Ämne: Statistikcentralen

Antalet arbetslösa arbetssökande steg med nästan 17 000 personer i september, jämfört med motsvarande tid i fjol.

Det uppger Arbets- och näringsministeriet. Det fanns nästan 250 000 arbetslösa arbetssökande i september.

Också enligt Statistikcentralens siffror var andelen arbetslösa av arbetskraften aningen högre i september jämfört med i fjol.

Arbetslöshetsgraden bland 15-74 åringarna var sju procent, enligt Statistikcentralen.

Källor: Arbets- och näringsministeriet, Statistikcentralen

Utländska resenärer i Finland inbringade sammanlagt 1,3 miljarder euro under sommaren, visar Visit Finlands och Statistikcentralens uppgifter.

Personer som besökte Finland i juni-augusti använde mer pengar på boende, restaurangtjänster, kulturupplevelser och transporttjänster än turister under våren.

Antalet sommarresor uppgick till 1,6 miljarder, vilket innebär att en besökare köpte varor och tjänster för i snitt 801 euro under sin vistelse i Finland. Genomsnittslängden per besök var fem dygn.

Av resorna var 81 procent fritidsresor och 19 procent arbetsresor.

Antalet övernattningar uppgick till 18,8 miljoner. I siffran ingår såväl registrerade som oregistrerade inkvarteringsställen såsom stuginkvartering, kortvarigt hyresboende samt övernattningar hos släktingar.

Källa: STT

Antalet 15–74 åringar i arbetslivet ökade med 45 000 i augusti jämfört med augusti i fjol, visar uppgifter från Statistikcentralen. Samtidigt ökade antalet arbetslösa med 5 000.

Överaktuarie Tatu Leskinen säger att motvinden i ekonomin knappt syntes i sysselsättningen i augusti.

Det finns en klar skillnad mellan kvinnor och män. Sysselsättningen bland kvinnor har ökat med 49 000 personer på ett år. Bland männen har sysselsättningen minskat med 4 000 personer.

Trenden för sysselsättningen bland personer i åldern 20–64 år har under de senaste månaderna varit sjunkande, men i augusti var läget oförändrat jämfört med juli.

Statistikcentralen har publicerat nya tal som visar på en rekordsvag utveckling inom industrin. Jämfört med juni i fjol var omsättningen i juni 2023 14,1 procent lägre.

Å andra sidan noteras en exceptionellt positiv utveckling under fjolsommaren, vilket gör det svårare för den här sommarens noteringar att imponera.

Omsättningen sjönk inom nästan alla huvudnäringsgrenar, men livsmedelsindustrin är ett undantag.

Den nya noteringen är sämre än coronapandemins dystraste siffror från maj 2020 då omsättningen sjönk med 13,2 procetn jämfört med året innan.

Senast en lika svag utveckling noterades var november 2009.

Finlands största exportbransch ser en tydlig nedgång – expert: ”Nu är frågan ifall det blir ett stort eller litet minus”

Det ser inte heller bra ut för resten av året.

Konsumentpriserna i euroområdet steg med 5,3 procent i juli i jämförelse med förra året, uppger den europeiska statistikcentralen Eurostat.

Euroområdets inflation avtog särskilt eftersom de höga energipriserna sjunkit. Däremot är priset på mat och dryck fortfarande högt.

Enligt Statistikcentralens preliminära uppskattning har priserna i Finland också ökat med 4,2 procent jämfört med förra året.

Enligt Statisktikcentralens preliminära uppskattning har konsumentprisindexet sett en förändring på 4,2 procent från förra året. I princip innebär det att priserna stigit i genomsnitt 4,2 procent.

Mest ökade priserna inom kultur och fritid, där priserna steg med 8,6 procent i jämförelse med förra året.

Priset på livsmedel och alkoholfria drycker steg också med 8,29 procent från förra året.

Konsumentprisindexet beskriver prisutvecklingen på varor och tjänster som hushåll i Finland konsumerar. Indexet används för att mäta inflation.

Trots att utvecklingen visar stigande priser på Finlands nivå har inflationen mattats av i euroområdet.

I juni kostade gamla aktiebostäder i medeltal sju procent mindre än vid samma tid i fjol, rapporterar Statistikcentralen.

Ändå verkar prisnedgången ha stannat av – under årets andra kvartal var bostäderna bara 0,2 billigare än under årets första tre månader.

Priserna i alla stora städer utom Åbo har stigit sedan maj.

Under april–juni har nästan en tredjedel färre gamla aktiebostäder sålts via fastighetsmäklare än året innan.

