All historieskrivning bör prövas, påminner Sarkola.
Fake news och alternativa fakta i samtiden är något som vi ständigt blir påminda om. Men hur är det med historien? Vem skriver den och i vilket syfte? På Ryhmäteatteri utgår Milja Sarkola från ett dimhöljt skottdrama under inbördeskriget för att undersöka sambandet mellan subjektivitet och sanning.
Vem som tilldelas priset kungörs på onsdag.
De sex romaner som är nominerade till Finlandiapriset utspelar sig i historisk tid, många har ett barn i centrum och påfallande många tar fasta på religiösa frågeställningar.
Ny utställning på stadsmuseet.
Decenniet efter inbördeskriget var en torr tid i Helsingfors, men präglades ändå av ekonomiskt uppsving, lyx och nya konsumtionsvanor. Nu beskrivs tidsepoken med en utställning på Villa Hagasund.
Utställningen har väckt diskussion på sociala medier.
Hur påverkar krig och beväpnade konflikter sina offer? Det presenteras i en ny utställning med nutidskonst. Den synligaste delen av utställningen är en installation, som består av husruiner från kriget i Syrien.
Skulden var en drivkraft för poeten.
Gunnar Björling är som en eld som behöver havet för att lugna ner sig, säger Fredrik Hertzberg som skrivit den första biografin över profeten från Brunnsparken.
Studentkåren vid Helsingfors universitet firar 150 år.
1868. Världens första trafikljus tänds i London. President Andrew Johnson i USA ställs inför riksrätt. Och i lilla Helsingfors grundas studentkåren vid Kejserliga Alexanders Universitetet.
Sommarprat om allt det som morfar inte vågade säga.
Hon växte upp med sina morföräldrar, i en trygg och kärleksfull barndom. I det vackra trähuset, barndomshemmet i Kuopio, bodde också något som man inte talade om: sorg, oro, förtvivlan eller rädsla.
Boken Projekt Ines handlar om kvinnornas vardag.
I skolan lärde sig Anna Lindholm om datum, siffror och stora män. Men var fanns kvinnorna? I sin bok Projekt Ines - Fem kvinnor i inbördeskrigets Finland 1918 berättar hon om kvinnornas vardag.
Sommarserie kring inbördeskriget i Finland.
I sommar uppmärksammar Svenska Yle det som hände i Finland för 100 år sedan. Serien kör igång med att historikern Sture Lindholm berättar om inbördeskriget och tiden före och efter inbördeskriget.
Upplev själv den ödesdigra korridoren från 1918 på dator.
Nu kan du själv uppleva den ödesdigra korridoren från 1918 års Sveaborg där många röda tillbringade sina sista dagar och timmar. Skaparna bakom Radioteaterns och Aalto-universitets samarbete för att förverkliga detta berättar om jobbet bakom installationen.
3 000 dog i svält och sjukdomar.
Offren i det finska inbördeskriget hedrades på lördag i en minnesceremoni som utspelade sig vid Finlands största massgrav i Ekenäs.
En roman om att leva av, för och i kriget.
När man en gång gått in i kriget kan man aldrig komma ut ur det igen. Det finska inbördeskriget 1918 kommer att definiera och påverka tvillingbrödernas liv och följa dem under resten av deras liv.
Emelie Enckell skriver om en mor som övergivits.
Har du sparat dina gamla brev? De kan förändra dina anhörigas bild av dig. På gott och ont. Det är tanken som slår mig när jag läser Emelie Enckells bok om sin mor Dagmar Daggi Enckell i Generalens dotter.
"En ljudinstallation och utställning på samma gång."
Vad händer när ett vårfagert Sveaborg mitt i allt förvandlas till en mörk gång med celler? När fågelkvitter byts ut mot fångarnas ångestfyllda skrik? När det inte längre luktar blommor utan mögel och havets bris blir till till unken och kall inomhusluft?
Finland har lyckats försonas väl efter inbördeskriget 1918.
Finland har lyckats bra med försoningen efter inbördeskriget 1918. Det anser historikern och forskaren Matias Kaihovirta i Karis.
Mannerheims segerparad har förevigats bland annat med staty.
Den 16 maj 1918 red Carl Gustaf Mannerheim in på sin häst i Helsingfors längs med Henriksgatan. Idag bär gatan generalens namn.
Radioteaterns pjäs berättar fånglägrets grymma historia.
När Radioteatern skapade den interaktiva pjäsen Sveaborg 1918: Röster ur dödens väntrum i våras var det tänkt att den skulle pågå fram till mitten av maj. Men nu kom det glädjande beskedet att pjäsen på Sveaborg förlängs till slutet av juli.
Fanns planer på att göra 16 maj till nationell segerdag.
Idag, onsdagen den 16 maj, har det gått exakt hundra år sedan den vita arméns segerparad i Helsingfors. Efter inbördeskrigets slut och den vita segern tågade den vita armén i Helsingfors anförd av överbefälhavaren Carl Gustaf Mannerheim. Det hörde till de vitas koncept att hålla segerparader, och det här blev nästan ett skämt inom vänstern, säger historikern Aapo Roselius.
Försoning och återfunna släktingar årtionden efter tragedin.
Pehr-Erik Nyman minns sin farbror Calle Nyman som blev skjuten av rödgardister – och möter Pekka Lylykorpi vars farfar kan ha avfyrat vapnet.
Men förhållandena var bättre än i många andra fångläger.
Omkring 150 fångar dog och en sköts. Ändå är Åbo fångläger nästan helt bortglömt i dag, för förhållandena var bättre än i många andra fångläger.