtrafiken krävde färre människoliv i fjol än året innan, visar Statistikcentralens siffror.

År 2022 omkom 189 personer i trafikolyckor, vilket är 36 färre än året innan. Av dem som dog färdades 117 i personbil, två i skåpbil, en på moped, 21 på motorcykel och tre i lastbil.

I vägtrafiken dog också 24 fotgängare och 18 cyklister. Ytterligare tre andra personer som rörde sig på en väg förolyckades.

I december 2022 omkom åtta och skadades 300 vägtrafikanter.

Under fjolåret skadades nästan 3 800 personer i trafiken. Det är ändå en minskning från år 2021.

Flest olyckor som ledde till personskador skedde i Nyland och minst i Kajanaland.

Lönerna inom privata hälsovårdssektorn ökade mest på ett år

Hela hushållets arbetsdagskorrigerade lönesumma var 7,2 procent större i november 2022 än ett år tidigare, visar Statistikcentralens siffror.

Hela hushållets säsongutjämnade lönesumma var 0,3 procent större i november 2022 än en månad tidigare.

Snabbast ökade lönesumman inom den privata hälso- och socialvårdssektorn (10,1 procent), övriga servicesektorn (9,6 procent) samt inom den privata utbildningssektorn (8,7 procent).

Minst ökade lönesumman inom industrin (7,3 procent), finans- och försäkringsbranschen (6,3 procent), handeln (5,2 procent) och byggbranschen (4,7 procent).

Statistikcentralen: Majoriteten av barnen i Finland växer upp med gifta föräldrar

Största delen av barnen i Finland växer upp i familjer där föräldrarna är gifta, uppger Statistikcentralen.

Barn som växer upp med gifta föräldrar har ändå minskat under de senaste decennierna. År 2021 levde 61 procent av barnen i Finland i familjer där föräldrarna är gifta, då samma siffra var 78 procent år 1992.

Andelen barn som växer upp med en förälder eller föräldrar som är sambor har däremot ökat. Sammanlagt 19 procent av barnen levde med samboföräldrar år 2021, och 21 procent av barnen levde med en förälder samma år. År 1992 var de motsvarande andelarna nio procent och tolv procent.

I familjestatistiken bokförs ett barn i den familj där barnet officiellt är inskrivet.

Källa: STT

Inflationen 7,1 procent år 2022 – priserna steg mer än på 40 år

Konsumentpriserna steg i snitt med 7,1 procent i fjol. Året innan uppgick inflationen till 2,2 procent men ökningen tilltog mot slutet av 2021, alltså redan innan Ryssland anföll Ukraina, visar Statistikcentralens siffror.

I december -22 var inflationen uppe i 9,1 procent. Elen blev 64 procent dyrare och räntorna 124 procent högre jämfört med läget för ett år sedan.

Inflationen 2022 betecknas som exceptionell i jämförelse med utvecklingen under de senaste decennierna. Liknande siffror har skådats senast i början av 1980-talet, säger överaktuarie Kristiina Nieminen vid Statistikcentralen.

2000-talets senaste inflationsrekord härstammar från den globala finanskrisens tider år 2008 då konsumentpriserna i snitt steg med 4,1 procent.

I fjol fick inflationen fart av särskilt låneräntehöjningar samt dyrare energiprodukter och livsmedel.

Livsmedelspriserna har under året stigit med 16 procent.

Källa: STT

Tillägg kl. 10.30 om prisökningen i december-22.

Larsmo och Pedersöre bland få kommuner med fler födda än döda 2022

I fjol fanns det endast 37 kommuner i Finland där antalet födda översteg antalet döda.

Det rapporterar tidningen Uusi Suomi och experten på regional utveckling Timo Aro, med hänvisning till Statistikcentralens preliminära siffror. Siffrorna gäller perioden januari–november.

Bland dessa 37 kommuner finns Larsmo, Pedersöre och Korsholm. Larsmo och Pedersöre når upp till de tio högsta platserna på listan. I Larsmo föddes ifjol 90 personer fler än vad som dog och i Pedersöre var siffran 63.

Klar etta i statistiken är Esbo med ett födelseöverskott på 1 270 personer. Sett till hela landet föddes över 15 000 personer färre än vad som dog.

Henkilöitä kauppakeskuksessa joulun alla.

Finländarnas förtroende för ekonomin rekordlågt

Svagaste förtroendet sedan 1995.