Födelsetalen fortsätter sjunka och den beräknade totala nativiteten är rekordlåg.

Under årets första halva föddes 21 180 barn, vilket är över tusen färre än under samma tidsperiod förra året. Över 8 000 fler personer dog.

Finlands befolkning ökade med 14 000 invånare under januari–juni.

Det här beror främst på invandring. Nästan 23 000 fler människor flyttade till Finland än från Finland.

Enligt Statistikcentralen är Finlands befolkningsmängd nu 5 578 082.

Synen på ens egen ekonomiska situation har blivit något sämre jämfört med i juni – och ännu sämre sedan juli förra året.

Finländarna har minskat på sina köpplaner, men ser ändå sin egen penningsituation som rätt okej. Enligt statistiken är ändå tron på möjligheterna att spara sämre än vad den vanligtvis är.

Planerna på att köpa bostad ser fortfarande likadana ut som förr.

Framtidstron tryter också – en stor del har negativa förväntningar på landets ekonomi inom det kommande året. Tron på framtiden har ändå förbättrats sedan samma tid förra året.

Högre räntor ökar arbetslösheten och gör så att hushållen har mindre pengar – och det är det som är avsikten

ECB vill dämpa tillväxten för att minska inflationen.

Källa: Statistikcentralen

Under årets första tre månader har energiförbrukningen i Finland minskat, speciellt användningen av fossila bränslen och torv. Det rapporterar Statistikcentralen.

Finländarna har använt nästan tio procent mer förnybar energi än de gjort under samma tidpunkt året innan.

Det är speciellt träbränslenas popularitet som ligger bakom höjningen, men Olkiluoto kärnkraftverks nya reaktor och vindkraftsparker har också bidragit.

Användningen av fossilgas har sjunkit med en tredjedel.

Trots kylan har finländarna lyckats spara på elen – elförbrukningen har sjunkit med fem procent.

Koldioxidutsläppen från bränsleanvändningen har sjunkit med tolv procent jämfört med året innan.

Konsumenternas förtroende för ekonomin sjönk i maj, visar uppgifter från Statistikcentralen.

Konsumenternas förtroendeindikator låg i maj på -8,8, vilket är en försämring från april då nettotalet var -7,9.

Före maj månad hade konsumenternas förtroende sakta ökat i fyra månader i sträck.

Synen på både den egna och statens ekonomi var något bättre än vid samma tidpunkt för ett år sedan, men fortfarande på en mycket svag nivå.

Den egna penningsituationen och möjligheterna att spara bedömdes vara rimliga, men konsumenterna anser fortfarande att tidpunkten för större anskaffningar som till exempel bil och bostad är dålig.

Priserna på gamla småhus fortsatte sjunka under årets första kvartal. På tre månader sjönk priserna med 3,1 procent. På årsnivå sjönk priserna med 7,3 procent, och ligger nu ungefär på samma nivå som vid årsskiftet 2019–2020.

Priserna sjönk mest i mindre städer och kommuner med 20 000 till 60 000 invånare. Utanför de stora städerna sjönk priserna som helhet med 8,9 procent, rapporterar Statistikcentralen.

Marknadsläget för äldre småhus var överlagt stelare, det såldes 35 procent färre enfamiljshus jämfört med samma period i fjol.

Mäklare om bostadsmarknaden: ”En del av köpkraften borta, men affärer görs ändå”

Efter augusti har allt färre ansökt om lån för att köpa hus eller bostad. Samtidigt säger mäklare i Vasa att kommersen ändå rullar på.

Finlands ekonomi växte starkt under det första kvartalet, enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter.

Bruttonationalprodukten ökade med cirka 1,1 procent i januari-mars jämfört med det föregående kvartalet.

Siffrorna tyder på att Finlands ekonomi tagit sig ur lågkonjunkturen.

Finland hamnade i en lågkonjunktur under fjolårets senare hälft då ekonomin krympte under det tredje och fjärde kvartalet.

Källa: STT

I dag publicerade Statistikcentralen preliminära uppgifter för april månad. Det är frågan om det EU-harmoniserade konsumentprisindexet, förkortat HKPI. I april var förändringen i priserna 6,4 procent på årsnivå. Det är 0,3 procentenheter lägre än i mars, då årsförändringen låg på 6,7 procent.

Talet är direkt jämförbart med de andra länderna i eurozonen. I mars låg Finland på samma nivå som Frankrike, och strax under medeltalet 6,9 procent. I Frankrike skedde däremot den motsatta utvecklingen: inflationen blev brantare.

