skräcklitteratur

Lång, utdragen och småkuslig men inte skrämmande.

Jag vill påstå att den som sett Stanley Kubricks film The Shining aldrig glömmer den lilla pojken Danny som med sin trampcykel kör omkring i The Overlook Hotel och möter bland annat tvillingflickorna som håller varann i handen, blodet som forsar ut från hissen och den äckligt, ruttnande damen i rum 237.

Varför ska otäcka sagor, deckare och skräckfilmer finnas?

Behöver dagens barn utsättas för Hans och Greta som blir utslängda hemifrån och lockas till häxans hus? Och mår vi vuxna bra av att läsa deckare?

Sveriges skräckmästare tar oss på camping

Kommer att tänka på en dikt av Claes Andersson när jag läser John Ajvide Lindqvists senaste roman Himmelstrand. ”Det är lätt att göra en människa galen. Ta ifrån henne allt. Titta så galet hon bär sig åt”.

Kriminal- och skräcklitteratur, fantasy och chicklit är rena självhjälpslitteraturen och forskning visar att läsande är bra som terapi.

I sin nya roman ”Svulten” skriver Hannele Mikaela Taivassalo om Jorunn Själfhämnd, en kvinna som blev vampyr efter att ha slutit pakt med djävulen.