Priset på 95-oktanig bensin sjönk

Snittpriset på 95 E10-bensin sjönk i Finland till under två euro litern i förra veckan. Det är första gången sedan slutet av februari som priset inte överskrider två euro, visar Statistikcentralens siffror.

Pumppriserna sjönk till i snitt 1,98 euro förra veckan.

Priset på diesel hölls på fortsatt hög nivå; det kostade i snitt 2,14 euro per liter att tanka diesel.

Källa: STT

En hand som släpper ner en nyckelknippe på en diskbänk.

Antalet hushåll med bostadslån krymper – barnfamiljer i huvudstadsregionen kämpar med de allra största lånen

Majoriteten av hushållen i Finland har numera inte bostadslån. Trenden är nedåtgående; färre ansöker om bostadslån i de stigande räntornas tidsålder. Samtidigt har majoriteten av barnfamiljerna bostadslån och de är ofta stora.

En person betalar med kort.

Riktigt dåliga framtidsutsikter för ekonomin – både företag och konsumenter tror på sämre tider

Med jämna mellanrum mäts hurdana framtidsutsikter finländarna har, och det samma gäller med finländska företag. Nu verkar nästan alla vara överens om att ekonomin är på väg att gå i botten.

Personer står i kö på en flygplats.

Finländarna har börjat resa igen – utlandsresorna är ändå färre än före pandemin

Under sommaren gjorde finländarna fyra gånger fler fritidsresor jämfört med förra året. Estland, Sverige och Grekland är de populäraste resmålen.

Sedlar i en plånbok.

Finländarnas medellöner låg på dryga 3 700 euro i månaden i fjol

45–49-åringar hade de högsta medianlönerna.

En ung kvinna tittar bekymrat på priserna i en butikshylla.

Konsumenternas förtroende nu lägre än någonsin

Statistikcentralen har aldrig förr uppmätt ett så lågt konsumentförtroende som nu. Det skapar osäkerhet i ekonomin.

Industrihall för plastproduktion.

Fortsatt höga producentpriser försämrar industrins lönsamhet

Industrins producentpriser har stigit med 27 procent.

Flera 50 euros sedlar utspridda över svart bakgrund

Inflationen i Finland var något lägre i augusti än i juli

Inflationen ökade ändå i euroländerna som helhet.

Tvättmaskiner står på rad i butikshyllan.

Konsumenternas förtroende för ekonomin nu lägst sedan 1995

Också industrin ser dystert på framtiden.

Spädbarn

Dalande nativitet i Västnyland igen – efter coronaårens uppsving

Nativiteten sjunker igen efter några års pandemi-anomali.

Spädbarn och en vuxen persons händer

Coronatidens babyboom är över – det föddes rekordfå bebisar i år

Efter pandemin pekar nativitetskurvan neråt igen.

Bensinpumpar.

Priserna bara fortsätter stiga – Finlands inflation är högre än på 30 år

Inflationen 5,8 procent i mars, enligt Statistikcentralen.

Stor karta över Borgå målad på asfalt.

Borgå gick om Kotka och är nu landets tjugonde största stad

Ska fortsätta växa med 20 000 personer till 2050.

Geologicum. Tomt klassrum vid Åbo Akademi.

Dagens unga är lägre utbildade än sina föräldrar – för första gången sedan 1970-talet

Finland på efterkälken jämfört med våra grannländer.

Två personer fotade bakifrån i ett vintrigt Åbo vid Aura å.

Antalet döda var rekordhögt i fjol men ändå blir finländarna allt fler

Ökat antal födslar och livlig inflyttning orsaker.

En bil kör förbi en bensinmack.

Inflationen på högsta nivå sedan år 2012 – vi förklarar varför

En del produkter har ändå blivit billigare, t.ex. möbler.

Rum med vita väggar, ljust trägolv, kök och möbler. En etta som är till salu.

Konsumenternas förtroende för ekonomin nära rekordnivå

Sedan 1995 har förtroendet varit högre bara i december 2017.

En person tankar sin bil.

Inflationen fortfarande kring 2 procent i Finland

Inflationen nästan oförändrad sedan april.

Stolar har placerats upp och ner på borden i en restauranglokal.

Sysselsättningen har försämrats under coronakrisen – arbetslösheten har ökat

Andelen sysselsatta har minskat till 70 procent på ett år.

Visa fler Du är på sida 1, gå till följande sida