Jämfört med mars månad sjönk priset på livsmedel och alkoholfria drycker. Månadsförändringen i april var -0,87 procent. Årsförändringen är fortfarande hög, på 14,11 procent.

Sysselsättningen är fortfarande på rekordhögnivå. Statistikcentralens nypublicerade information, trenden för det relativa sysselsättningstalet för personer i åldern 15–64 är 74,1 procent. Det är 0,4 procentenheter högre än i fjol, och det högsta talet för mars månad på över ett decennium.

Men enligt Centralhandelskammaren finns det en oroväckande aspekt dold i det positiva talet. Klyftan mellan mäns och kvinnors arbetslöshet har stigit till en exceptionellt hög nivå enligt chefsekonomen Jukka Appelkvist.

Männens arbetslöshet steg till 8 procent i mars, medan arbetslösheten för kvinnor sjönk till 5,7 procent.

”Mansdominerade branscher tenderar att vara mer känsliga för konjunkturcykler. Det är ändå sannolikt att situationen planar ut i framtiden”, säger Appelqvist som hänvisar till ett ovanligt konjunktursläge.

1,3 miljoner finländare bodde ensamma i slutet av år 2022, visar siffror från Statikstikcentralen. Av dem hade 45 procent fyllt 60 år.

Under fjolåret ökade antalet personer som bor ensamma med 24 000. Personer över 60 år stod för 11 procent av ökningen.

Den mest typiska ensamboende i Finland är en äldre kvinna eller en yngre man.

Bland dem under 30 år ökade antalet singelhushåll inte lika mycket som tidigare år. Hushållen med en högst 29-årig invånare ökade med cirka 5 300, vilket är den lägsta siffran sedan år 2015.

Vid årsskiftet fanns det totalt 2,82 miljoner hushåll i Finland, i över 78 procent av hushållen finns högst två personer. Antalet singelhushåll har fördubblats sedan år 1990.

Nativiteten sjönk i fjol till värdet 1,32 barn per kvinna – en historiskt låg nivå, uppger Statistikcentralen.

Det är den lägsta nivån i mäthistorien sedan år 1776. Minskningen gällde särskilt antalet andra och tredje barn.

Nativiteten är lägst i landskapet Norra Karelen och högst i de österbottniska landskapen.

Däremot ökade dödligheten i Finland år 2022. Totalt 63 219 personer dog i fjol, vilket är över 5 500 fler än året innan.

Antalet döda har inte varit så högt i Finland sedan år 1944.

Nativiteten ser ut att bli rekordlåg i år – samtidigt fortsätter medelåldern för de som föder att stiga i Finland

Medelåldern för de som föder blir allt högre och efter ett litet uppsving under de senaste åren, ser antalet födda barn ut att minska igen år 2022.

Även om konsumenternas förtroende för ekonomin stigit en aning sedan början av året är det fortfarande mycket lågt.

Det här enligt Statistikcentralen som uppger att nettotalet i mars var -10,8 medan det var -11,9 i februari och -12,7 i januari.

Nettotalet får man fram genom att dra bort den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga genom att vikta svarsalternativen. Det kan variera mellan -100 och +100 och ju högre talet är, desto ljusare är synen på ekonomin.

I mars 2022 var nettotalet för förtroendet på ekonomin -10,5 och genomsnittsvärdet över längre tid är -2,2.

Källor: STT, Statistikcentralen

Antalet konkurser ökar i Finland. Det framkommer i Statistikcentralens nypublicerade data. I februari månad påbörjades 303 konkursförfaranden, vilket gör att antalet konkursförfaranden på årsnivå nu är det högsta det varit sedan samma månad för åtta år sedan: 2 854.

I februari månad var näringsgrenarna med flest konkursansökningar byggverksamhet (65), handel och reparation av motorfordon (51) samt hotell- och restaurangverksamhet (37).

Om man räknar med antalet anställda i stället för antalet bolag så övergår konkursvågen ännu inte coronapandemins konkurser. Enligt februaris statistik arbetade 12 743 personer vid ett bolag som ansökt om konkurs det senaste året. Under pandemin var siffran som högst 13 834.

Under normala förhållanden drabbas ungefär 10 000 finländare årligen av en arbetsgivare som går i konkurs. Som högst har antalet varit 43 689, år 1992.

Ökningen i konsumentpriser tilltog i februari. Enligt Statistikcentralen var inflationen 8,8 procent i februari, då den i januari var 8,4 procent.

Ökningen beror enligt Statistikcentralen framför allt på att den genomsnittliga räntan på bolån stigit och på att fjärrvärme blivit dyrare.

