Kommunerna löser A1-språket i tvåan på olika sätt.
Från och med nästa läsår blir det sju modersmålslektioner i årskurs två i Borgå stads lågstadieskolor mot dagens åtta. Timmen flyttas över till det så kallade A1-språket, det vill säga finska, vilket är ett nytt ämne i andra årskursen.
Väldigt få svenskregistrerade barn går i finskspråkig skola.
Johanna Nuorteva och hennes man har valt finskspråkigt dagis och skola för sina tvåspråkiga barn, för att de ligger närmast. Det betyder att barnen inte får något som helst stöd för sin svenska i skolan.
Röda Korset betalar största delen av kostnaderna.
Skärgårdens Kombi ska arrangera språkundervisning i finska för asylsökande i Pargas. Röda Korset står för största delen av kostnaderna.
Projektet ”En kvart om dagen” har fått nytt liv igen.
Att dagligen läsa ska bli rutin i hemmet, om Hem och skola får bestämma. Med projektet Föräldrarnas kvart om dagen ska föräldrarna engageras. Bland annat östnyländska föräldrar får i läxa att läsa för sina barn.
Hela personalen bör delta i språkarbetet vid Akademin.
Sonja Vidjeskog som arbetar med studenters språk vid Akademin stöter på stor variation.
Måtte flyktingarna få en språklärare som Liisa Lavón.
Språkläraren Liisa Lavón älskar att undervisa vuxna utlänningar. Det handlar om ömsesidigt utbyte.
Språkbad i "lightversion" föreslås till förskolorna.
Inför språkbad i en "lightversion" till alla Nykarlebys svenska förskolor. SFP-politikern Bo Kronqvists förslag behandlades i stadsfullmäktige på torsdagen.
Mörskom har planer på att sluta köpa svenskspråkig dagvård.
Det ser ut som om de svenskspråkiga i Mörskom skulle bli utan dagvård på sitt modersmål från och med hösten. Hittills har svenskspråkiga Mörskombarn fått dagvård antingen i Forsby i Pernå eller i Sävträsk i Liljendal, med andra ord på de orter där barnen kommer att gå i skola.
Miljökunskap, lägerliv och umgänge över språkgränsen
Att leva strandliv, simma, leka, sova i tält och göra spännande experiment. Det står på programmet på det tvåvägs språkbadsläger som ordnas i Södra Vallgrund i Korsholm den 1-5 juni.
Grammatik kommer i andra hand, viktigast är att våga prata.
Minska på grammatiken och uppmuntra eleverna att våga öppna munnen, på så vis förbättras attityden till finskundervisningen. Så kan man summera resultatet av Yle Österbottens kartläggning "Fatta finskan".
Det är inte säkert att det blir slut på de tvåspråkiga daghemmen i Smedsby, Korsholm nästa höst. Politikerna godtar inte tjänstemannabeslutet som har fattats i frågan.
Med bevingade fraser som "Kimmolla on pallo" och en massa grammatik i bagaget och med ordboken i högsta hugg erövrade Lisen Sundqvist som vuxen det finska språket. Genom språket fick hon också tillgång till en guldgruva av kultur.
Amos och Melina går i samma skola i samma årskurs, men de har ingen kontakt med varandra. Orsaken är att Amos talar svenska och Melina finska. På de gamlas dag virvlar de i alla fall runt på samma dansgolv.
Lovisa vill gärna veta vad Sibbos utredning om språkundervisning från och med ettan leder till. En egen utredning är möjlig om beslutsfattarna är intresserade av idén, säger bildningsdirektör Thomas Grönholm.
Borde det andra inhemska språket läsas redan från ettan i Borgåskolorna? Så gott som hela bildningsnämnden ställer sig bakom tanken på att utreda frågan.
I den finska kommunen Merijärvi vill man från en tidig ålder få bort fördomar mot svenska.
SFP i S:t Karins anser att vikarierna vid de svenska daghemmen och förskolan bör kunna svenska. Stadsstyrelsen diskuterade saken, men ärendet remitterades till bildningsnämnden för ny beredning.
Med hjälp av upplevelsepedagogik och digitala verktyg ska barn hållas motiverade för att lära sig språk. Det tror modersmålsläraren Anna Anu Viik från Sverige.
Finlandssvenskarna måste bli modigare med att tala svenska. Dessutom behöver vi en ny språkstrategi, föreslår språkvetaren Reetta Toivanen vid Helsingfors universitet.
Vi ska gå i finsk skola här nära som har lång franska, förklarar Paul och Aino Martikainen i Esbo. Pappa talar finska, mamma svenska och de ville att vi inte ska glömma franskan som vi lärt oss i Strasbourg och Bryssel. Lite pirrigt känns det att komma hem efter åren utomlands, säger de.