Medelpriset på bensin steg igen under februari månad, visar siffror från Statistikcentralen. Men ännu är det långt till rekordpriserna som vi såg i somras.

Enligt Statisikcentralen kostade 95-oktanig bensin i genomsnitt 1,99 euro per liter och 98-oktanig bensin 2,08 euro per liter i februari. Priserna steg med 8 respektive 7 cent per liter från månaden innan.

Literpriset på diesel var 2,07 euro och på lätt motorolja 1,45 euro. Dieselpriset hölls på ungefär samma nivå som i januari, medan motoroljans medelpris sjönk med 10 cent.

Enligt Statistikcentralen minskade volymen av bruttonationalprodukten under oktober–december 2022 med 0,6 procent jämfört med föregående kvartal. Den arbetsdagskorrigerade bruttonationalprodukten var på samma nivå som året innan.

Exportvolymen minskade under samma period med 2,9 procent från föregående kvartal. Importvolymen i sin tur minskade med 2,4 procent. Under hela år 2022 ökade ändå exportvolymen med 1,5 procent procent och importvolymen med 7,4 procent.

Den privata konsumtionen minskade också något under oktober–december 2022 och sjönk med 0,6 procent från nivån under juli–september. År 2022 ökade ändå den privata konsumtionen med 2,1 procent.

Trots att Finland nu är i en teknisk recession på grund av nedgången i slutet av året så växte ekonomin med sammanlagt 2 procent under 2022.

Källa: Statistikcentralen

Finländarnas oro över priset på el och andra energiformer har minskat, visar Statistikcentralens enkätundersökning Medborgarpulsen.

Fler än en tredjedel av finländarna är ändå ganska eller mycket oroade över prisförändringarna. I september i fjol svarade ungefär sex av tio finländare samma sak.

Majoriteten av svarandena strävar också efter att spara energi, men andelen som gör det har ändå sjunkigt.

Finländarna har blivit mindre oroade över sin försörjningsförmåga: Var tionde är ganska eller mycket orolig över hur de ska försörja sig inom den kommande månaden. Över hälften av svarandena har ändrat sina konsumtionsvanor som följd av de höjda priserna.

Enkäten utfördes 15–20 februari. 1 231 finländare på fastlandet i åldern 15–74 svarade på enkäten.

Trenden för det relativa sysselsättningstalet för personer i åldern 15–64 var 74,2 procent januari, rapporterar Statistikcentralen. Det är en liten ökning jämfört med samma tidpunkt i fjol, då den var 73,5 procent.

Både antalet sysselsatta och arbetslösa ökade i januari. Antalet sysselsatta personer i åldern 15–74 var 25 000 fler i januari än året innan. Antalet arbetslösa var i januari 6 000 fler än året innan.

Tidigare rapporterade Statistikcentralen sysselsättningssiffrorna för personer i åldern 15–64, men i år har myndigheten börjat rapportera siffrorna för åldergruppen 20–64, eftersom personer i den här åldern är den huvudsakliga åldersgruppen på arbetsmarknaden.

Trenden för sysselsättningsgraden i den här åldergruppen var 78,4 procent.

Trendtalen har rensats för säsongs- och slumpvariation och är mer jämförbara. Trendtalet ger en sannare bild av verkligheten då sysselsättningen och arbetslösheten varierar rätt så mycket varje månad.

I januari fortsatte avmattningen av inflationen. På årsnivå var inflationen 8,4 procent, medan den var 9,1 procent i december. Enligt Statistikcentralen beror den lugnare inflationen bland annat på att elpriserna mattats av.

Kategorin med den högsta inflationen är fortfarande livsmedel och alkoholfria drycker, men även där sjönk inflationstalet. Inom den kategorin låg inflationen på 15,4 procent i januari, medan den i december låg på 16,0 procent.

En sjunkande inflation betyder inte att priserna sjunker, snarare att priserna stiger mindre snabbt. Priserna stiger fortfarande på månadsnivå, i januari med 0,6 procent.

Förbrukningen av stenkol ökade för andra året i rad i fjol i Finland, uppger Statistikcentralen.

Sammanlagt användes 2 015 ton stenkol, vilket är tio procent mer än året innan. Ökningen är ändå mindre än år 2021 då 18 procent mer stenkol förbrändes än år 2020.

”Stenkol användes betydligt mer i el- och värmeproduktionen i fjol än året innan. Däremot användes mindre stenkol inom industrin än tidigare”, säger överaktuarie Aira Hast i ett pressmeddelande.

Enligt Statistikcentralen ligger energikrisen som orsakats av Rysslands invasionskrig i Ukraina bakom att användningen av stenkol har ökat.

Även om användningen av stenkol ökade i fjol, är den mer långsiktiga trenden för stenkol nedåtgående. År 2022 förbrukades 51 procent mindre stenkol än på 2000-talet i genomsnitt.

Användningen av stenkol inom energiproduktionen förbjuds år 2029.

Elproduktionen i Finland ändrar radikalt redan de närmaste åren: Det fossila fasas ut medan kärnkraft och vindkraft tar över

Det investeras så mycket i elproduktion i Finland just nu att vår energipalett kommer att se helt annorlunda ut redan inom ett par år. Först ökar kärnkraften, men den kan gås om av vindkraften redan under det här årtiondet.

Det genomsnittliga literpriset på diesel har stigit till 2,08 euro i januari. Ännu i december var snittpriset 1,98 euro, uppger Statistikcentralen.

Också bensinpriserna har stigit, men mindre än dieseln. Priset för 95-oktanig bensin var i snitt 1,91 euro i januari, jämfört med 1,87 euro i december.

Om man jämför med november har ändå både bensin och diesel blivit billigare. I december sjönk snittpriserna under två euro för första gången sedan Rysslands invasionskrig i Ukraina började.

Dyrast var bensin och dieseln i somras, enligt Statistikcentralens uppgifter. Då kostade bensinen i snitt 2,57 euro och dieseln 2,53 euro.

Källa: STT

Konsumenternas förtroende för ekonomin är fortfarande mycket svagt, men det syns i varje fall ett tydligt trendbrott till det bättre. Det visar Statistikcentralens Konsumentbarometer.

Förväntningarna på hur den egna ekonomin ska utvecklas under det närmaste året har svängt till försiktigt positivt. Konsumenterna är däremot inte nöjda med den egna ekonomin i nuläget, och de tror inte att Finlands ekonomi är mycket att hurra för under de närmaste tolv månaderna.

Resultatet i barometern landade på -12,7 i januari i år. Det är den bästa noteringen sedan maj i fjol, och tydligt uppåt från noteringarna i december (-18,5) och november (-16,9). Samtidigt är det ändå en kraftig försämring jämfört med januari 2022, då förtroendeindikatorn gav utslaget -1,7.

Långtidsmedelvärdet för indikatorn är -2,1.

Drygt 1 000 personer deltog i undersökningen under perioden 1–19 januari.

Vägtrafiken krävde färre människoliv i fjol än året innan, visar Statistikcentralens siffror.

År 2022 omkom 189 personer i trafikolyckor, vilket är 36 färre än året innan. Av dem som dog färdades 117 i personbil, två i skåpbil, en på moped, 21 på motorcykel och tre i lastbil.

I vägtrafiken dog också 24 fotgängare och 18 cyklister. Ytterligare tre andra personer som rörde sig på en väg förolyckades.

I december 2022 omkom åtta och skadades 300 vägtrafikanter.

Under fjolåret skadades nästan 3 800 personer i trafiken. Det är ändå en minskning från år 2021.

Flest olyckor som ledde till personskador skedde i Nyland och minst i Kajanaland.

Hela hushållets arbetsdagskorrigerade lönesumma var 7,2 procent större i november 2022 än ett år tidigare, visar Statistikcentralens siffror.

Hela hushållets säsongutjämnade lönesumma var 0,3 procent större i november 2022 än en månad tidigare.

Snabbast ökade lönesumman inom den privata hälso- och socialvårdssektorn (10,1 procent), övriga servicesektorn (9,6 procent) samt inom den privata utbildningssektorn (8,7 procent).

Minst ökade lönesumman inom industrin (7,3 procent), finans- och försäkringsbranschen (6,3 procent), handeln (5,2 procent) och byggbranschen (4,7 procent).

Största delen av barnen i Finland växer upp i familjer där föräldrarna är gifta, uppger Statistikcentralen.

Barn som växer upp med gifta föräldrar har ändå minskat under de senaste decennierna. År 2021 levde 61 procent av barnen i Finland i familjer där föräldrarna är gifta, då samma siffra var 78 procent år 1992.

Andelen barn som växer upp med en förälder eller föräldrar som är sambor har däremot ökat. Sammanlagt 19 procent av barnen levde med samboföräldrar år 2021, och 21 procent av barnen levde med en förälder samma år. År 1992 var de motsvarande andelarna nio procent och tolv procent.

I familjestatistiken bokförs ett barn i den familj där barnet officiellt är inskrivet.

Källa: STT